1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
•
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:39.4%
वयःस्थां शूकरीं छत्रामतिच्छत्रां पलङ्कषाम्| महापुरुषदन्तां च कायस्थां नाकुलीद्वयम् ||४६||
sanskrit
vayastha, varahi, chhatra, atichhatra, palankasha, shatavari, kayastha, two types of nakuli (nakuli and gandha nakuli),
english translation
vayaHsthAM zUkarIM chatrAmaticchatrAM palaGkaSAm| mahApuruSadantAM ca kAyasthAM nAkulIdvayam ||46||
hk transliteration
कटम्भरां वृश्चिकालीं स्थिरां चाहृत्य तैर्घृतम्| सिद्धं चातुर्थकोन्मादग्रहापस्मारनाशनम् ||४७||
sanskrit
katabhi and shalaparni, is known as mahapaishachika ghrita. It is like ambrosia and alleviates quartan fever, unmada, epilepsy.
english translation
kaTambharAM vRzcikAlIM sthirAM cAhRtya tairghRtam| siddhaM cAturthakonmAdagrahApasmAranAzanam ||47||
hk transliteration
महापैशाचिकं नाम घृतमेतद्यथाऽमृतम्| बुद्धिस्मृतिकरं चैव बालानां चाङ्गवर्धनम् ||४८||
sanskrit
It also promotes intellect and memory and help in development of children. This is mahapaishachika ghrita.
english translation
mahApaizAcikaM nAma ghRtametadyathA'mRtam| buddhismRtikaraM caiva bAlAnAM cAGgavardhanam ||48||
hk transliteration
लशुनानां शतं त्रिंशदभयास्त्र्यूषणात् पलम्| गवां चर्ममसीप्रस्थो द्व्याढकं क्षीरमूत्रयोः ||४९||
sanskrit
[Lashunadya ghee] One hundred dehusked bulbs of garlic, 30 fruits of haritaki, trikatu 40 gm ,ash of cow leather 640 gm, cow milk and cow urine
english translation
lazunAnAM zataM triMzadabhayAstryUSaNAt palam| gavAM carmamasIprastho dvyADhakaM kSIramUtrayoH ||49||
hk transliteration
पुराणसर्पिषः प्रस्थ एभिः सिद्धं प्रयोजयेत्| हिङ्गुचूर्णपलं शीते दत्त्वा च मधुमाणिकाम् ||५०||
sanskrit
5.12kg should be well cooked with ten year old cow ghee 640 gm .After it is well cooked and cooled, 40 gms of powder of hingu(asafoetida) and honey 320gm should be added .
english translation
purANasarpiSaH prastha ebhiH siddhaM prayojayet| hiGgucUrNapalaM zIte dattvA ca madhumANikAm ||50||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:39.4%
वयःस्थां शूकरीं छत्रामतिच्छत्रां पलङ्कषाम्| महापुरुषदन्तां च कायस्थां नाकुलीद्वयम् ||४६||
sanskrit
vayastha, varahi, chhatra, atichhatra, palankasha, shatavari, kayastha, two types of nakuli (nakuli and gandha nakuli),
english translation
vayaHsthAM zUkarIM chatrAmaticchatrAM palaGkaSAm| mahApuruSadantAM ca kAyasthAM nAkulIdvayam ||46||
hk transliteration
कटम्भरां वृश्चिकालीं स्थिरां चाहृत्य तैर्घृतम्| सिद्धं चातुर्थकोन्मादग्रहापस्मारनाशनम् ||४७||
sanskrit
katabhi and shalaparni, is known as mahapaishachika ghrita. It is like ambrosia and alleviates quartan fever, unmada, epilepsy.
english translation
kaTambharAM vRzcikAlIM sthirAM cAhRtya tairghRtam| siddhaM cAturthakonmAdagrahApasmAranAzanam ||47||
hk transliteration
महापैशाचिकं नाम घृतमेतद्यथाऽमृतम्| बुद्धिस्मृतिकरं चैव बालानां चाङ्गवर्धनम् ||४८||
sanskrit
It also promotes intellect and memory and help in development of children. This is mahapaishachika ghrita.
english translation
mahApaizAcikaM nAma ghRtametadyathA'mRtam| buddhismRtikaraM caiva bAlAnAM cAGgavardhanam ||48||
hk transliteration
लशुनानां शतं त्रिंशदभयास्त्र्यूषणात् पलम्| गवां चर्ममसीप्रस्थो द्व्याढकं क्षीरमूत्रयोः ||४९||
sanskrit
[Lashunadya ghee] One hundred dehusked bulbs of garlic, 30 fruits of haritaki, trikatu 40 gm ,ash of cow leather 640 gm, cow milk and cow urine
english translation
lazunAnAM zataM triMzadabhayAstryUSaNAt palam| gavAM carmamasIprastho dvyADhakaM kSIramUtrayoH ||49||
hk transliteration
पुराणसर्पिषः प्रस्थ एभिः सिद्धं प्रयोजयेत्| हिङ्गुचूर्णपलं शीते दत्त्वा च मधुमाणिकाम् ||५०||
sanskrit
5.12kg should be well cooked with ten year old cow ghee 640 gm .After it is well cooked and cooled, 40 gms of powder of hingu(asafoetida) and honey 320gm should be added .
english translation
purANasarpiSaH prastha ebhiH siddhaM prayojayet| hiGgucUrNapalaM zIte dattvA ca madhumANikAm ||50||
hk transliteration