Mahabharat
इत्य उक्तॊ विदुरॊ धीमान नैतद अस्तीति चिन्तयन आपगेयं महाप्राज्ञम अभ्यगच्छत सुदुःखितः ॥ २-४५-५८ ॥
'Hearing these words from Dhritarashtra and realizing that his family was doomed, Vidura, filled with deep sorrow, went to Bhishma, who was wise beyond measure.' ॥ 2-45-58 ॥
english translation
itya uktò vidurò dhImAna naitada astIti cintayana ApageyaM mahAprAjJama abhyagacchata suduHkhitaH ॥ 2-45-58 ॥
hk transliteration by Sanscript