1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
•
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:9.6%
मरिचं जीरकं धान्यमल्पं हिङ्गु नवं घृतम्| माषपूपलिकानां तद्गर्भार्थमुपकल्पयेत् ||२१||
sanskrit
when juice evaporates, the meat should be made to a paste and after that maricha, jiraka, dhanyaka and small quantity of hingu and fresh ghee should be mixed, this should be stuffed with in the pupalikas of masha.
english translation
maricaM jIrakaM dhAnyamalpaM hiGgu navaM ghRtam| mASapUpalikAnAM tadgarbhArthamupakalpayet ||21||
hk transliteration
एतौ पूपलिकायोगौ बृंहणौ बलवर्धनौ| हर्षसौभाग्यदौ पुत्र्यौ परं शुक्राभिवर्धनौ ||२२||
sanskrit
These two pupalikas are nourishing, strength giving, virilific, auspicious, and promotive of progeny and semen.
english translation
etau pUpalikAyogau bRMhaNau balavardhanau| harSasaubhAgyadau putryau paraM zukrAbhivardhanau ||22||
hk transliteration
माषात्मगुप्तागोधूमशालिषष्टिकपैष्टिकम्| शर्कराया विदार्याश्च चूर्णमिक्षुरकस्य च ||२३||
sanskrit
Powdered masha, atmagupta, shali, sharkara, vidari, ikshuraka should be mixed with thick milk and boiled in ghee for the preparation of pupalika (like pan cake).
english translation
mASAtmaguptAgodhUmazAliSaSTikapaiSTikam| zarkarAyA vidAryAzca cUrNamikSurakasya ca ||23||
hk transliteration
संयोज्य मसृणे क्षीरे घृते पूपलिकाः पचेत्| पयोऽनुपानास्ताः शीघ्रं कुर्वन्ति वृषतां पराम् ||२४||
sanskrit
On administration, these pupalika followed by milk, the man instantaneously gets excellent vigor.
english translation
saMyojya masRNe kSIre ghRte pUpalikAH pacet| payo'nupAnAstAH zIghraM kurvanti vRSatAM parAm ||24||
hk transliteration
शर्करायास्तुलैका स्यादेका गव्यस्य सर्पिषः| प्रस्थो विदार्याश्चूर्णस्य पिप्पल्याः प्रस्थ एव च ||२५||
sanskrit
One tula of each of sugar and cow’s ghee, one prastha of each of the powder of vidari and pippali and
english translation
zarkarAyAstulaikA syAdekA gavyasya sarpiSaH| prastho vidAryAzcUrNasya pippalyAH prastha eva ca ||25||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:9.6%
मरिचं जीरकं धान्यमल्पं हिङ्गु नवं घृतम्| माषपूपलिकानां तद्गर्भार्थमुपकल्पयेत् ||२१||
sanskrit
when juice evaporates, the meat should be made to a paste and after that maricha, jiraka, dhanyaka and small quantity of hingu and fresh ghee should be mixed, this should be stuffed with in the pupalikas of masha.
english translation
maricaM jIrakaM dhAnyamalpaM hiGgu navaM ghRtam| mASapUpalikAnAM tadgarbhArthamupakalpayet ||21||
hk transliteration
एतौ पूपलिकायोगौ बृंहणौ बलवर्धनौ| हर्षसौभाग्यदौ पुत्र्यौ परं शुक्राभिवर्धनौ ||२२||
sanskrit
These two pupalikas are nourishing, strength giving, virilific, auspicious, and promotive of progeny and semen.
english translation
etau pUpalikAyogau bRMhaNau balavardhanau| harSasaubhAgyadau putryau paraM zukrAbhivardhanau ||22||
hk transliteration
माषात्मगुप्तागोधूमशालिषष्टिकपैष्टिकम्| शर्कराया विदार्याश्च चूर्णमिक्षुरकस्य च ||२३||
sanskrit
Powdered masha, atmagupta, shali, sharkara, vidari, ikshuraka should be mixed with thick milk and boiled in ghee for the preparation of pupalika (like pan cake).
english translation
mASAtmaguptAgodhUmazAliSaSTikapaiSTikam| zarkarAyA vidAryAzca cUrNamikSurakasya ca ||23||
hk transliteration
संयोज्य मसृणे क्षीरे घृते पूपलिकाः पचेत्| पयोऽनुपानास्ताः शीघ्रं कुर्वन्ति वृषतां पराम् ||२४||
sanskrit
On administration, these pupalika followed by milk, the man instantaneously gets excellent vigor.
english translation
saMyojya masRNe kSIre ghRte pUpalikAH pacet| payo'nupAnAstAH zIghraM kurvanti vRSatAM parAm ||24||
hk transliteration
शर्करायास्तुलैका स्यादेका गव्यस्य सर्पिषः| प्रस्थो विदार्याश्चूर्णस्य पिप्पल्याः प्रस्थ एव च ||२५||
sanskrit
One tula of each of sugar and cow’s ghee, one prastha of each of the powder of vidari and pippali and
english translation
zarkarAyAstulaikA syAdekA gavyasya sarpiSaH| prastho vidAryAzcUrNasya pippalyAH prastha eva ca ||25||
hk transliteration