Shrimad Bhagavad Gita
Progress:71.3%
मयि चानन्ययोगेन भक्तिरव्यभिचारिणी । विविक्तदेशसेवित्वमरतिर्जनसंसदि ॥ १३-११॥
Unswerving devotion unto Me by the Yoga of non-separation, resort to solitary places, distaste for the society of men.
english translation
मेरेमें अनन्ययोगके द्वारा अव्यभिचारिणी भक्तिका होना, एकान्त स्थानमें रहनेका स्वभाव होना और जन-समुदायमें प्रीतिका न होना।
hindi translation
mayi cAnanyayogena bhaktiravyabhicAriNI | viviktadezasevitvamaratirjanasaMsadi || 13-11||
hk transliteration by Sanscriptअध्यात्मज्ञाननित्यत्वं तत्त्वज्ञानार्थदर्शनम् । एतज्ज्ञानमिति प्रोक्तमज्ञानं यदतोऽन्यथा ॥ १३-१२॥
Constant contemplation on the knowledge pertaining to the self, reflection for the attainment of knowledge of the truth - this is declared to be knowledge, and what is contrary to it is ignorance.
english translation
अध्यात्मज्ञानमें नित्य-निरन्तर रहना, तत्त्वज्ञानके अर्थरूप परमात्माको सब जगह देखना -- यह (पूर्वोक्त साधन-समुदाय) तो ज्ञान है; और जो इसके विपरीत है वह अज्ञान है -- ऐसा कहा गया है।
hindi translation
adhyAtmajJAnanityatvaM tattvajJAnArthadarzanam | etajjJAnamiti proktamajJAnaM yadato'nyathA || 13-12||
hk transliteration by Sanscriptज्ञेयं यत्तत्प्रवक्ष्यामि यज्ज्ञात्वामृतमश्नुते । अनादिमत्परं ब्रह्म न सत्तन्नासदुच्यते ॥ १३-१३॥
I will declare that which has to be known, knowing which one attains to immortality, the beginningless supreme Brahma ( Param-Brahma ), called neither being nor non-being.
english translation
मैं उस ज्ञेय वस्तु को स्पष्ट कहूंगा जिसे जानकर मनुष्य अमृतत्व को प्राप्त करता है। वह ज्ञेय है - अनादि, परम ब्रह्म, जो न सत् और न असत् ही कहा जा सकता है।
hindi translation
jJeyaM yattatpravakSyAmi yajjJAtvAmRtamaznute | anAdimatparaM brahma na sattannAsaducyate || 13-13||
hk transliteration by Sanscriptसर्वतः पाणिपादं तत्सर्वतोऽक्षिशिरोमुखम् । सर्वतः श्रुतिमल्लोके सर्वमावृत्य तिष्ठति ॥ १३-१४॥
With hands and feet everywhere, with eyes, heads and mouths everywhere, with ears everywhere, He exists in the worlds by pervading them all.
english translation
वे (परमात्मा) सब जगह हाथों और पैरोंवाले, सब जगह नेत्रों, सिरों और मुखोंवाले तथा सब जगह कानोंवाले हैं। वे संसारमें सबको व्याप्त करके स्थित हैं।
hindi translation
sarvataH pANipAdaM tatsarvato'kSiziromukham | sarvataH zrutimalloke sarvamAvRtya tiSThati || 13-14||
hk transliteration by Sanscriptसर्वेन्द्रियगुणाभासं सर्वेन्द्रियविवर्जितम् । असक्तं सर्वभृच्चैव निर्गुणं गुणभोक्तृ च ॥ १३-१५॥
Shining by the functions of the senses, and yet devoid of the senses, detached and yet supporting all, devoid of Gunas ( ailities ) and yet experiencing the Gunas;
english translation
वे (परमात्मा) सम्पूर्ण इन्द्रियोंसे रहित हैं और सम्पूर्ण इन्द्रियोंके विषयोंको प्रकाशित करनेवाले हैं; आसक्तिरहित हैं और सम्पूर्ण संसारका भरण-पोषण करनेवाले हैं; तथा गुणोंसे रहित हैं और सम्पूर्ण गुणोंके भोक्ता हैं।
hindi translation
sarvendriyaguNAbhAsaM sarvendriyavivarjitam | asaktaM sarvabhRccaiva nirguNaM guNabhoktR ca || 13-15||
hk transliteration by Sanscript1.
अर्जुनविषादयोगः
The Yoga of Arjuna's Dilemma
2.
साङ्ख्ययोगः
The Yoga of Transcendence
3.
कर्मयोगः
The Yoga of Action
4.
ज्ञानकर्मसंन्यासयोगः
The Yoga of Wisdom
5.
संन्यासयोगः
The Yoga of Renunciation
6.
आत्मसंयमयोगः
The Yoga of Meditation
7.
ज्ञानविज्ञानयोगः
The Yoga of Knowledge
8.
अक्षरब्रह्मयोगः
The Yoga of Eternity
9.
राजविद्याराजगुह्ययोगः
The Yoga of Kingship
10.
विभूतियोगः
The Yoga of Divine Glory
11.
विश्वरूपदर्शनयोगः
The Yoga of Cosmic Vision
12.
भक्तियोगः
The Yoga of Devotion
क्षेत्रक्षेत्रज्ञविभागयोगः
The Yoga of Field and Knower
14.
गुणत्रयविभागयोगः
The Yoga of Three Gunas
15.
पुरुषोत्तमयोगः
The Yoga of Supreme
16.
दैवासुरसम्पद्विभागयोगः
The Yoga of Divine and Demonic
17.
श्रद्धात्रयविभागयोगः
The Yoga of Threefold Faith
18.
मोक्षसंन्यासयोगः
The Yoga of Liberation
Progress:71.3%
मयि चानन्ययोगेन भक्तिरव्यभिचारिणी । विविक्तदेशसेवित्वमरतिर्जनसंसदि ॥ १३-११॥
Unswerving devotion unto Me by the Yoga of non-separation, resort to solitary places, distaste for the society of men.
english translation
मेरेमें अनन्ययोगके द्वारा अव्यभिचारिणी भक्तिका होना, एकान्त स्थानमें रहनेका स्वभाव होना और जन-समुदायमें प्रीतिका न होना।
hindi translation
mayi cAnanyayogena bhaktiravyabhicAriNI | viviktadezasevitvamaratirjanasaMsadi || 13-11||
hk transliteration by Sanscriptअध्यात्मज्ञाननित्यत्वं तत्त्वज्ञानार्थदर्शनम् । एतज्ज्ञानमिति प्रोक्तमज्ञानं यदतोऽन्यथा ॥ १३-१२॥
Constant contemplation on the knowledge pertaining to the self, reflection for the attainment of knowledge of the truth - this is declared to be knowledge, and what is contrary to it is ignorance.
english translation
अध्यात्मज्ञानमें नित्य-निरन्तर रहना, तत्त्वज्ञानके अर्थरूप परमात्माको सब जगह देखना -- यह (पूर्वोक्त साधन-समुदाय) तो ज्ञान है; और जो इसके विपरीत है वह अज्ञान है -- ऐसा कहा गया है।
hindi translation
adhyAtmajJAnanityatvaM tattvajJAnArthadarzanam | etajjJAnamiti proktamajJAnaM yadato'nyathA || 13-12||
hk transliteration by Sanscriptज्ञेयं यत्तत्प्रवक्ष्यामि यज्ज्ञात्वामृतमश्नुते । अनादिमत्परं ब्रह्म न सत्तन्नासदुच्यते ॥ १३-१३॥
I will declare that which has to be known, knowing which one attains to immortality, the beginningless supreme Brahma ( Param-Brahma ), called neither being nor non-being.
english translation
मैं उस ज्ञेय वस्तु को स्पष्ट कहूंगा जिसे जानकर मनुष्य अमृतत्व को प्राप्त करता है। वह ज्ञेय है - अनादि, परम ब्रह्म, जो न सत् और न असत् ही कहा जा सकता है।
hindi translation
jJeyaM yattatpravakSyAmi yajjJAtvAmRtamaznute | anAdimatparaM brahma na sattannAsaducyate || 13-13||
hk transliteration by Sanscriptसर्वतः पाणिपादं तत्सर्वतोऽक्षिशिरोमुखम् । सर्वतः श्रुतिमल्लोके सर्वमावृत्य तिष्ठति ॥ १३-१४॥
With hands and feet everywhere, with eyes, heads and mouths everywhere, with ears everywhere, He exists in the worlds by pervading them all.
english translation
वे (परमात्मा) सब जगह हाथों और पैरोंवाले, सब जगह नेत्रों, सिरों और मुखोंवाले तथा सब जगह कानोंवाले हैं। वे संसारमें सबको व्याप्त करके स्थित हैं।
hindi translation
sarvataH pANipAdaM tatsarvato'kSiziromukham | sarvataH zrutimalloke sarvamAvRtya tiSThati || 13-14||
hk transliteration by Sanscriptसर्वेन्द्रियगुणाभासं सर्वेन्द्रियविवर्जितम् । असक्तं सर्वभृच्चैव निर्गुणं गुणभोक्तृ च ॥ १३-१५॥
Shining by the functions of the senses, and yet devoid of the senses, detached and yet supporting all, devoid of Gunas ( ailities ) and yet experiencing the Gunas;
english translation
वे (परमात्मा) सम्पूर्ण इन्द्रियोंसे रहित हैं और सम्पूर्ण इन्द्रियोंके विषयोंको प्रकाशित करनेवाले हैं; आसक्तिरहित हैं और सम्पूर्ण संसारका भरण-पोषण करनेवाले हैं; तथा गुणोंसे रहित हैं और सम्पूर्ण गुणोंके भोक्ता हैं।
hindi translation
sarvendriyaguNAbhAsaM sarvendriyavivarjitam | asaktaM sarvabhRccaiva nirguNaM guNabhoktR ca || 13-15||
hk transliteration by Sanscript