1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
•
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
29.
वातशोणितचिकित्सितम्
Vatarakta Chikitsa (Management of diseases involving vata and rakta)
30.
योनिव्यापच्चिकित्सितम्
Yonivyapat Chikitsa (Management of disorders of genital tract)
Progress:7.4%
अर्धाढकं तुगाक्षीर्याः क्षौद्रस्याभिनवस्य च| तत्सर्वं मूर्च्छितं तिष्ठेन्मार्तिके घृतभाजने ||२६||
and half adhaka each of tugakshiri and fresh honey should be mixed and preserved in earthen jar lined with ghee.
english translation
ardhADhakaM tugAkSIryAH kSaudrasyAbhinavasya ca| tatsarvaM mUrcchitaM tiSThenmArtike ghRtabhAjane ||26||
hk transliteration by Sanscriptमात्रामग्निसमां तस्य प्रातः प्रातः प्रयोजयेत्| एष वृष्यः परं योगो बल्यो बृंहण एव च ||२७||
This potion should be taken in appropriate quantity every morning depending up on the digestive power. This preparation is an excellent virilific, strengthener and roborant.
english translation
mAtrAmagnisamAM tasya prAtaH prAtaH prayojayet| eSa vRSyaH paraM yogo balyo bRMhaNa eva ca ||27||
hk transliteration by Sanscriptशतावर्या विदार्याश्च तथा माषात्मगुप्तयोः| श्वदंष्ट्रायाश्च निष्क्वाथाञ्जलेषु [१] च पृथक् पृथक् ||२८||
[Apatyakara Ghrita] Decoction of shatavari, vidari, masha, atmagupta and shwadamstra by boiling them separately in water should be prepared.
english translation
zatAvaryA vidAryAzca tathA mASAtmaguptayoH| zvadaMSTrAyAzca niSkvAthAJjaleSu [1] ca pRthak pRthak ||28||
hk transliteration by Sanscriptसाधयित्वा घृतप्रस्थं पयस्यष्टगुणे पुनः| शर्करामधुयुक्तं तदपत्यार्थी प्रयोजयेत् ||२९||
Along with this decoction, one prastha of ghee should be boiled with eight times of milk. This ghee should be mixed with sugar and honey. This should be taken by the person who is desirous of progeny.
english translation
sAdhayitvA ghRtaprasthaM payasyaSTaguNe punaH| zarkarAmadhuyuktaM tadapatyArthI prayojayet ||29||
hk transliteration by Sanscriptघृतपात्रं शतगुणे विदारीस्वरसे पचेत्| सिद्धं पुनः शतगुणे गव्ये पयसि साधयेत् ||३०||
[Vrishya Gutika] One patra of ghee should be cooked in 100 times of juice of vidari. After that it should be cooked in with 100 times of cow’s milk.
english translation
ghRtapAtraM zataguNe vidArIsvarase pacet| siddhaM punaH zataguNe gavye payasi sAdhayet ||30||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:7.4%
अर्धाढकं तुगाक्षीर्याः क्षौद्रस्याभिनवस्य च| तत्सर्वं मूर्च्छितं तिष्ठेन्मार्तिके घृतभाजने ||२६||
and half adhaka each of tugakshiri and fresh honey should be mixed and preserved in earthen jar lined with ghee.
english translation
ardhADhakaM tugAkSIryAH kSaudrasyAbhinavasya ca| tatsarvaM mUrcchitaM tiSThenmArtike ghRtabhAjane ||26||
hk transliteration by Sanscriptमात्रामग्निसमां तस्य प्रातः प्रातः प्रयोजयेत्| एष वृष्यः परं योगो बल्यो बृंहण एव च ||२७||
This potion should be taken in appropriate quantity every morning depending up on the digestive power. This preparation is an excellent virilific, strengthener and roborant.
english translation
mAtrAmagnisamAM tasya prAtaH prAtaH prayojayet| eSa vRSyaH paraM yogo balyo bRMhaNa eva ca ||27||
hk transliteration by Sanscriptशतावर्या विदार्याश्च तथा माषात्मगुप्तयोः| श्वदंष्ट्रायाश्च निष्क्वाथाञ्जलेषु [१] च पृथक् पृथक् ||२८||
[Apatyakara Ghrita] Decoction of shatavari, vidari, masha, atmagupta and shwadamstra by boiling them separately in water should be prepared.
english translation
zatAvaryA vidAryAzca tathA mASAtmaguptayoH| zvadaMSTrAyAzca niSkvAthAJjaleSu [1] ca pRthak pRthak ||28||
hk transliteration by Sanscriptसाधयित्वा घृतप्रस्थं पयस्यष्टगुणे पुनः| शर्करामधुयुक्तं तदपत्यार्थी प्रयोजयेत् ||२९||
Along with this decoction, one prastha of ghee should be boiled with eight times of milk. This ghee should be mixed with sugar and honey. This should be taken by the person who is desirous of progeny.
english translation
sAdhayitvA ghRtaprasthaM payasyaSTaguNe punaH| zarkarAmadhuyuktaM tadapatyArthI prayojayet ||29||
hk transliteration by Sanscriptघृतपात्रं शतगुणे विदारीस्वरसे पचेत्| सिद्धं पुनः शतगुणे गव्ये पयसि साधयेत् ||३०||
[Vrishya Gutika] One patra of ghee should be cooked in 100 times of juice of vidari. After that it should be cooked in with 100 times of cow’s milk.
english translation
ghRtapAtraM zataguNe vidArIsvarase pacet| siddhaM punaH zataguNe gavye payasi sAdhayet ||30||
hk transliteration by Sanscript