1.
दीर्घञ्जीवितीयोऽध्यायः
Deerghanjiviteeya Adhyaya (longevity)
2.
अपामार्गतण्डुलीयोऽध्यायः
Apamarga Tanduliya Adhyaya (Dehusked Seeds of Apamarga and other medicines )
3.
आरग्वधीयोऽध्यायः
Aragvadhiya Adhyaya (Aragvadha(cassia) and other medicines)
4.
षड्विरेचनशताश्रितीयोऽध्यायः
Shadvirechanashatashritiya Adhyaya (The Resources of Six Hundred Evacuatives)
5.
मात्राशितीयोऽध्यायः
Matrashiteeya Adhyaya (The proper quantity of food and daily regimen for preserving health)
6.
तस्याशितीयोऽध्यायः
Tasyashiteeya Adhyaya (Seasonal regimen of diet and lifestyle)
7.
नवेगान्धारणीयोऽध्यायः
Naveganadharaniya Adhyaya (Non-suppressible and suppressible natural urges and other factors for health)
8.
इन्द्रियोपक्रमणीयोऽध्यायः
Indriyopakramaniya Adhyaya (The Disciplinary Protocol for Sense and Motor Organs)
9.
खुड्डाकचतुष्पादोऽध्यायः
Khuddakachatushpada Adhyaya (The four fundamental components of Healthcare)
10.
महाचतुष्पादोऽध्यायः
Mahachatushpada Adhyaya (The four important components of Therapeutics)
11.
तिस्रैषणीयोऽध्यायः
Tistraishaniya Adhyaya (The Three Desires of Life and important triads)
12.
वातकलाकलीयोऽध्यायः
Vatakalakaliya Adhyaya (The merits and demerits of Vata)
13.
स्नेहाध्यायः
Snehadhyaya (Oleation therapies)
14.
स्वेदाध्यायः
Swedadhyaya (Udation Therapies)
•
उपकल्पनीयोऽध्यायः
Upakalpaniya Adhyaya (Guidelines for Hospital Management and Purification Treatment)
16.
चिकित्साप्राभृतीयोऽध्यायः
Chikitsaprabhritiya Adhyaya ( Assessment and care in Panchakarma therapies)
17.
कियन्तःशिरसीयोऽध्यायः
Kiyanta Shiraseeya Adhyaya (Diseases of three vital organs including Head and other conditions)
18.
त्रिशोथीयोऽध्यायः
Trishothiya Adhyaya (Three Types of Swellings and other conditions)
19.
अष्टोदरीयोऽध्यायः
Ashtodariya Adhyaya (Numerical Classification of Diseases)
20.
महारोगाध्यायः
Maharoga Adhyaya (Dosha specific classification of diseases)
21.
अष्टौनिन्दितीयोऽध्यायः
Ashtauninditiya Adhyaya (Eight Undesirable Physical Constitutions)
22.
लङ्घनबृंहणीयोऽध्यायः
Langhanabrimhaniya Adhyaya (Reduction and nourishing therapies)
23.
सन्तर्पणीयोऽध्यायः
Santarpaniya Adhyaya (Over-nutrition, under-nutrition and its disorders)
24.
विधिशोणितीयोऽध्यायः
Vidhishonitiya Adhyaya (Characteristics of Shonita (Blood), its vitiation and disorders)
25.
यज्जःपुरुषीयोऽध्यायः
Yajjah Purushiya Adhyaya (Origin of Human Beings and the best things for life)
26.
आत्रेयभद्रकाप्यीयोऽध्यायः
Atreyabhadrakapyiya Adhyaya (Pharmacological principles of wholesome and unwholesome diet)
27.
अन्नपानविध्यध्यायः
Annapanavidhi Adhyaya ( Classification and Regimen of food and beverages)
28.
विविधाशितपीतीयोऽध्यायः
Vividhashitapitiya Adhyaya (Sequential effects of food and beverages)
29.
दशप्राणायतनीयोऽध्यायः
Dashapranayataneeya Adhyaya (The Ten Seats of Life Forces )
30.
अर्थेदशमहामूलीयोऽध्यायः
Arthedashmahamooliya Adhyaya (The Ten great vessels arising from Heart and aspects of healthy life)
Progress:41.1%
अथात उपकल्पनीयमध्यायं व्याख्यास्यामः ||१||
sanskrit
Now we shall expound the chapter "upakalpaneeya" (Guidelines for Hospital Management and Purification Treatment).
english translation
athAta upakalpanIyamadhyAyaM vyAkhyAsyAmaH ||1||
hk transliteration
इति ह स्माह भगवानात्रेयः ||२||
sanskrit
Thus said Lord Atreya.
english translation
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
hk transliteration
इह खलु राजानं राजमात्रमन्यं वा विपुलद्रव्यं वमनं विरेचनं वा पाययितुकामेन भिषजा प्रागेवौषधपानात् सम्भारा उपकल्पनीयाभवन्ति सम्यक्चैव हि गच्छत्यौषधे प्रतिभोगार्थाः, व्यापन्ने चौषधे व्यापदः परिसङ्ख्याय प्रतीकारार्थाः; न हि सन्निकृष्टे कालेप्रादुर्भूतायामापदि सत्यपि क्रयाक्रये सुकरमाशु सम्भरणमौषधानां यथावदिति ||३||
sanskrit
[Guidelines for physicians before commencing treatment] A physician willing to administer various purification therapies, especially to a king, royalty or a wealthy person, should arrange various necessary drugs and equipments well in advance of the procedures and know correct administration of counter-acting drugs in case of complications. Because, in case of emergency, if complications occur, it is not possible to easily and immediately arrange drugs through sale or import.
english translation
iha khalu rAjAnaM rAjamAtramanyaM vA vipuladravyaM vamanaM virecanaM vA pAyayitukAmena bhiSajA prAgevauSadhapAnAt sambhArA upakalpanIyAbhavanti samyakcaiva hi gacchatyauSadhe pratibhogArthAH, vyApanne cauSadhe vyApadaH parisaGkhyAya pratIkArArthAH; na hi sannikRSTe kAleprAdurbhUtAyAmApadi satyapi krayAkraye sukaramAzu sambharaNamauSadhAnAM yathAvaditi ||3||
hk transliteration
एवंवादिनं भगवन्तमात्रेयमग्निवेश उवाच- ननु भगवन्! आदावेव ज्ञानवता तथा प्रतिविधातव्यं यथा प्रतिविहितेसिध्येदेवौषधमेकान्तेन, सम्यक्प्रयोगनिमित्ता हि सर्वकर्मणां सिद्धिरिष्टा, व्यापच्चासम्यक्प्रयोगनिमित्ता; अथसम्यगसम्यक् च समारब्धं कर्म सिद्ध्यति व्यापद्यते वाऽनियमेन, तुल्यं भवति ज्ञानमज्ञानेनेति ||४||
sanskrit
[Query by Agnivesha about success of treatment] When Lord Atreya said this, Agnivesha said, “O Lord! A learned physician should prescribe a treatment in such a way that it should surely and invariably be successful. The success of all treatments depends upon proper administration and complications due to improper administration. However, sometimes, the success or failure of treatment doesn’t follow the rules of proper or improper administration, hence knowledge and ignorance becomes equal.”
english translation
evaMvAdinaM bhagavantamAtreyamagniveza uvAca- nanu bhagavan! AdAveva jJAnavatA tathA pratividhAtavyaM yathA prativihitesidhyedevauSadhamekAntena, samyakprayoganimittA hi sarvakarmaNAM siddhiriSTA, vyApaccAsamyakprayoganimittA; athasamyagasamyak ca samArabdhaM karma siddhyati vyApadyate vA'niyamena, tulyaM bhavati jJAnamajJAneneti ||4||
hk transliteration
तमुवाच भगवानात्रेयः- शक्यं तथा प्रतिविधातुमस्माभिरस्मद्विधैर्वाऽप्यग्निवे श! यथा प्रतिविहिते सिध्येदेवौषधमेकान्तेन,तच्च प्रयोगसौष्ठवमुपदेष्टुं यथावत्; नहि कश्चिदस्ति य एतदेवमुपदिष्टमुपधारयितुमुत्सहेत, उपधार्य वा तथा प्रतिपत्तुंप्रयोक्तुं वा; सूक्ष्माणि हि दोषभेषजदेशकालबलशरीराहारसात्म्यसत्त्वप्रकृतिवयसामवस्थान्तराणि, यान्यनुचिन्त्यमानानिविमलविपुलबुद्धेरपि बुद्धिमाकुलीकुर्युः किं पुनरल्पबुद्धेः; तस्मादुभयमेतद्यथावदुपदेक्ष्यामः- सम्यक्प्रयोगं चौषधानां,व्यापन्नानां च व्यापत्साधनानि सिद्धिषूत्तरकालम् ||५||
sanskrit
[Reply by Atreya] Lord Atreya replied, “Oh Agnivesha!, it is possible for us to treat the patients successfully and also impart instructions for correct administration. But there is none who is able to grasp such instructions or having grasped it, is able to apply it or put it into practice. The variations in conditions of dosha, drugs, place, time, strength, body, diet, suitability, mind pattern, constitution, and age are subtle to understand. While considering these factors, when even a person with great intellect and pure knowledge gets confused, then what will be the condition of a person with less intellect?
english translation
tamuvAca bhagavAnAtreyaH- zakyaM tathA pratividhAtumasmAbhirasmadvidhairvA'pyagnive za! yathA prativihite sidhyedevauSadhamekAntena,tacca prayogasauSThavamupadeSTuM yathAvat; nahi kazcidasti ya etadevamupadiSTamupadhArayitumutsaheta, upadhArya vA tathA pratipattuMprayoktuM vA; sUkSmANi hi doSabheSajadezakAlabalazarIrAhArasAtmyasattvaprakRtivayasAmavasthAntarANi, yAnyanucintyamAnAnivimalavipulabuddherapi buddhimAkulIkuryuH kiM punaralpabuddheH; tasmAdubhayametadyathAvadupadekSyAmaH- samyakprayogaM cauSadhAnAM,vyApannAnAM ca vyApatsAdhanAni siddhiSUttarakAlam ||5||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:41.1%
अथात उपकल्पनीयमध्यायं व्याख्यास्यामः ||१||
sanskrit
Now we shall expound the chapter "upakalpaneeya" (Guidelines for Hospital Management and Purification Treatment).
english translation
athAta upakalpanIyamadhyAyaM vyAkhyAsyAmaH ||1||
hk transliteration
इति ह स्माह भगवानात्रेयः ||२||
sanskrit
Thus said Lord Atreya.
english translation
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH ||2||
hk transliteration
इह खलु राजानं राजमात्रमन्यं वा विपुलद्रव्यं वमनं विरेचनं वा पाययितुकामेन भिषजा प्रागेवौषधपानात् सम्भारा उपकल्पनीयाभवन्ति सम्यक्चैव हि गच्छत्यौषधे प्रतिभोगार्थाः, व्यापन्ने चौषधे व्यापदः परिसङ्ख्याय प्रतीकारार्थाः; न हि सन्निकृष्टे कालेप्रादुर्भूतायामापदि सत्यपि क्रयाक्रये सुकरमाशु सम्भरणमौषधानां यथावदिति ||३||
sanskrit
[Guidelines for physicians before commencing treatment] A physician willing to administer various purification therapies, especially to a king, royalty or a wealthy person, should arrange various necessary drugs and equipments well in advance of the procedures and know correct administration of counter-acting drugs in case of complications. Because, in case of emergency, if complications occur, it is not possible to easily and immediately arrange drugs through sale or import.
english translation
iha khalu rAjAnaM rAjamAtramanyaM vA vipuladravyaM vamanaM virecanaM vA pAyayitukAmena bhiSajA prAgevauSadhapAnAt sambhArA upakalpanIyAbhavanti samyakcaiva hi gacchatyauSadhe pratibhogArthAH, vyApanne cauSadhe vyApadaH parisaGkhyAya pratIkArArthAH; na hi sannikRSTe kAleprAdurbhUtAyAmApadi satyapi krayAkraye sukaramAzu sambharaNamauSadhAnAM yathAvaditi ||3||
hk transliteration
एवंवादिनं भगवन्तमात्रेयमग्निवेश उवाच- ननु भगवन्! आदावेव ज्ञानवता तथा प्रतिविधातव्यं यथा प्रतिविहितेसिध्येदेवौषधमेकान्तेन, सम्यक्प्रयोगनिमित्ता हि सर्वकर्मणां सिद्धिरिष्टा, व्यापच्चासम्यक्प्रयोगनिमित्ता; अथसम्यगसम्यक् च समारब्धं कर्म सिद्ध्यति व्यापद्यते वाऽनियमेन, तुल्यं भवति ज्ञानमज्ञानेनेति ||४||
sanskrit
[Query by Agnivesha about success of treatment] When Lord Atreya said this, Agnivesha said, “O Lord! A learned physician should prescribe a treatment in such a way that it should surely and invariably be successful. The success of all treatments depends upon proper administration and complications due to improper administration. However, sometimes, the success or failure of treatment doesn’t follow the rules of proper or improper administration, hence knowledge and ignorance becomes equal.”
english translation
evaMvAdinaM bhagavantamAtreyamagniveza uvAca- nanu bhagavan! AdAveva jJAnavatA tathA pratividhAtavyaM yathA prativihitesidhyedevauSadhamekAntena, samyakprayoganimittA hi sarvakarmaNAM siddhiriSTA, vyApaccAsamyakprayoganimittA; athasamyagasamyak ca samArabdhaM karma siddhyati vyApadyate vA'niyamena, tulyaM bhavati jJAnamajJAneneti ||4||
hk transliteration
तमुवाच भगवानात्रेयः- शक्यं तथा प्रतिविधातुमस्माभिरस्मद्विधैर्वाऽप्यग्निवे श! यथा प्रतिविहिते सिध्येदेवौषधमेकान्तेन,तच्च प्रयोगसौष्ठवमुपदेष्टुं यथावत्; नहि कश्चिदस्ति य एतदेवमुपदिष्टमुपधारयितुमुत्सहेत, उपधार्य वा तथा प्रतिपत्तुंप्रयोक्तुं वा; सूक्ष्माणि हि दोषभेषजदेशकालबलशरीराहारसात्म्यसत्त्वप्रकृतिवयसामवस्थान्तराणि, यान्यनुचिन्त्यमानानिविमलविपुलबुद्धेरपि बुद्धिमाकुलीकुर्युः किं पुनरल्पबुद्धेः; तस्मादुभयमेतद्यथावदुपदेक्ष्यामः- सम्यक्प्रयोगं चौषधानां,व्यापन्नानां च व्यापत्साधनानि सिद्धिषूत्तरकालम् ||५||
sanskrit
[Reply by Atreya] Lord Atreya replied, “Oh Agnivesha!, it is possible for us to treat the patients successfully and also impart instructions for correct administration. But there is none who is able to grasp such instructions or having grasped it, is able to apply it or put it into practice. The variations in conditions of dosha, drugs, place, time, strength, body, diet, suitability, mind pattern, constitution, and age are subtle to understand. While considering these factors, when even a person with great intellect and pure knowledge gets confused, then what will be the condition of a person with less intellect?
english translation
tamuvAca bhagavAnAtreyaH- zakyaM tathA pratividhAtumasmAbhirasmadvidhairvA'pyagnive za! yathA prativihite sidhyedevauSadhamekAntena,tacca prayogasauSThavamupadeSTuM yathAvat; nahi kazcidasti ya etadevamupadiSTamupadhArayitumutsaheta, upadhArya vA tathA pratipattuMprayoktuM vA; sUkSmANi hi doSabheSajadezakAlabalazarIrAhArasAtmyasattvaprakRtivayasAmavasthAntarANi, yAnyanucintyamAnAnivimalavipulabuddherapi buddhimAkulIkuryuH kiM punaralpabuddheH; tasmAdubhayametadyathAvadupadekSyAmaH- samyakprayogaM cauSadhAnAM,vyApannAnAM ca vyApatsAdhanAni siddhiSUttarakAlam ||5||
hk transliteration