Charak Samhita

Progress:92.6%

एवंवादिनं भगवन्तमात्रेयमग्निवेश उवाच-दृश्यन्ते हि भगवन्! हितसमाख्यातमप्याहारमुपयुञ्जाना व्याधिमन्तश्चागदाश्च,तथैवाहितसमाख्यातम्; एवं दुष्टे कथं हिताहितोपयोगविशेषात्मकं शुभाशुभविशेषमुपलभामह इति ||६||

sanskrit

[Query of Agnivesha] After hearing an explanation of Lord Atreya, Agnivesha said “Oh Lord, some individuals consuming wholesome food get afflicted with diseases, while some individuals consuming unwholesome food remain healthy. In this regard, how does one infer that health and disease are influenced by wholesome and unwholesome foods respectively?”.

english translation

evaMvAdinaM bhagavantamAtreyamagniveza uvAca-dRzyante hi bhagavan! hitasamAkhyAtamapyAhAramupayuJjAnA vyAdhimantazcAgadAzca,tathaivAhitasamAkhyAtam; evaM duSTe kathaM hitAhitopayogavizeSAtmakaM zubhAzubhavizeSamupalabhAmaha iti ||6||

hk transliteration

तमुवाच भगवानात्रेयः- न हिताहारोपयोगिनामग्निवेश! तन्निमित्ता व्याधयो जायन्ते, न च केवलं हिताहारोपयोगादेवसर्वव्याधिभयमतिक्रान्तं भवति, सन्ति ह्यृतेऽप्यहिताहारोपयोगादन्या रोगप्रकृतयः, तद्यथा- कालविपर्ययः, प्रज्ञापराधः,शब्दस्पर्शरूपरसगन्धाश्चासात्म्या इति| ताश्च रोगप्रकृतयो रसान् सम्यगुपयुञ्जानमपि पुरुषमशुभेनोपपादयन्ति; तस्माद्धिताहारोपयोगिनोऽपि दृश्यन्तेव्याधिमन्तः| अहिताहारोपयोगिनां पुनः कारणतो न सद्यो दोषवान् भवत्यपचारः| न हि सर्वाण्यपथ्यानि तुल्यदोषाणि, न च सर्वे दोषास्तुल्यबलाः, न च सर्वाणि शरीराणि व्याधिक्षमत्वे समर्थानि भवन्ति| तदेव ह्यपथ्यं देशकालसंयोगवीर्यप्रमाणातियोगाद्भूयस्तरमपथ्यं सम्पद्यते| स एव दोषः संसृष्टयोनिर्विरुद्धोपक्रमो गम्भीरानुगतश्चिरस्थितः प्राणायतनसमुत्थो मर्मोपघाती कष्टतमः क्षिप्रकारितमश्चसम्पद्यते| शरीराणि चातिस्थूलान्यतिकृशान्यनिविष्टमांसशोणितास्थीनि दुर्बलान्यसात्म्याहारोपचितान्यल्पाहाराण्यल्पसत्त्वानि चभवन्त्यव्याधिसहानि, विपरीतानि पुनर्व्याधिसहानि| एभ्यश्चैवापथ्याहारदोषशरीरविशेषेभ्यो व्याधयो मृदवो दारुणाः क्षिप्रसमुत्थाश्चिरकारिणश्च भवन्ति| त एव वातपित्तश्लेष्माणः स्थानविशेषे प्रकुपिता व्याधिविशेषानभिनिर्वर्तयन्त्यग्निवेश! ||७||

sanskrit

[Answer by Atreya about causative factors of disease and immunity] Lord Atreya replied: An individual consuming wholesome food will not get afflicted with disease due to the food. Intake of wholesome food alone is not the causative factor for a disease or can prevent diseases. Apart from unwholesome food, there are many other etiological factors that lead to a disease, such as changes in season, intellectual errors, unwholesome contacts, excessive, wrong and over-utilization of senses of sound, touch, vision, taste and smell. These etiological factors can cause diseases in an individual despite wholesome intake of tastes (rasa) and diet. Hence, an individual taking wholesome food has also been observed to have taken ill. Similarly, consuming unwholesome diet does not immediately produce untoward effects. All unwholesome food articles are not equally harmful, all the dosha are not of equal strength, and all the bodies are not capable of preventing disease. Unwholesome food can be more harmful depending upon the habitat, season, combination, potency, and intake in excessive quantity. The dosha become acute and extremely difficult to manage when they get associated with multiple factors, treated with wrong therapies, become deep rooted, chronic, get vitiated in one of the ten seats of prana, and when they afflict vital centers within the body known as marma. Individuals, who are excessively obese, emaciated, whose muscles, blood, bones are depleted, who are physically very weak, who are habituated to consuming unwholesome food, who take in inadequate quantities of food, and who have very weak mind cannot withstand diseases. Contrary to this, individuals having opposite qualities to the ones mentioned above are capable of resisting diseases. Thus, unwholesome diet, dosha, and body constitution factors produce diseases of mild, severe, acute and chronic nature.

english translation

tamuvAca bhagavAnAtreyaH- na hitAhAropayoginAmagniveza! tannimittA vyAdhayo jAyante, na ca kevalaM hitAhAropayogAdevasarvavyAdhibhayamatikrAntaM bhavati, santi hyRte'pyahitAhAropayogAdanyA rogaprakRtayaH, tadyathA- kAlaviparyayaH, prajJAparAdhaH,zabdasparzarUparasagandhAzcAsAtmyA iti| tAzca rogaprakRtayo rasAn samyagupayuJjAnamapi puruSamazubhenopapAdayanti; tasmAddhitAhAropayogino'pi dRzyantevyAdhimantaH| ahitAhAropayoginAM punaH kAraNato na sadyo doSavAn bhavatyapacAraH| na hi sarvANyapathyAni tulyadoSANi, na ca sarve doSAstulyabalAH, na ca sarvANi zarIrANi vyAdhikSamatve samarthAni bhavanti| tadeva hyapathyaM dezakAlasaMyogavIryapramANAtiyogAdbhUyastaramapathyaM sampadyate| sa eva doSaH saMsRSTayonirviruddhopakramo gambhIrAnugatazcirasthitaH prANAyatanasamuttho marmopaghAtI kaSTatamaH kSiprakAritamazcasampadyate| zarIrANi cAtisthUlAnyatikRzAnyaniviSTamAMsazoNitAsthIni durbalAnyasAtmyAhAropacitAnyalpAhArANyalpasattvAni cabhavantyavyAdhisahAni, viparItAni punarvyAdhisahAni| ebhyazcaivApathyAhAradoSazarIravizeSebhyo vyAdhayo mRdavo dAruNAH kSiprasamutthAzcirakAriNazca bhavanti| ta eva vAtapittazleSmANaH sthAnavizeSe prakupitA vyAdhivizeSAnabhinirvartayantyagniveza! ||7||

hk transliteration

तत्र रसादिषु स्थानेषु प्रकुपितानां दोषाणां यस्मिन् स्थाने ये ये व्याधयः सम्भवन्ति तांस्तान् यथावदनुव्याख्यास्यामः ||८||

sanskrit

[Description of diseases affecting various dhatu (tissue)] The specific diseases caused due to vitiated dosha in the seats of rasa dhatu, rakta, etc. dhatu will be explained further.

english translation

tatra rasAdiSu sthAneSu prakupitAnAM doSANAM yasmin sthAne ye ye vyAdhayaH sambhavanti tAMstAn yathAvadanuvyAkhyAsyAmaH ||8||

hk transliteration

अश्रद्धा चारुचिश्चास्यवैरस्यमरसज्ञता| हृल्लासो गौरवं तन्द्रा साङ्गमर्दो ज्वरस्तमः ||९||

sanskrit

[Diseases due to vitiation of rasa dhatu] Aversion towards food, anorexia, altered sense of taste, inability to identify tastes, nausea, heaviness in the body, drowsiness, body ache, fever,

english translation

azraddhA cArucizcAsyavairasyamarasajJatA| hRllAso gauravaM tandrA sAGgamardo jvarastamaH ||9||

hk transliteration

पाण्डुत्वं स्रोतसां रोधः क्लैब्यं सादः कृशाङ्गता| नाशोऽग्नेरयथाकालं वलयः पलितानि च ||१०||

sanskrit

blackouts, anemia, obstruction of channels, impotence, tiredness (angavasada), emaciation, diminished agni,

english translation

pANDutvaM srotasAM rodhaH klaibyaM sAdaH kRzAGgatA| nAzo'gnerayathAkAlaM valayaH palitAni ca ||10||

hk transliteration