1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
•
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:9.5%
प्रक्षिपेन्मात्रया युक्तो धान्यजीरकनागरैः| भुक्तः पीतश्च स रसः कुरुते शुक्रमक्षयम् ||१६|
sanskrit
coriander, cumin seeds and ginger in appropriate quantity. This potion should be administered to produce inexhaustible semen.
english translation
prakSipenmAtrayA yukto dhAnyajIrakanAgaraiH| bhuktaH pItazca sa rasaH kurute zukramakSayam ||16|
hk transliteration
आर्द्राणि मत्स्यमांसानि शफरीर्वा सुभार्जिताः| तप्ते सर्पिषि यः खादेत् स गच्छेत् स्त्रीषु न क्षयम् ||१७||
sanskrit
[Vrishya Matsya-Mamsa] Fresh fish and meat or shaphari (a type of fish), well fried in ghee, when administered, the person doesn’t get tired in the sex act.
english translation
ArdrANi matsyamAMsAni zapharIrvA subhArjitAH| tapte sarpiSi yaH khAdet sa gacchet strISu na kSayam ||17||
hk transliteration
घृतभृष्टान् रसे च्छागे रोहितान् फलसारिके| अनुपीतरसान् स्निग्धानपत्यार्थी प्रयोजयेत् ||१८||
sanskrit
One, who is desirous of progeny, should take the rohita fish, fried in ghee and mixed with the soup of meat of goat and the juice of fruits. After that unctuous soup should be taken by the person.
english translation
ghRtabhRSTAn rase cchAge rohitAn phalasArike| anupItarasAn snigdhAnapatyArthI prayojayet ||18||
hk transliteration
कुट्टकं [१] मत्स्यमांसानां हिङ्गुसैन्धवधान्यकैः| युक्तं गोधूमचूर्णेन घृते पूपलिकाः पचेत् ||१९||
sanskrit
[Vrishya Pupalika] Paste of flesh of fish mixed with hingu, saindhava, dhanyaka and wheat flour should be cooked in ghee to prepare the pupalika.
english translation
kuTTakaM [1] matsyamAMsAnAM hiGgusaindhavadhAnyakaiH| yuktaM godhUmacUrNena ghRte pUpalikAH pacet ||19||
hk transliteration
माहिषे च रसे मत्स्यान् स्निग्धाम्ललवणान् पचेत्| रसे चानुगते मांसं पोथयेत्तत्र चावपेत् ||२०||
sanskrit
Unctuous, sour and salted fish should be boiled in flesh juice of buffalo;
english translation
mAhiSe ca rase matsyAn snigdhAmlalavaNAn pacet| rase cAnugate mAMsaM pothayettatra cAvapet ||20||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:9.5%
प्रक्षिपेन्मात्रया युक्तो धान्यजीरकनागरैः| भुक्तः पीतश्च स रसः कुरुते शुक्रमक्षयम् ||१६|
sanskrit
coriander, cumin seeds and ginger in appropriate quantity. This potion should be administered to produce inexhaustible semen.
english translation
prakSipenmAtrayA yukto dhAnyajIrakanAgaraiH| bhuktaH pItazca sa rasaH kurute zukramakSayam ||16|
hk transliteration
आर्द्राणि मत्स्यमांसानि शफरीर्वा सुभार्जिताः| तप्ते सर्पिषि यः खादेत् स गच्छेत् स्त्रीषु न क्षयम् ||१७||
sanskrit
[Vrishya Matsya-Mamsa] Fresh fish and meat or shaphari (a type of fish), well fried in ghee, when administered, the person doesn’t get tired in the sex act.
english translation
ArdrANi matsyamAMsAni zapharIrvA subhArjitAH| tapte sarpiSi yaH khAdet sa gacchet strISu na kSayam ||17||
hk transliteration
घृतभृष्टान् रसे च्छागे रोहितान् फलसारिके| अनुपीतरसान् स्निग्धानपत्यार्थी प्रयोजयेत् ||१८||
sanskrit
One, who is desirous of progeny, should take the rohita fish, fried in ghee and mixed with the soup of meat of goat and the juice of fruits. After that unctuous soup should be taken by the person.
english translation
ghRtabhRSTAn rase cchAge rohitAn phalasArike| anupItarasAn snigdhAnapatyArthI prayojayet ||18||
hk transliteration
कुट्टकं [१] मत्स्यमांसानां हिङ्गुसैन्धवधान्यकैः| युक्तं गोधूमचूर्णेन घृते पूपलिकाः पचेत् ||१९||
sanskrit
[Vrishya Pupalika] Paste of flesh of fish mixed with hingu, saindhava, dhanyaka and wheat flour should be cooked in ghee to prepare the pupalika.
english translation
kuTTakaM [1] matsyamAMsAnAM hiGgusaindhavadhAnyakaiH| yuktaM godhUmacUrNena ghRte pUpalikAH pacet ||19||
hk transliteration
माहिषे च रसे मत्स्यान् स्निग्धाम्ललवणान् पचेत्| रसे चानुगते मांसं पोथयेत्तत्र चावपेत् ||२०||
sanskrit
Unctuous, sour and salted fish should be boiled in flesh juice of buffalo;
english translation
mAhiSe ca rase matsyAn snigdhAmlalavaNAn pacet| rase cAnugate mAMsaM pothayettatra cAvapet ||20||
hk transliteration