•
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:4.8%
त्रिफलाकण्टकार्योश्च विदार्याश्चन्दनस्य च| इक्षूणां शरमूलानां श्रीपर्ण्यास्तिनिशस्य च ||१६||
sanskrit
Triphala, kanthakari, vidari, chandana, ikshu, roots of shara, gambhari and tinisha –
english translation
triphalAkaNTakAryozca vidAryAzcandanasya ca| ikSUNAM zaramUlAnAM zrIparNyAstinizasya ca ||16||
hk transliteration
रसाः पृथक् पृथग्ग्राह्याः पलाशक्षार एव च| एषां पलोन्मितान् भागान् पयो गव्यं चतुर्गुणम् ||१७||
sanskrit
juice of all these drugs and palasha kshara should be taken in the quantity of 40 gms each, cow milk four times,
english translation
rasAH pRthak pRthaggrAhyAH palAzakSAra eva ca| eSAM palonmitAn bhAgAn payo gavyaM caturguNam ||17||
hk transliteration
द्वे पात्रे तिलतैलस्य द्वे च गव्यस्य सर्पिषः| तत् साध्यं सर्वमेकत्र सुसिद्धं स्नेहमुद्धरेत्||१८||
sanskrit
tila oil and cow ghee each 5.12 kg, should be added to it and cooked together.
english translation
dve pAtre tilatailasya dve ca gavyasya sarpiSaH| tat sAdhyaM sarvamekatra susiddhaM snehamuddharet||18||
hk transliteration
तत्रामलकचूर्णानामाढकं शतभावितम् | स्वरसेनैव दातव्यं क्षौद्रस्याभिनवस्य च ||१९||
sanskrit
After it is well cooked, the fatty preparation should be brought down. 2.56 kg each of amalaka powder impregnated hundred times with amalaka juice, fresh honey and powdered sugar 640 gms each of vamshalochana and pippali should be mixed together well.
english translation
tatrAmalakacUrNAnAmADhakaM zatabhAvitam | svarasenaiva dAtavyaM kSaudrasyAbhinavasya ca ||19||
hk transliteration
शर्कराचूर्णपात्रं च प्रस्थमेकं प्रदापयेत्| तुगाक्षीर्याः सपिप्पल्याः स्थाप्यं सम्मूर्च्छितं च तत् ||२०||
sanskrit
The preparation should be kept in a well cleansed earthen pot smeared with ghee for a fortnight.
english translation
zarkarAcUrNapAtraM ca prasthamekaM pradApayet| tugAkSIryAH sapippalyAH sthApyaM sammUrcchitaM ca tat ||20||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:4.8%
त्रिफलाकण्टकार्योश्च विदार्याश्चन्दनस्य च| इक्षूणां शरमूलानां श्रीपर्ण्यास्तिनिशस्य च ||१६||
sanskrit
Triphala, kanthakari, vidari, chandana, ikshu, roots of shara, gambhari and tinisha –
english translation
triphalAkaNTakAryozca vidAryAzcandanasya ca| ikSUNAM zaramUlAnAM zrIparNyAstinizasya ca ||16||
hk transliteration
रसाः पृथक् पृथग्ग्राह्याः पलाशक्षार एव च| एषां पलोन्मितान् भागान् पयो गव्यं चतुर्गुणम् ||१७||
sanskrit
juice of all these drugs and palasha kshara should be taken in the quantity of 40 gms each, cow milk four times,
english translation
rasAH pRthak pRthaggrAhyAH palAzakSAra eva ca| eSAM palonmitAn bhAgAn payo gavyaM caturguNam ||17||
hk transliteration
द्वे पात्रे तिलतैलस्य द्वे च गव्यस्य सर्पिषः| तत् साध्यं सर्वमेकत्र सुसिद्धं स्नेहमुद्धरेत्||१८||
sanskrit
tila oil and cow ghee each 5.12 kg, should be added to it and cooked together.
english translation
dve pAtre tilatailasya dve ca gavyasya sarpiSaH| tat sAdhyaM sarvamekatra susiddhaM snehamuddharet||18||
hk transliteration
तत्रामलकचूर्णानामाढकं शतभावितम् | स्वरसेनैव दातव्यं क्षौद्रस्याभिनवस्य च ||१९||
sanskrit
After it is well cooked, the fatty preparation should be brought down. 2.56 kg each of amalaka powder impregnated hundred times with amalaka juice, fresh honey and powdered sugar 640 gms each of vamshalochana and pippali should be mixed together well.
english translation
tatrAmalakacUrNAnAmADhakaM zatabhAvitam | svarasenaiva dAtavyaM kSaudrasyAbhinavasya ca ||19||
hk transliteration
शर्कराचूर्णपात्रं च प्रस्थमेकं प्रदापयेत्| तुगाक्षीर्याः सपिप्पल्याः स्थाप्यं सम्मूर्च्छितं च तत् ||२०||
sanskrit
The preparation should be kept in a well cleansed earthen pot smeared with ghee for a fortnight.
english translation
zarkarAcUrNapAtraM ca prasthamekaM pradApayet| tugAkSIryAH sapippalyAH sthApyaM sammUrcchitaM ca tat ||20||
hk transliteration