1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
•
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:39.6%
तद्दोषागन्तुसम्भूतानुन्मादान् विषमज्वरान्| अपस्मारांश्च हन्त्याशु पानाभ्यञ्जननावनैः ||५१||
sanskrit
This lashunadya ghrita applied in the form of intake, massage and snuffing alleviates quickly all types of unmada, both endogenous and exogenous, intermittent fever and epilepsy.
english translation
taddoSAgantusambhUtAnunmAdAn viSamajvarAn| apasmArAMzca hantyAzu pAnAbhyaJjananAvanaiH ||51||
hk transliteration
इति लशुनाद्यं घृतम्लशुनस्याविनष्टस्य तुलार्धं निस्तुषीकृतम्| तदर्धं दशमूलस्य द्व्याढकेऽपां विपाचयेत् ||५२||
sanskrit
[Second formulation of lashunadya ghrita] Undamaged garlic decorticated -200gm, dashamula -100gm should be boiled in 5.12 liters of water and reduced to one fourth.
english translation
iti lazunAdyaM ghRtamlazunasyAvinaSTasya tulArdhaM nistuSIkRtam| tadardhaM dazamUlasya dvyADhake'pAM vipAcayet ||52||
hk transliteration
पादशेषे घृतप्रस्थं लशुनस्य रसं तथा| कोलमूलकवृक्षाम्लमातुलुङ्गार्द्रकै रसैः ||५३||
sanskrit
Thereafter ghee -640 gm garlic juice -640 gm along with the juice of kola (jujube), radish, vrikshamla, matulunga and fresh ginger, pomegranate,
english translation
pAdazeSe ghRtaprasthaM lazunasya rasaM tathA| kolamUlakavRkSAmlamAtuluGgArdrakai rasaiH ||53||
hk transliteration
दाडिमाम्बुसुरामस्तुकाञ्जिकाम्लैस्तदर्धिकैः| साधयेत्त्रिफलादारुलवणव्योषदीप्यकैः ||५४||
sanskrit
sura, curd water and sour gruel -each 320 ml and the past of triphala, devadaru, rocksalt, trikatu, ajamoda,
english translation
dADimAmbusurAmastukAJjikAmlaistadardhikaiH| sAdhayettriphalAdArulavaNavyoSadIpyakaiH ||54||
hk transliteration
यवानीचव्यहिङ्ग्वम्लवेतसैश्च पलार्धिकैः| सिद्धमेतत् पिबेच्छूलगुल्मार्शोजठरापहम् ||५५||
sanskrit
yavani, chavya, hingu and amlavetasa -each 20 gm should be cooked.
english translation
yavAnIcavyahiGgvamlavetasaizca palArdhikaiH| siddhametat pibecchUlagulmArzojaTharApaham ||55||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:39.6%
तद्दोषागन्तुसम्भूतानुन्मादान् विषमज्वरान्| अपस्मारांश्च हन्त्याशु पानाभ्यञ्जननावनैः ||५१||
sanskrit
This lashunadya ghrita applied in the form of intake, massage and snuffing alleviates quickly all types of unmada, both endogenous and exogenous, intermittent fever and epilepsy.
english translation
taddoSAgantusambhUtAnunmAdAn viSamajvarAn| apasmArAMzca hantyAzu pAnAbhyaJjananAvanaiH ||51||
hk transliteration
इति लशुनाद्यं घृतम्लशुनस्याविनष्टस्य तुलार्धं निस्तुषीकृतम्| तदर्धं दशमूलस्य द्व्याढकेऽपां विपाचयेत् ||५२||
sanskrit
[Second formulation of lashunadya ghrita] Undamaged garlic decorticated -200gm, dashamula -100gm should be boiled in 5.12 liters of water and reduced to one fourth.
english translation
iti lazunAdyaM ghRtamlazunasyAvinaSTasya tulArdhaM nistuSIkRtam| tadardhaM dazamUlasya dvyADhake'pAM vipAcayet ||52||
hk transliteration
पादशेषे घृतप्रस्थं लशुनस्य रसं तथा| कोलमूलकवृक्षाम्लमातुलुङ्गार्द्रकै रसैः ||५३||
sanskrit
Thereafter ghee -640 gm garlic juice -640 gm along with the juice of kola (jujube), radish, vrikshamla, matulunga and fresh ginger, pomegranate,
english translation
pAdazeSe ghRtaprasthaM lazunasya rasaM tathA| kolamUlakavRkSAmlamAtuluGgArdrakai rasaiH ||53||
hk transliteration
दाडिमाम्बुसुरामस्तुकाञ्जिकाम्लैस्तदर्धिकैः| साधयेत्त्रिफलादारुलवणव्योषदीप्यकैः ||५४||
sanskrit
sura, curd water and sour gruel -each 320 ml and the past of triphala, devadaru, rocksalt, trikatu, ajamoda,
english translation
dADimAmbusurAmastukAJjikAmlaistadardhikaiH| sAdhayettriphalAdArulavaNavyoSadIpyakaiH ||54||
hk transliteration
यवानीचव्यहिङ्ग्वम्लवेतसैश्च पलार्धिकैः| सिद्धमेतत् पिबेच्छूलगुल्मार्शोजठरापहम् ||५५||
sanskrit
yavani, chavya, hingu and amlavetasa -each 20 gm should be cooked.
english translation
yavAnIcavyahiGgvamlavetasaizca palArdhikaiH| siddhametat pibecchUlagulmArzojaTharApaham ||55||
hk transliteration