1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
•
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:27.2%
पिबेद्रसेनामलकस्य चापि कल्कीकृतान्यक्षसमानि काले| जीर्णे च भुञ्जीत पुराणमन्नं मेही रसैर्जाङ्गलजैर्मनोज्ञैः ||३६||
sanskrit
One aksha of the paste of above mentioned drugs should be mixed with the juice of amalaki and given at the appropriate time to patients suffering from kaphaja and pittaja types of prameha. After the digestion of this potion, the patient should be given to eat old rice cooked and mixed with the delicious soup of the meat of animals living in arid land.
english translation
pibedrasenAmalakasya cApi kalkIkRtAnyakSasamAni kAle| jIrNe ca bhuJjIta purANamannaM mehI rasairjAGgalajairmanojJaiH ||36||
hk transliteration by Sanscriptदृष्ट्वाऽनुबन्धं पवनात् कफस्य पित्तस्य वा स्नेहविधिर्विकल्प्यः| तैलं कफे स्यात् स्वकषायसिद्धं पित्ते घृतं पित्तहरैः कषायैः ||३७||
sanskrit
[Formulations for vata association in kaphaja and pittaja prameha] If vata is secondarily aggravated along with either kapha or pitta, then the patient should be administered unctuous preparations. For the kapha aggravation, medicated oil should be processed with the decoction of kapha alleviating drugs. .For the pitta aggravation, medicated ghee should be processed with the decoction of pitta alleviating drugs.
english translation
dRSTvA'nubandhaM pavanAt kaphasya pittasya vA snehavidhirvikalpyaH| tailaM kaphe syAt svakaSAyasiddhaM pitte ghRtaM pittaharaiH kaSAyaiH ||37||
hk transliteration by Sanscriptत्रिकण्टकाश्मन्तकसोमवल्कैर्भल्लातकैः सातिविषैः सलोध्रैः| वचापटोलार्जुननिम्बमुस्तैर्हरिद्रया[१] पद्मकदीप्यकैश्च ||३८||
sanskrit
Trikantaka, ashmantaka, somavalka, bhallataka, ativisha, lodhra, vacha, patola, arjuna, nimbi, musta, haridra, padmaka, dipyaka,
english translation
trikaNTakAzmantakasomavalkairbhallAtakaiH sAtiviSaiH salodhraiH| vacApaTolArjunanimbamustairharidrayA[1] padmakadIpyakaizca ||38||
hk transliteration by Sanscriptमञ्जिष्ठया चागुरुचन्दनैश्च सर्वैः समस्तैः कफवातजेषु| मेहेषु तैलं विपचेद्, घृतं तु पैत्तेषु, मिश्रं त्रिषु लक्षणेषु ||३९||
sanskrit
manjishtha, aguru and chandana- all these drugs together should be used in the preparation of medicated oil for the treatment of kaphaja prameha which is associated with secondarily aggravated vata. In case of pitta dominance, ghee shall be processed with above mentioned drugs.
english translation
maJjiSThayA cAgurucandanaizca sarvaiH samastaiH kaphavAtajeSu| meheSu tailaM vipaced, ghRtaM tu paitteSu, mizraM triSu lakSaNeSu ||39||
hk transliteration by Sanscriptफलत्रिकं दारुनिशां विशालां मुस्तां च निःक्वाथ्य निशां सकल्काम्| पिबेत् कषायं मधुसम्प्रयुक्तं सर्वप्रमेहेषु समुद्धतेषु ||४०||
sanskrit
If the signs and symptoms of all the three doshas are manifested, then with all the above mentioned drugs together, ghee and oil both in a mixed form should be cooked and given to the patient.
english translation
phalatrikaM dArunizAM vizAlAM mustAM ca niHkvAthya nizAM sakalkAm| pibet kaSAyaM madhusamprayuktaM sarvaprameheSu samuddhateSu ||40||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:27.2%
पिबेद्रसेनामलकस्य चापि कल्कीकृतान्यक्षसमानि काले| जीर्णे च भुञ्जीत पुराणमन्नं मेही रसैर्जाङ्गलजैर्मनोज्ञैः ||३६||
sanskrit
One aksha of the paste of above mentioned drugs should be mixed with the juice of amalaki and given at the appropriate time to patients suffering from kaphaja and pittaja types of prameha. After the digestion of this potion, the patient should be given to eat old rice cooked and mixed with the delicious soup of the meat of animals living in arid land.
english translation
pibedrasenAmalakasya cApi kalkIkRtAnyakSasamAni kAle| jIrNe ca bhuJjIta purANamannaM mehI rasairjAGgalajairmanojJaiH ||36||
hk transliteration by Sanscriptदृष्ट्वाऽनुबन्धं पवनात् कफस्य पित्तस्य वा स्नेहविधिर्विकल्प्यः| तैलं कफे स्यात् स्वकषायसिद्धं पित्ते घृतं पित्तहरैः कषायैः ||३७||
sanskrit
[Formulations for vata association in kaphaja and pittaja prameha] If vata is secondarily aggravated along with either kapha or pitta, then the patient should be administered unctuous preparations. For the kapha aggravation, medicated oil should be processed with the decoction of kapha alleviating drugs. .For the pitta aggravation, medicated ghee should be processed with the decoction of pitta alleviating drugs.
english translation
dRSTvA'nubandhaM pavanAt kaphasya pittasya vA snehavidhirvikalpyaH| tailaM kaphe syAt svakaSAyasiddhaM pitte ghRtaM pittaharaiH kaSAyaiH ||37||
hk transliteration by Sanscriptत्रिकण्टकाश्मन्तकसोमवल्कैर्भल्लातकैः सातिविषैः सलोध्रैः| वचापटोलार्जुननिम्बमुस्तैर्हरिद्रया[१] पद्मकदीप्यकैश्च ||३८||
sanskrit
Trikantaka, ashmantaka, somavalka, bhallataka, ativisha, lodhra, vacha, patola, arjuna, nimbi, musta, haridra, padmaka, dipyaka,
english translation
trikaNTakAzmantakasomavalkairbhallAtakaiH sAtiviSaiH salodhraiH| vacApaTolArjunanimbamustairharidrayA[1] padmakadIpyakaizca ||38||
hk transliteration by Sanscriptमञ्जिष्ठया चागुरुचन्दनैश्च सर्वैः समस्तैः कफवातजेषु| मेहेषु तैलं विपचेद्, घृतं तु पैत्तेषु, मिश्रं त्रिषु लक्षणेषु ||३९||
sanskrit
manjishtha, aguru and chandana- all these drugs together should be used in the preparation of medicated oil for the treatment of kaphaja prameha which is associated with secondarily aggravated vata. In case of pitta dominance, ghee shall be processed with above mentioned drugs.
english translation
maJjiSThayA cAgurucandanaizca sarvaiH samastaiH kaphavAtajeSu| meheSu tailaM vipaced, ghRtaM tu paitteSu, mizraM triSu lakSaNeSu ||39||
hk transliteration by Sanscriptफलत्रिकं दारुनिशां विशालां मुस्तां च निःक्वाथ्य निशां सकल्काम्| पिबेत् कषायं मधुसम्प्रयुक्तं सर्वप्रमेहेषु समुद्धतेषु ||४०||
sanskrit
If the signs and symptoms of all the three doshas are manifested, then with all the above mentioned drugs together, ghee and oil both in a mixed form should be cooked and given to the patient.
english translation
phalatrikaM dArunizAM vizAlAM mustAM ca niHkvAthya nizAM sakalkAm| pibet kaSAyaM madhusamprayuktaM sarvaprameheSu samuddhateSu ||40||
hk transliteration by Sanscript