1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
•
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
Progress:30.5%
जीवन्तीं मधुकं द्राक्षां फलानि कुटजस्य च| शटीं पुष्करमूलं च व्याघ्रीं गोक्षुरकं बलाम् ||१११||
sanskrit
[Jivantyadi ghee] The physician may prepare a medicated ghee by integrating pastes of equal quantities of cork swallow-wort, liquorice, grape, kurchi seeds, zedoary, orris roots, Indian night- shade, diminutive caltrops, heart leaved sida,
english translation
jIvantIM madhukaM drAkSAM phalAni kuTajasya ca| zaTIM puSkaramUlaM ca vyAghrIM gokSurakaM balAm ||111||
hk transliteration by Sanscriptनीलोत्पलं तामलकीं त्रायमाणां दुरालभाम्| पिप्पलीं च समं पिष्ट्वा घृतं वैद्यो विपाचयेत् ||११२||
sanskrit
blue water-lily, feature foil, zalil, cretan prickly clover and long pepper.
english translation
nIlotpalaM tAmalakIM trAyamANAM durAlabhAm| pippalIM ca samaM piSTvA ghRtaM vaidyo vipAcayet ||112||
hk transliteration by Sanscriptएतद्व्याधिसमूहस्य रोगेशस्य समुत्थितम्| रूपमेकादशविधं सर्पिरग्र्यं व्यपोहति ||११३||
sanskrit
This excellent medicated ghee remedies the eleven symptoms of rajayakshma.
english translation
etadvyAdhisamUhasya rogezasya samutthitam| rUpamekAdazavidhaM sarpiragryaM vyapohati ||113||
hk transliteration by Sanscriptबलां स्थिरां पृश्निपर्णीं बृहतीं सनिदिग्धिकाम्| साधयित्वा रसे तस्मिन्पयो गव्यं सनागरम् ||११४||
sanskrit
[Baladi medicated milk] Decoct in water the heart-leaved sida tick-trefoil, painted leaved uraria and yellow berried night- shade and prepare a medicated ghee by integrating to this decoction cow’s milk,
english translation
balAM sthirAM pRzniparNIM bRhatIM sanidigdhikAm| sAdhayitvA rase tasminpayo gavyaM sanAgaram ||114||
hk transliteration by Sanscriptद्राक्षाखर्जूरसर्पिर्भिः पिप्पल्या च शृतं सह| सक्षौद्रं ज्वरकासघ्नं स्वर्यं चैतत् प्रयोजयेत् ||११५||
sanskrit
the pulp of dry ginger, dates, ghee and long pepper. This milk, taken with honey, remedies fever and cough and amends the voice.
english translation
drAkSAkharjUrasarpirbhiH pippalyA ca zRtaM saha| sakSaudraM jvarakAsaghnaM svaryaM caitat prayojayet ||115||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:30.5%
जीवन्तीं मधुकं द्राक्षां फलानि कुटजस्य च| शटीं पुष्करमूलं च व्याघ्रीं गोक्षुरकं बलाम् ||१११||
sanskrit
[Jivantyadi ghee] The physician may prepare a medicated ghee by integrating pastes of equal quantities of cork swallow-wort, liquorice, grape, kurchi seeds, zedoary, orris roots, Indian night- shade, diminutive caltrops, heart leaved sida,
english translation
jIvantIM madhukaM drAkSAM phalAni kuTajasya ca| zaTIM puSkaramUlaM ca vyAghrIM gokSurakaM balAm ||111||
hk transliteration by Sanscriptनीलोत्पलं तामलकीं त्रायमाणां दुरालभाम्| पिप्पलीं च समं पिष्ट्वा घृतं वैद्यो विपाचयेत् ||११२||
sanskrit
blue water-lily, feature foil, zalil, cretan prickly clover and long pepper.
english translation
nIlotpalaM tAmalakIM trAyamANAM durAlabhAm| pippalIM ca samaM piSTvA ghRtaM vaidyo vipAcayet ||112||
hk transliteration by Sanscriptएतद्व्याधिसमूहस्य रोगेशस्य समुत्थितम्| रूपमेकादशविधं सर्पिरग्र्यं व्यपोहति ||११३||
sanskrit
This excellent medicated ghee remedies the eleven symptoms of rajayakshma.
english translation
etadvyAdhisamUhasya rogezasya samutthitam| rUpamekAdazavidhaM sarpiragryaM vyapohati ||113||
hk transliteration by Sanscriptबलां स्थिरां पृश्निपर्णीं बृहतीं सनिदिग्धिकाम्| साधयित्वा रसे तस्मिन्पयो गव्यं सनागरम् ||११४||
sanskrit
[Baladi medicated milk] Decoct in water the heart-leaved sida tick-trefoil, painted leaved uraria and yellow berried night- shade and prepare a medicated ghee by integrating to this decoction cow’s milk,
english translation
balAM sthirAM pRzniparNIM bRhatIM sanidigdhikAm| sAdhayitvA rase tasminpayo gavyaM sanAgaram ||114||
hk transliteration by Sanscriptद्राक्षाखर्जूरसर्पिर्भिः पिप्पल्या च शृतं सह| सक्षौद्रं ज्वरकासघ्नं स्वर्यं चैतत् प्रयोजयेत् ||११५||
sanskrit
the pulp of dry ginger, dates, ghee and long pepper. This milk, taken with honey, remedies fever and cough and amends the voice.
english translation
drAkSAkharjUrasarpirbhiH pippalyA ca zRtaM saha| sakSaudraM jvarakAsaghnaM svaryaM caitat prayojayet ||115||
hk transliteration by Sanscript