Manusmriti
Progress:64.0%
निग्रहेण हि पापानां साधूनां सङ्ग्रहेण च । द्विजातय इवैज्याभिः पूयन्ते सततं नृपाः ॥ ३११ ॥
For by punishing the wicked and by favouring the virtuous, kings are constantly sanctified, just as twiceborn men by sacrifices.
english translation
nigraheNa hi pApAnAM sAdhUnAM saGgraheNa ca । dvijAtaya ivaijyAbhiH pUyante satataM nRpAH ॥ 311 ॥
hk transliteration by Sanscriptक्षन्तव्यं प्रभुणा नित्यं क्षिपतां कार्यिणां नृणाम् । बालवृद्धातुराणां च कुर्वता हितमात्मनः ॥ ३१२ ॥
A king who desires his own welfare must always forgive litigants, infants, aged and sick men, who inveigh against him.
english translation
kSantavyaM prabhuNA nityaM kSipatAM kAryiNAM nRNAm । bAlavRddhAturANAM ca kurvatA hitamAtmanaH ॥ 312 ॥
hk transliteration by Sanscriptयः क्षिप्तो मर्षयत्यार्तैस्तेन स्वर्गे महीयते । यस्त्वैश्वर्यान्न क्षमते नरकं तेन गच्छति ॥ ३१३ ॥
He who, being abused by men in pain, pardons (them), will in reward of that (act) be exalted in heaven; but he who, (proud) of his kingly state, forgives them not, will for that (reason) sink into hell.
english translation
yaH kSipto marSayatyArtaistena svarge mahIyate । yastvaizvaryAnna kSamate narakaM tena gacchati ॥ 313 ॥
hk transliteration by Sanscriptराजा स्तेनेन गन्तव्यो मुक्तकेशेन धावता । आचक्षाणेन तत् स्तेयमेवङ्कर्माऽस्मि शाधि माम् ॥ ३१४ ॥
A thief shall, running, approach the king, with flying hair, confessing that theft (and saying), ’Thus have I done, punish me;’
english translation
rAjA stenena gantavyo muktakezena dhAvatA । AcakSANena tat steyamevaGkarmA'smi zAdhi mAm ॥ 314 ॥
hk transliteration by Sanscriptस्कन्धेनादाय मुसलं लगुडं वाऽपि खादिरम् । शक्तिं चोभयतस्तीक्ष्णामायसं दण्डमेव वा ॥ ३१५ ॥
(And he must) carry on his shoulder a pestle, or a club of Khadira wood, or a spear sharp at both ends, or an iron staff.
english translation
skandhenAdAya musalaM laguDaM vA'pi khAdiram । zaktiM cobhayatastIkSNAmAyasaM daNDameva vA ॥ 315 ॥
hk transliteration by SanscriptProgress:64.0%
निग्रहेण हि पापानां साधूनां सङ्ग्रहेण च । द्विजातय इवैज्याभिः पूयन्ते सततं नृपाः ॥ ३११ ॥
For by punishing the wicked and by favouring the virtuous, kings are constantly sanctified, just as twiceborn men by sacrifices.
english translation
nigraheNa hi pApAnAM sAdhUnAM saGgraheNa ca । dvijAtaya ivaijyAbhiH pUyante satataM nRpAH ॥ 311 ॥
hk transliteration by Sanscriptक्षन्तव्यं प्रभुणा नित्यं क्षिपतां कार्यिणां नृणाम् । बालवृद्धातुराणां च कुर्वता हितमात्मनः ॥ ३१२ ॥
A king who desires his own welfare must always forgive litigants, infants, aged and sick men, who inveigh against him.
english translation
kSantavyaM prabhuNA nityaM kSipatAM kAryiNAM nRNAm । bAlavRddhAturANAM ca kurvatA hitamAtmanaH ॥ 312 ॥
hk transliteration by Sanscriptयः क्षिप्तो मर्षयत्यार्तैस्तेन स्वर्गे महीयते । यस्त्वैश्वर्यान्न क्षमते नरकं तेन गच्छति ॥ ३१३ ॥
He who, being abused by men in pain, pardons (them), will in reward of that (act) be exalted in heaven; but he who, (proud) of his kingly state, forgives them not, will for that (reason) sink into hell.
english translation
yaH kSipto marSayatyArtaistena svarge mahIyate । yastvaizvaryAnna kSamate narakaM tena gacchati ॥ 313 ॥
hk transliteration by Sanscriptराजा स्तेनेन गन्तव्यो मुक्तकेशेन धावता । आचक्षाणेन तत् स्तेयमेवङ्कर्माऽस्मि शाधि माम् ॥ ३१४ ॥
A thief shall, running, approach the king, with flying hair, confessing that theft (and saying), ’Thus have I done, punish me;’
english translation
rAjA stenena gantavyo muktakezena dhAvatA । AcakSANena tat steyamevaGkarmA'smi zAdhi mAm ॥ 314 ॥
hk transliteration by Sanscriptस्कन्धेनादाय मुसलं लगुडं वाऽपि खादिरम् । शक्तिं चोभयतस्तीक्ष्णामायसं दण्डमेव वा ॥ ३१५ ॥
(And he must) carry on his shoulder a pestle, or a club of Khadira wood, or a spear sharp at both ends, or an iron staff.
english translation
skandhenAdAya musalaM laguDaM vA'pi khAdiram । zaktiM cobhayatastIkSNAmAyasaM daNDameva vA ॥ 315 ॥
hk transliteration by Sanscript