1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
•
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:71.9%
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकनागरैः | धान्यपाठावचारास्नायष्ट्याह्वक्षारहिङ्गुभिः ||३६||
sanskrit
[Pippalyadi ghrita] One prastha of ghrita is to be cooked by adding one adhaka of the decoction of dashamoola and the paste of one kola of each pippali, pippali-moola, chavya, chitraka, nagara, dhanyaka, patha, vacha, rasna, yashtimadhu, kshara, and hingu.
english translation
pippalIpippalImUlacavyacitrakanAgaraiH | dhAnyapAThAvacArAsnAyaSTyAhvakSArahiGgubhiH ||36||
hk transliteration by Sanscriptकोलमात्रैर्घृतप्रस्थाद्दशमूलीरसाढके | सिद्धाच्चतुर्थिकां पीत्वा पेयामण्डं पिबेदनु ||३७||
sanskrit
Intake of one chaturthika (pala) of this ghrita along with peya, manda is beneficial in shwasa, kasa, hridroga, parshwashoola, grahani and gulma.
english translation
kolamAtrairghRtaprasthAddazamUlIrasADhake | siddhAccaturthikAM pItvA peyAmaNDaM pibedanu ||37||
hk transliteration by Sanscriptतच्छ्वासकासहृत्पार्श्वग्रहणीदोषगुल्मनुत् | पिप्पल्याद्यं घृतं चैतदात्रेयेण प्रकीर्तितम् ||३८||
sanskrit
This particular formulation is known as pipplyaadi ghrita and is propounded by Atreya. Thus ends the description of pipplyadi-ghrita.
english translation
tacchvAsakAsahRtpArzvagrahaNIdoSagulmanut | pippalyAdyaM ghRtaM caitadAtreyeNa prakIrtitam ||38||
hk transliteration by Sanscriptत्र्यूषणं त्रिफलां द्राक्षां काश्मर्याणि परूषकम् | द्वे पाठे देवदार्वृद्धिं स्वगुप्तां चित्रकं शटीम् ||३९||
sanskrit
[Tryushanadi ghrita] One prastha of ghrita should be cooked by adding four prasthas of milk and the paste of one karsha each of tryushana, triphala, draksha, kashmari, parushaka, dve patha (patha, raja patha), devadaru, rddhi, swagupta, chitraka, shati,
english translation
tryUSaNaM triphalAM drAkSAM kAzmaryANi parUSakam | dve pAThe devadArvRddhiM svaguptAM citrakaM zaTIm ||39||
hk transliteration by Sanscriptब्राह्मीं तामलकीं मेदां काकनासां शतावरीम् | त्रिकण्टकं विदारीं च पिष्ट्वा कर्षसमं घृतात् ||४०||
sanskrit
brahmi, tamalaki, meda, kakanasa, shatavari, trikantaka, vidari. This is an effective kasahara formulation.
english translation
brAhmIM tAmalakIM medAM kAkanAsAM zatAvarIm | trikaNTakaM vidArIM ca piSTvA karSasamaM ghRtAt ||40||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:71.9%
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकनागरैः | धान्यपाठावचारास्नायष्ट्याह्वक्षारहिङ्गुभिः ||३६||
sanskrit
[Pippalyadi ghrita] One prastha of ghrita is to be cooked by adding one adhaka of the decoction of dashamoola and the paste of one kola of each pippali, pippali-moola, chavya, chitraka, nagara, dhanyaka, patha, vacha, rasna, yashtimadhu, kshara, and hingu.
english translation
pippalIpippalImUlacavyacitrakanAgaraiH | dhAnyapAThAvacArAsnAyaSTyAhvakSArahiGgubhiH ||36||
hk transliteration by Sanscriptकोलमात्रैर्घृतप्रस्थाद्दशमूलीरसाढके | सिद्धाच्चतुर्थिकां पीत्वा पेयामण्डं पिबेदनु ||३७||
sanskrit
Intake of one chaturthika (pala) of this ghrita along with peya, manda is beneficial in shwasa, kasa, hridroga, parshwashoola, grahani and gulma.
english translation
kolamAtrairghRtaprasthAddazamUlIrasADhake | siddhAccaturthikAM pItvA peyAmaNDaM pibedanu ||37||
hk transliteration by Sanscriptतच्छ्वासकासहृत्पार्श्वग्रहणीदोषगुल्मनुत् | पिप्पल्याद्यं घृतं चैतदात्रेयेण प्रकीर्तितम् ||३८||
sanskrit
This particular formulation is known as pipplyaadi ghrita and is propounded by Atreya. Thus ends the description of pipplyadi-ghrita.
english translation
tacchvAsakAsahRtpArzvagrahaNIdoSagulmanut | pippalyAdyaM ghRtaM caitadAtreyeNa prakIrtitam ||38||
hk transliteration by Sanscriptत्र्यूषणं त्रिफलां द्राक्षां काश्मर्याणि परूषकम् | द्वे पाठे देवदार्वृद्धिं स्वगुप्तां चित्रकं शटीम् ||३९||
sanskrit
[Tryushanadi ghrita] One prastha of ghrita should be cooked by adding four prasthas of milk and the paste of one karsha each of tryushana, triphala, draksha, kashmari, parushaka, dve patha (patha, raja patha), devadaru, rddhi, swagupta, chitraka, shati,
english translation
tryUSaNaM triphalAM drAkSAM kAzmaryANi parUSakam | dve pAThe devadArvRddhiM svaguptAM citrakaM zaTIm ||39||
hk transliteration by Sanscriptब्राह्मीं तामलकीं मेदां काकनासां शतावरीम् | त्रिकण्टकं विदारीं च पिष्ट्वा कर्षसमं घृतात् ||४०||
sanskrit
brahmi, tamalaki, meda, kakanasa, shatavari, trikantaka, vidari. This is an effective kasahara formulation.
english translation
brAhmIM tAmalakIM medAM kAkanAsAM zatAvarIm | trikaNTakaM vidArIM ca piSTvA karSasamaM ghRtAt ||40||
hk transliteration by Sanscript