1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
•
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:24.1%
तस्मादभीक्ष्णशो गुल्मा निरूहैः सानुवासनैः| प्रयुज्यमानैः शाम्यन्ति वातपित्तकफात्मकाः ||१०१||
sanskrit
Therefore niruha and anuvasana basti should be administered repeatedly for cure of vata, pitta and kapha gulma.
english translation
tasmAdabhIkSNazo gulmA nirUhaiH sAnuvAsanaiH| prayujyamAnaiH zAmyanti vAtapittakaphAtmakAH ||101||
hk transliteration by Sanscriptगुल्मघ्ना विविधा दिष्टाः सिद्धाः सिद्धिषु बस्तयः गुल्मघ्नानि च तैलानि वक्ष्यन्ते वातरोगिके ||१०२||
sanskrit
Various types of basti for the cure of gulma shall be described in Basti Siddhi [Medicated oils] The various types of medicated oil useful for gulma will be described in Vatavyadhi Chikitsa.
english translation
gulmaghnA vividhA diSTAH siddhAH siddhiSu bastayaH gulmaghnAni ca tailAni vakSyante vAtarogike ||102||
hk transliteration by Sanscriptतानि मारुतजे गुल्मे पानाभ्यङ्गानुवासनैः| प्रयुक्तान्याशु सिध्यन्ति तैलं ह्यनिलजित्परम् [१२] ||१०३||
sanskrit
The medicated oils are used for oral administration, massage and anuvasana basti. As oil is best therapy for vata therefore it cures vata gulma quickly
english translation
tAni mArutaje gulme pAnAbhyaGgAnuvAsanaiH| prayuktAnyAzu sidhyanti tailaM hyanilajitparam [12] ||103||
hk transliteration by Sanscriptनीलिनीचूर्णसंयुक्तं पूर्वोक्तं घृतमेव| समलाय प्रदातव्यं शोधनं वातगुल्मिने ||१०४||
sanskrit
Accumulated feces of the patient of vata gulma should be eliminated by giving earlier mentioned ghrita mixed with powder nilini.
english translation
nIlinIcUrNasaMyuktaM pUrvoktaM ghRtameva| samalAya pradAtavyaM zodhanaM vAtagulmine ||104||
hk transliteration by Sanscriptनीलिनीत्रिवृतादन्तीपथ्याकम्पिल्लकैः सह| शोधनार्थं घृतं देयं सबिडक्षारनागरम् ||१०५||
sanskrit
[Nilinyadyam ghritam] The ghee prepared with nilini, trivrita, danti, haritaki and kampillaka along with bid-salt and kshara should be given for shodhana
english translation
nIlinItrivRtAdantIpathyAkampillakaiH saha| zodhanArthaM ghRtaM deyaM sabiDakSAranAgaram ||105||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:24.1%
तस्मादभीक्ष्णशो गुल्मा निरूहैः सानुवासनैः| प्रयुज्यमानैः शाम्यन्ति वातपित्तकफात्मकाः ||१०१||
sanskrit
Therefore niruha and anuvasana basti should be administered repeatedly for cure of vata, pitta and kapha gulma.
english translation
tasmAdabhIkSNazo gulmA nirUhaiH sAnuvAsanaiH| prayujyamAnaiH zAmyanti vAtapittakaphAtmakAH ||101||
hk transliteration by Sanscriptगुल्मघ्ना विविधा दिष्टाः सिद्धाः सिद्धिषु बस्तयः गुल्मघ्नानि च तैलानि वक्ष्यन्ते वातरोगिके ||१०२||
sanskrit
Various types of basti for the cure of gulma shall be described in Basti Siddhi [Medicated oils] The various types of medicated oil useful for gulma will be described in Vatavyadhi Chikitsa.
english translation
gulmaghnA vividhA diSTAH siddhAH siddhiSu bastayaH gulmaghnAni ca tailAni vakSyante vAtarogike ||102||
hk transliteration by Sanscriptतानि मारुतजे गुल्मे पानाभ्यङ्गानुवासनैः| प्रयुक्तान्याशु सिध्यन्ति तैलं ह्यनिलजित्परम् [१२] ||१०३||
sanskrit
The medicated oils are used for oral administration, massage and anuvasana basti. As oil is best therapy for vata therefore it cures vata gulma quickly
english translation
tAni mArutaje gulme pAnAbhyaGgAnuvAsanaiH| prayuktAnyAzu sidhyanti tailaM hyanilajitparam [12] ||103||
hk transliteration by Sanscriptनीलिनीचूर्णसंयुक्तं पूर्वोक्तं घृतमेव| समलाय प्रदातव्यं शोधनं वातगुल्मिने ||१०४||
sanskrit
Accumulated feces of the patient of vata gulma should be eliminated by giving earlier mentioned ghrita mixed with powder nilini.
english translation
nIlinIcUrNasaMyuktaM pUrvoktaM ghRtameva| samalAya pradAtavyaM zodhanaM vAtagulmine ||104||
hk transliteration by Sanscriptनीलिनीत्रिवृतादन्तीपथ्याकम्पिल्लकैः सह| शोधनार्थं घृतं देयं सबिडक्षारनागरम् ||१०५||
sanskrit
[Nilinyadyam ghritam] The ghee prepared with nilini, trivrita, danti, haritaki and kampillaka along with bid-salt and kshara should be given for shodhana
english translation
nIlinItrivRtAdantIpathyAkampillakaiH saha| zodhanArthaM ghRtaM deyaM sabiDakSAranAgaram ||105||
hk transliteration by Sanscript