•
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:4.7%
यास्तु क्षेत्रगुणैस्तेषां मध्यमेन च कर्मणा| मृदुवीर्यतरास्तासां विधिर्ज्ञेयः स एव तु ||११||
sanskrit
These divine herbs produce milder effect in case of different habitat, subject and mode of administration through the method of intake in the same for all.
english translation
yAstu kSetraguNaisteSAM madhyamena ca karmaNA| mRduvIryatarAstAsAM vidhirjJeyaH sa eva tu ||11||
hk transliteration
पर्येष्टुं ताः प्रयोक्तुं वा येऽसमर्थाः सुखार्थिनः| रसायनविधिस्तेषामयमन्यः प्रशस्यते ||१२||
sanskrit
The individuals with luxurious living who are unable to search or use these herbs should resort to the other methods of Rasayana which are described below.
english translation
paryeSTuM tAH prayoktuM vA ye'samarthAH sukhArthinaH| rasAyanavidhisteSAmayamanyaH prazasyate ||12||
hk transliteration
बल्यानां जीवनीयानां बृंहणीयाश्च या दश| वयसः स्थापनानां च खदिरस्यासनस्य च ||१३||
sanskrit
Ten herbs of strength promoting, vitality promoting, bulk promoting and age sustaining groups, khadira,
english translation
balyAnAM jIvanIyAnAM bRMhaNIyAzca yA daza| vayasaH sthApanAnAM ca khadirasyAsanasya ca ||13||
hk transliteration
खर्जूराणां मधूकानां मुस्तानामुत्पलस्य च| मृद्वीकानां विडङ्गानां वचायाश्चित्रकस्य च ||१४||
sanskrit
beejaka, kharjura, madhuka, musta, utpala, mridveeka, vidanga, vacha, chitraka,
english translation
kharjUrANAM madhUkAnAM mustAnAmutpalasya ca| mRdvIkAnAM viDaGgAnAM vacAyAzcitrakasya ca ||14||
hk transliteration
शतावर्याः पयस्यायाः पिप्पल्या जोङ्गकस्य च| ऋध्द्या नागबलायाश्च द्वारदाया धवस्य च ||१५||
sanskrit
shatavari, payasya, pippali, aguru, riddhi, nagabala, shaka, dhava,
english translation
zatAvaryAH payasyAyAH pippalyA joGgakasya ca| RdhdyA nAgabalAyAzca dvAradAyA dhavasya ca ||15||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:4.7%
यास्तु क्षेत्रगुणैस्तेषां मध्यमेन च कर्मणा| मृदुवीर्यतरास्तासां विधिर्ज्ञेयः स एव तु ||११||
sanskrit
These divine herbs produce milder effect in case of different habitat, subject and mode of administration through the method of intake in the same for all.
english translation
yAstu kSetraguNaisteSAM madhyamena ca karmaNA| mRduvIryatarAstAsAM vidhirjJeyaH sa eva tu ||11||
hk transliteration
पर्येष्टुं ताः प्रयोक्तुं वा येऽसमर्थाः सुखार्थिनः| रसायनविधिस्तेषामयमन्यः प्रशस्यते ||१२||
sanskrit
The individuals with luxurious living who are unable to search or use these herbs should resort to the other methods of Rasayana which are described below.
english translation
paryeSTuM tAH prayoktuM vA ye'samarthAH sukhArthinaH| rasAyanavidhisteSAmayamanyaH prazasyate ||12||
hk transliteration
बल्यानां जीवनीयानां बृंहणीयाश्च या दश| वयसः स्थापनानां च खदिरस्यासनस्य च ||१३||
sanskrit
Ten herbs of strength promoting, vitality promoting, bulk promoting and age sustaining groups, khadira,
english translation
balyAnAM jIvanIyAnAM bRMhaNIyAzca yA daza| vayasaH sthApanAnAM ca khadirasyAsanasya ca ||13||
hk transliteration
खर्जूराणां मधूकानां मुस्तानामुत्पलस्य च| मृद्वीकानां विडङ्गानां वचायाश्चित्रकस्य च ||१४||
sanskrit
beejaka, kharjura, madhuka, musta, utpala, mridveeka, vidanga, vacha, chitraka,
english translation
kharjUrANAM madhUkAnAM mustAnAmutpalasya ca| mRdvIkAnAM viDaGgAnAM vacAyAzcitrakasya ca ||14||
hk transliteration
शतावर्याः पयस्यायाः पिप्पल्या जोङ्गकस्य च| ऋध्द्या नागबलायाश्च द्वारदाया धवस्य च ||१५||
sanskrit
shatavari, payasya, pippali, aguru, riddhi, nagabala, shaka, dhava,
english translation
zatAvaryAH payasyAyAH pippalyA joGgakasya ca| RdhdyA nAgabalAyAzca dvAradAyA dhavasya ca ||15||
hk transliteration