1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
•
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:81.0%
तदुपतापादातुरः सर्वशरीरमङ्गारैरिवाकीर्यमाणं मन्यते, छर्द्यतीसारमूर्च्छादाहमोहज्वरतमकारोचकास्थिसन्धिभेदतृष्णाविपाकाङ्गभेदादिभिश्चाभिभूयते, यं यं चावकाशं विसर्पोऽनुसर्पति सोऽवकाशः शान्ताङ्गारप्रकाशोऽतिरक्तो वा भवति, अग्निदग्धप्रकारैश्च स्फोटैरुपचीयते, स शीघ्रगत्वादाश्वेव मर्मानुसारी भवति, मर्मणि चोपतप्ते पवनोऽतिबलो भिनत्त्यङ्गान्यतिमात्रं प्रमोहयति सञ्ज्ञां, हिक्काश्वासौ जनयति, नाशयति निद्रां, स नष्टनिद्रः प्रमूढसञ्ज्ञो व्यथितचेता न क्वचन सुखमुपलभते, अरतिपरीतः स्थानादासनाच्छय्यां क्रान्तुमिच्छति, क्लिष्टभूयिष्ठश्चाशु निद्रां भजति, दुर्बलो दुःखप्रबोधश्च भवति; तमेवंविधमग्निविसर्पपरीतमचिकित्स्यं विद्यात् ||३६||
sanskrit
The patient affected with this type of visarpa feels as if his body is sprinkled with flaming coals. He suffers from vomiting, diarrhea, fainting, burning sensation, disturbed consciousness, fever, feeling of darkness, anorexia, breaking pain in bones and joints, morbid thirst, indigestion, breaking body pain etc. The part where the disease spreads looks like extinguished charcoal or blood like red, affected region gets covered with blisters like those caused by burns. Due to its rapid progress, it soon spreads to vital regions. When the vital parts gets affected, the vata which is excessively aggravated causes extensive disintegration of the tissues and leads to disturbed consciousness, produces hiccup, dyspnea and insomnia. That sleepless patient with disturbed consciousness and miserable mind does not get relief anywhere. He becomes restless in standing, seating and desires to lie on bed, thus exceedingly exhausted due to pain soon falls into deep sleep. Being debilitated, he is aroused from this state with difficulty. One suffering from agni-visarpa is to be regarded as incurable.
english translation
tadupatApAdAturaH sarvazarIramaGgArairivAkIryamANaM manyate, chardyatIsAramUrcchAdAhamohajvaratamakArocakAsthisandhibhedatRSNAvipAkAGgabhedAdibhizcAbhibhUyate, yaM yaM cAvakAzaM visarpo'nusarpati so'vakAzaH zAntAGgAraprakAzo'tirakto vA bhavati, agnidagdhaprakAraizca sphoTairupacIyate, sa zIghragatvAdAzveva marmAnusArI bhavati, marmaNi copatapte pavano'tibalo bhinattyaGgAnyatimAtraM pramohayati saJjJAM, hikkAzvAsau janayati, nAzayati nidrAM, sa naSTanidraH pramUDhasaJjJo vyathitacetA na kvacana sukhamupalabhate, aratiparItaH sthAnAdAsanAcchayyAM krAntumicchati, kliSTabhUyiSThazcAzu nidrAM bhajati, durbalo duHkhaprabodhazca bhavati; tamevaMvidhamagnivisarpaparItamacikitsyaM vidyAt ||36||
hk transliteration by Sanscriptकफपित्तं प्रकुपित्तं बलवत् स्वेन हेतुना | विसर्पत्येकदेशे तु प्रक्लेदयति देहिनम् ||३७||
sanskrit
[Etio-pathogenesis and clinical features of kapha-pitta dominant kardam visarpa] Excessively aggravated kapha pitta due to their respective etiological factors, spreads in the body causing suppuration of the tissues in particular part.
english translation
kaphapittaM prakupittaM balavat svena hetunA | visarpatyekadeze tu prakledayati dehinam ||37||
hk transliteration by Sanscriptतद्विकाराः- शीतज्वरः शिरोगुरुत्वं दाहः स्तैमित्यमङ्गावसदनं निद्रा तन्द्रा मोहोऽन्नद्वेषः प्रलापोऽग्निनाशो दौर्बल्यमस्थिभेदो मूर्च्छा पिपासा स्रोतसां प्रलेपो जाड्यमिन्द्रियाणां प्रायोपवेशनमङ्गविक्षेपोऽङ्गमर्दोऽरतिरौत्सुक्यं चोपजायते, प्रायश्चामाशये विसर्पत्यलसक एकदेशग्राही च, यस्मिंश्चावकाशे विसर्पो विसर्पति सोऽवकाशो रक्तपीतपाण्डुपिडकावकीर्ण इव मेचकाभः कालो मलिनः स्निग्धो बहूष्मा गुरुः स्तिमितवेदनः श्वयथुमान् गम्भीरपाको निरास्रावः शीघ्रक्लेदः स्विन्नक्लिन्नपूतिमांसत्वक् क्रमेणाल्परुक् परामृष्टोऽवदीर्यते कर्दम इवावपीडितोऽन्तरं प्रयच्छत्युपक्लिन्नपूतिमांसत्यागी सिरास्नायुसन्दर्शी कुणपगन्धी च भवति सञ्ज्ञास्मृतिहन्ता च; तं कर्दमविसर्पपरीतमचिकित्स्यं विद्यात् ||३८||
sanskrit
Its signs and symptoms are fever with chills, heaviness of the head, burning sensation, timidity, prostration, excessive sleep, drowsiness, disturbed consciousness, food dislike, delirium, loss of appetite, weakness, breaking pain in bones, fainting, morbid thirst, adhesions of sticky material in channels, dullness of the senses, mostly seating, abnormal movements of limbs, body pain, restlessness, anxiety, often it spreads to amashaya. It is localized and spreads with slow speed. The part where the disease spreads looks as if filled with reddish, yellowish, pale eruptions. The affected part becomes muddy, black, dirty, unctuous, excess hot, heavy, dull aching, edematous, with deep seated suppuration, having no discharge, rapidly become sloughy, sweated suppurated, having putrid flesh and skin, gradual little pain, when touched bursts and gives space on pressing, throws out decomposed and putrefied flesh, shows blood vessels, ligaments and has cadaverous smell and causes disturbed consciousness as well as memory. This is called kardam visarpa and is incurable.
english translation
tadvikArAH- zItajvaraH zirogurutvaM dAhaH staimityamaGgAvasadanaM nidrA tandrA moho'nnadveSaH pralApo'gninAzo daurbalyamasthibhedo mUrcchA pipAsA srotasAM pralepo jADyamindriyANAM prAyopavezanamaGgavikSepo'Ggamardo'ratirautsukyaM copajAyate, prAyazcAmAzaye visarpatyalasaka ekadezagrAhI ca, yasmiMzcAvakAze visarpo visarpati so'vakAzo raktapItapANDupiDakAvakIrNa iva mecakAbhaH kAlo malinaH snigdho bahUSmA guruH stimitavedanaH zvayathumAn gambhIrapAko nirAsrAvaH zIghrakledaH svinnaklinnapUtimAMsatvak krameNAlparuk parAmRSTo'vadIryate kardama ivAvapIDito'ntaraM prayacchatyupaklinnapUtimAMsatyAgI sirAsnAyusandarzI kuNapagandhI ca bhavati saJjJAsmRtihantA ca; taM kardamavisarpaparItamacikitsyaM vidyAt ||38||
hk transliteration by Sanscriptस्थिरगुरुकठिनमधुरशीतस्निग्धान्नपानाभिष्यन्दिसेविनामव्यायामादिसेविनामप्रतिक र्मशीलानां श्लेष्मा वायुश्च प्रकोपमापद्यते, तावुभौ दुष्टप्रवृद्धावतिबलौ प्रदूष्य दूष्यान् विसर्पाय कल्पेते; तत्र वायुः श्लेष्मणा विबद्धमार्गस्तमेव श्लेष्माणमनेकधा भिन्दन् क्रमेण ग्रन्थिमालां कृच्छ्रपाकसाध्यां कफाशये सञ्जनयति, उत्सन्नरक्तस्य वा प्रदूष्य रक्तं सिरास्नायुमांसत्वगाश्रितं ग्रन्थीनां मालां कुरुते तीव्ररुजानां स्थूलानामणूनां वा दीर्घवृत्तरक्तानां, तदुपतापाज्ज्वरातिसारकासहिक्काश्वासशोषप्रमोहवैवर्ण्यारोचकाविपाकप्रसेकच्छ र्दिर्मूर्च्छाङ्गभङ्गनिद्रारतिसदनाद्याः प्रादुर्भवन्त्युपद्रवाः; स एतैरुपद्रुतः सर्वकर्मणां विषयमतिपतितो विवर्जनीयो भवतीति ग्रन्थिविसर्पः ||३९||
sanskrit
[Etio-pathogenesis and clinical features of kapha vata dominant granthi visarpa] Kapha and vata gets vitiated due to the use of firm, heavy, hard, sweet, cold, unctuous, and abhishyandi (which increase discharges and cause obstruction) ingredients of diet, lack of physical exercise etc. not following preventive seasonal Panchakarma purification. Deranged excessively, aggravated, powerful both kapha and vata vitiates the susceptible body elements giving rise to granthi visarpa. Thereafter the vata being occluded by kapha in its progress and disintegrates kapha in many ways and gradually giving rise to chain of glands, hardly suppurating and difficult to cure, in the habitats of kapha. In a person having aggravated blood, vitiated kapha-pitta provoke blood giving rise to a series of glandular enlargements which are exceedingly painful, large or small or elongated or round and of red color, located in blood vessels, ligaments, flesh and skin. Being afflicted, complications arise like fever, diarrhea, cough, hiccup, dyspnea, emaciation disturbed consciousness, abnormal complexion, anorexia, indigestion, excess salivation, vomiting, fainting, breaking pain in body , excessive sleep, restlessness, malaise, the patient associated with these complications goes beyond the reach of all remedial measures and as such is rejectable. This is granthi visarpa.
english translation
sthiragurukaThinamadhurazItasnigdhAnnapAnAbhiSyandisevinAmavyAyAmAdisevinAmapratika rmazIlAnAM zleSmA vAyuzca prakopamApadyate, tAvubhau duSTapravRddhAvatibalau pradUSya dUSyAn visarpAya kalpete; tatra vAyuH zleSmaNA vibaddhamArgastameva zleSmANamanekadhA bhindan krameNa granthimAlAM kRcchrapAkasAdhyAM kaphAzaye saJjanayati, utsannaraktasya vA pradUSya raktaM sirAsnAyumAMsatvagAzritaM granthInAM mAlAM kurute tIvrarujAnAM sthUlAnAmaNUnAM vA dIrghavRttaraktAnAM, tadupatApAjjvarAtisArakAsahikkAzvAsazoSapramohavaivarNyArocakAvipAkaprasekaccha rdirmUrcchAGgabhaGganidrAratisadanAdyAH prAdurbhavantyupadravAH; sa etairupadrutaH sarvakarmaNAM viSayamatipatito vivarjanIyo bhavatIti granthivisarpaH ||39||
hk transliteration by Sanscriptउपद्रवस्तु खलु रोगोत्तरकालजो रोगाश्रयो रोग एव स्थूलोऽणुर्वा, रोगात् पश्चाज्जायत इत्युपद्रवसञ्ज्ञः| तत्र प्रधानो व्याधिः, व्याधेर्गुणभूत [१] उपद्रवः, तस्य प्रायः प्रधानप्रशमे प्रशमो भवति | स तु पीडाकरतरो भवति पश्चादुत्पद्यमानो व्याधिपरिक्लिष्टशरीरत्वात्; तस्मादुपद्रवं त्वरमाणोऽभिबाधेत ||४०||
sanskrit
[Upadrava (complications)] Upadrava (complication) is disorder itself, outsized or undersized manifesting in the later period of a disease and rooted in the same (disease). Upadrava is so named because it manifests after the disease. Hence the main disease is primary and complication is secondary, it is generally pacified when the main disease gets pacified. It is more troublesome than the main disease itself, because it appears in the later stages of disease when the body is already weakened. Hence, one should treat the complications very promptly.
english translation
upadravastu khalu rogottarakAlajo rogAzrayo roga eva sthUlo'NurvA, rogAt pazcAjjAyata ityupadravasaJjJaH| tatra pradhAno vyAdhiH, vyAdherguNabhUta [1] upadravaH, tasya prAyaH pradhAnaprazame prazamo bhavati | sa tu pIDAkarataro bhavati pazcAdutpadyamAno vyAdhiparikliSTazarIratvAt; tasmAdupadravaM tvaramANo'bhibAdheta ||40||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:81.0%
तदुपतापादातुरः सर्वशरीरमङ्गारैरिवाकीर्यमाणं मन्यते, छर्द्यतीसारमूर्च्छादाहमोहज्वरतमकारोचकास्थिसन्धिभेदतृष्णाविपाकाङ्गभेदादिभिश्चाभिभूयते, यं यं चावकाशं विसर्पोऽनुसर्पति सोऽवकाशः शान्ताङ्गारप्रकाशोऽतिरक्तो वा भवति, अग्निदग्धप्रकारैश्च स्फोटैरुपचीयते, स शीघ्रगत्वादाश्वेव मर्मानुसारी भवति, मर्मणि चोपतप्ते पवनोऽतिबलो भिनत्त्यङ्गान्यतिमात्रं प्रमोहयति सञ्ज्ञां, हिक्काश्वासौ जनयति, नाशयति निद्रां, स नष्टनिद्रः प्रमूढसञ्ज्ञो व्यथितचेता न क्वचन सुखमुपलभते, अरतिपरीतः स्थानादासनाच्छय्यां क्रान्तुमिच्छति, क्लिष्टभूयिष्ठश्चाशु निद्रां भजति, दुर्बलो दुःखप्रबोधश्च भवति; तमेवंविधमग्निविसर्पपरीतमचिकित्स्यं विद्यात् ||३६||
sanskrit
The patient affected with this type of visarpa feels as if his body is sprinkled with flaming coals. He suffers from vomiting, diarrhea, fainting, burning sensation, disturbed consciousness, fever, feeling of darkness, anorexia, breaking pain in bones and joints, morbid thirst, indigestion, breaking body pain etc. The part where the disease spreads looks like extinguished charcoal or blood like red, affected region gets covered with blisters like those caused by burns. Due to its rapid progress, it soon spreads to vital regions. When the vital parts gets affected, the vata which is excessively aggravated causes extensive disintegration of the tissues and leads to disturbed consciousness, produces hiccup, dyspnea and insomnia. That sleepless patient with disturbed consciousness and miserable mind does not get relief anywhere. He becomes restless in standing, seating and desires to lie on bed, thus exceedingly exhausted due to pain soon falls into deep sleep. Being debilitated, he is aroused from this state with difficulty. One suffering from agni-visarpa is to be regarded as incurable.
english translation
tadupatApAdAturaH sarvazarIramaGgArairivAkIryamANaM manyate, chardyatIsAramUrcchAdAhamohajvaratamakArocakAsthisandhibhedatRSNAvipAkAGgabhedAdibhizcAbhibhUyate, yaM yaM cAvakAzaM visarpo'nusarpati so'vakAzaH zAntAGgAraprakAzo'tirakto vA bhavati, agnidagdhaprakAraizca sphoTairupacIyate, sa zIghragatvAdAzveva marmAnusArI bhavati, marmaNi copatapte pavano'tibalo bhinattyaGgAnyatimAtraM pramohayati saJjJAM, hikkAzvAsau janayati, nAzayati nidrAM, sa naSTanidraH pramUDhasaJjJo vyathitacetA na kvacana sukhamupalabhate, aratiparItaH sthAnAdAsanAcchayyAM krAntumicchati, kliSTabhUyiSThazcAzu nidrAM bhajati, durbalo duHkhaprabodhazca bhavati; tamevaMvidhamagnivisarpaparItamacikitsyaM vidyAt ||36||
hk transliteration by Sanscriptकफपित्तं प्रकुपित्तं बलवत् स्वेन हेतुना | विसर्पत्येकदेशे तु प्रक्लेदयति देहिनम् ||३७||
sanskrit
[Etio-pathogenesis and clinical features of kapha-pitta dominant kardam visarpa] Excessively aggravated kapha pitta due to their respective etiological factors, spreads in the body causing suppuration of the tissues in particular part.
english translation
kaphapittaM prakupittaM balavat svena hetunA | visarpatyekadeze tu prakledayati dehinam ||37||
hk transliteration by Sanscriptतद्विकाराः- शीतज्वरः शिरोगुरुत्वं दाहः स्तैमित्यमङ्गावसदनं निद्रा तन्द्रा मोहोऽन्नद्वेषः प्रलापोऽग्निनाशो दौर्बल्यमस्थिभेदो मूर्च्छा पिपासा स्रोतसां प्रलेपो जाड्यमिन्द्रियाणां प्रायोपवेशनमङ्गविक्षेपोऽङ्गमर्दोऽरतिरौत्सुक्यं चोपजायते, प्रायश्चामाशये विसर्पत्यलसक एकदेशग्राही च, यस्मिंश्चावकाशे विसर्पो विसर्पति सोऽवकाशो रक्तपीतपाण्डुपिडकावकीर्ण इव मेचकाभः कालो मलिनः स्निग्धो बहूष्मा गुरुः स्तिमितवेदनः श्वयथुमान् गम्भीरपाको निरास्रावः शीघ्रक्लेदः स्विन्नक्लिन्नपूतिमांसत्वक् क्रमेणाल्परुक् परामृष्टोऽवदीर्यते कर्दम इवावपीडितोऽन्तरं प्रयच्छत्युपक्लिन्नपूतिमांसत्यागी सिरास्नायुसन्दर्शी कुणपगन्धी च भवति सञ्ज्ञास्मृतिहन्ता च; तं कर्दमविसर्पपरीतमचिकित्स्यं विद्यात् ||३८||
sanskrit
Its signs and symptoms are fever with chills, heaviness of the head, burning sensation, timidity, prostration, excessive sleep, drowsiness, disturbed consciousness, food dislike, delirium, loss of appetite, weakness, breaking pain in bones, fainting, morbid thirst, adhesions of sticky material in channels, dullness of the senses, mostly seating, abnormal movements of limbs, body pain, restlessness, anxiety, often it spreads to amashaya. It is localized and spreads with slow speed. The part where the disease spreads looks as if filled with reddish, yellowish, pale eruptions. The affected part becomes muddy, black, dirty, unctuous, excess hot, heavy, dull aching, edematous, with deep seated suppuration, having no discharge, rapidly become sloughy, sweated suppurated, having putrid flesh and skin, gradual little pain, when touched bursts and gives space on pressing, throws out decomposed and putrefied flesh, shows blood vessels, ligaments and has cadaverous smell and causes disturbed consciousness as well as memory. This is called kardam visarpa and is incurable.
english translation
tadvikArAH- zItajvaraH zirogurutvaM dAhaH staimityamaGgAvasadanaM nidrA tandrA moho'nnadveSaH pralApo'gninAzo daurbalyamasthibhedo mUrcchA pipAsA srotasAM pralepo jADyamindriyANAM prAyopavezanamaGgavikSepo'Ggamardo'ratirautsukyaM copajAyate, prAyazcAmAzaye visarpatyalasaka ekadezagrAhI ca, yasmiMzcAvakAze visarpo visarpati so'vakAzo raktapItapANDupiDakAvakIrNa iva mecakAbhaH kAlo malinaH snigdho bahUSmA guruH stimitavedanaH zvayathumAn gambhIrapAko nirAsrAvaH zIghrakledaH svinnaklinnapUtimAMsatvak krameNAlparuk parAmRSTo'vadIryate kardama ivAvapIDito'ntaraM prayacchatyupaklinnapUtimAMsatyAgI sirAsnAyusandarzI kuNapagandhI ca bhavati saJjJAsmRtihantA ca; taM kardamavisarpaparItamacikitsyaM vidyAt ||38||
hk transliteration by Sanscriptस्थिरगुरुकठिनमधुरशीतस्निग्धान्नपानाभिष्यन्दिसेविनामव्यायामादिसेविनामप्रतिक र्मशीलानां श्लेष्मा वायुश्च प्रकोपमापद्यते, तावुभौ दुष्टप्रवृद्धावतिबलौ प्रदूष्य दूष्यान् विसर्पाय कल्पेते; तत्र वायुः श्लेष्मणा विबद्धमार्गस्तमेव श्लेष्माणमनेकधा भिन्दन् क्रमेण ग्रन्थिमालां कृच्छ्रपाकसाध्यां कफाशये सञ्जनयति, उत्सन्नरक्तस्य वा प्रदूष्य रक्तं सिरास्नायुमांसत्वगाश्रितं ग्रन्थीनां मालां कुरुते तीव्ररुजानां स्थूलानामणूनां वा दीर्घवृत्तरक्तानां, तदुपतापाज्ज्वरातिसारकासहिक्काश्वासशोषप्रमोहवैवर्ण्यारोचकाविपाकप्रसेकच्छ र्दिर्मूर्च्छाङ्गभङ्गनिद्रारतिसदनाद्याः प्रादुर्भवन्त्युपद्रवाः; स एतैरुपद्रुतः सर्वकर्मणां विषयमतिपतितो विवर्जनीयो भवतीति ग्रन्थिविसर्पः ||३९||
sanskrit
[Etio-pathogenesis and clinical features of kapha vata dominant granthi visarpa] Kapha and vata gets vitiated due to the use of firm, heavy, hard, sweet, cold, unctuous, and abhishyandi (which increase discharges and cause obstruction) ingredients of diet, lack of physical exercise etc. not following preventive seasonal Panchakarma purification. Deranged excessively, aggravated, powerful both kapha and vata vitiates the susceptible body elements giving rise to granthi visarpa. Thereafter the vata being occluded by kapha in its progress and disintegrates kapha in many ways and gradually giving rise to chain of glands, hardly suppurating and difficult to cure, in the habitats of kapha. In a person having aggravated blood, vitiated kapha-pitta provoke blood giving rise to a series of glandular enlargements which are exceedingly painful, large or small or elongated or round and of red color, located in blood vessels, ligaments, flesh and skin. Being afflicted, complications arise like fever, diarrhea, cough, hiccup, dyspnea, emaciation disturbed consciousness, abnormal complexion, anorexia, indigestion, excess salivation, vomiting, fainting, breaking pain in body , excessive sleep, restlessness, malaise, the patient associated with these complications goes beyond the reach of all remedial measures and as such is rejectable. This is granthi visarpa.
english translation
sthiragurukaThinamadhurazItasnigdhAnnapAnAbhiSyandisevinAmavyAyAmAdisevinAmapratika rmazIlAnAM zleSmA vAyuzca prakopamApadyate, tAvubhau duSTapravRddhAvatibalau pradUSya dUSyAn visarpAya kalpete; tatra vAyuH zleSmaNA vibaddhamArgastameva zleSmANamanekadhA bhindan krameNa granthimAlAM kRcchrapAkasAdhyAM kaphAzaye saJjanayati, utsannaraktasya vA pradUSya raktaM sirAsnAyumAMsatvagAzritaM granthInAM mAlAM kurute tIvrarujAnAM sthUlAnAmaNUnAM vA dIrghavRttaraktAnAM, tadupatApAjjvarAtisArakAsahikkAzvAsazoSapramohavaivarNyArocakAvipAkaprasekaccha rdirmUrcchAGgabhaGganidrAratisadanAdyAH prAdurbhavantyupadravAH; sa etairupadrutaH sarvakarmaNAM viSayamatipatito vivarjanIyo bhavatIti granthivisarpaH ||39||
hk transliteration by Sanscriptउपद्रवस्तु खलु रोगोत्तरकालजो रोगाश्रयो रोग एव स्थूलोऽणुर्वा, रोगात् पश्चाज्जायत इत्युपद्रवसञ्ज्ञः| तत्र प्रधानो व्याधिः, व्याधेर्गुणभूत [१] उपद्रवः, तस्य प्रायः प्रधानप्रशमे प्रशमो भवति | स तु पीडाकरतरो भवति पश्चादुत्पद्यमानो व्याधिपरिक्लिष्टशरीरत्वात्; तस्मादुपद्रवं त्वरमाणोऽभिबाधेत ||४०||
sanskrit
[Upadrava (complications)] Upadrava (complication) is disorder itself, outsized or undersized manifesting in the later period of a disease and rooted in the same (disease). Upadrava is so named because it manifests after the disease. Hence the main disease is primary and complication is secondary, it is generally pacified when the main disease gets pacified. It is more troublesome than the main disease itself, because it appears in the later stages of disease when the body is already weakened. Hence, one should treat the complications very promptly.
english translation
upadravastu khalu rogottarakAlajo rogAzrayo roga eva sthUlo'NurvA, rogAt pazcAjjAyata ityupadravasaJjJaH| tatra pradhAno vyAdhiH, vyAdherguNabhUta [1] upadravaH, tasya prAyaH pradhAnaprazame prazamo bhavati | sa tu pIDAkarataro bhavati pazcAdutpadyamAno vyAdhiparikliSTazarIratvAt; tasmAdupadravaM tvaramANo'bhibAdheta ||40||
hk transliteration by Sanscript