1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
•
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
Progress:85.5%
इति षड्विधमुद्दिष्टं शस्त्रकर्म मनीषिभिः | सूक्ष्माननाः कोषवन्तो ये व्रणास्तान्प्रपीडयेत् ||६१||
sanskrit
Thus the scholars have mentioned six types of surgical treatments. [Vrana pidana(pressing of wound)] Wounds with narrow opening and multiple loculi should be pressed on.
english translation
iti SaDvidhamuddiSTaM zastrakarma manISibhiH | sUkSmAnanAH koSavanto ye vraNAstAnprapIDayet ||61||
hk transliteration by Sanscriptकलायाश्च मसूराश्च गोधूमाः सहरेणवः | कल्कीकृताः प्रशस्यन्ते निःस्नेहा व्रणपीडने ||६२||
sanskrit
Kalaya (Pisum sativum Linn.), masura (Lens culinaris Medic.), wheat (Triticum sativum Lam.) and peas pounded and applied as paste without mixing any fat are useful for pressing the wound.
english translation
kalAyAzca masUrAzca godhUmAH sahareNavaH | kalkIkRtAH prazasyante niHsnehA vraNapIDane ||62||
hk transliteration by Sanscriptशाल्मलीत्वग्बलामूलं तथा न्यग्रोधपल्लवाः | न्यग्रोधादिकमुद्दिष्टं बलादिकमथापि वा ||६३||
sanskrit
[Various treatment modalities for pacification of ulcer] Bark of shalmali (Salmalia malabarica Schott), bala (Sida cordifolia) root, tender leaves of nyagrodha – this group (of drugs) known as nyagrodhadi or baladi acts as cooling agent applied as paste and sprinkling.
english translation
zAlmalItvagbalAmUlaM tathA nyagrodhapallavAH | nyagrodhAdikamuddiSTaM balAdikamathApi vA ||63||
hk transliteration by Sanscriptआलेपनं निर्वपणं तद्विद्यात्तैश्च [१] सेचनम् | सर्पिषा शतधौतेन पयसा मधुकाम्बुना ||६४||
sanskrit
Wounds predominant in raktapitta should be cooled by applying very cold ghee washed hundred times, milk or decoction of madhuka (Madhuka indica).
english translation
AlepanaM nirvapaNaM tadvidyAttaizca [1] secanam | sarpiSA zatadhautena payasA madhukAmbunA ||64||
hk transliteration by Sanscriptनिर्वापयेत् सुशीतेन रक्तपित्तोत्तरान् व्रणान् | लम्बानि व्रणमांसानि प्रलिप्य मधुसर्पिषा ||६५||
sanskrit
Chronic wound should be pasted with honey and ghee there after bandaged leads to evenly union.
english translation
nirvApayet suzItena raktapittottarAn vraNAn | lambAni vraNamAMsAni pralipya madhusarpiSA ||65||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:85.5%
इति षड्विधमुद्दिष्टं शस्त्रकर्म मनीषिभिः | सूक्ष्माननाः कोषवन्तो ये व्रणास्तान्प्रपीडयेत् ||६१||
sanskrit
Thus the scholars have mentioned six types of surgical treatments. [Vrana pidana(pressing of wound)] Wounds with narrow opening and multiple loculi should be pressed on.
english translation
iti SaDvidhamuddiSTaM zastrakarma manISibhiH | sUkSmAnanAH koSavanto ye vraNAstAnprapIDayet ||61||
hk transliteration by Sanscriptकलायाश्च मसूराश्च गोधूमाः सहरेणवः | कल्कीकृताः प्रशस्यन्ते निःस्नेहा व्रणपीडने ||६२||
sanskrit
Kalaya (Pisum sativum Linn.), masura (Lens culinaris Medic.), wheat (Triticum sativum Lam.) and peas pounded and applied as paste without mixing any fat are useful for pressing the wound.
english translation
kalAyAzca masUrAzca godhUmAH sahareNavaH | kalkIkRtAH prazasyante niHsnehA vraNapIDane ||62||
hk transliteration by Sanscriptशाल्मलीत्वग्बलामूलं तथा न्यग्रोधपल्लवाः | न्यग्रोधादिकमुद्दिष्टं बलादिकमथापि वा ||६३||
sanskrit
[Various treatment modalities for pacification of ulcer] Bark of shalmali (Salmalia malabarica Schott), bala (Sida cordifolia) root, tender leaves of nyagrodha – this group (of drugs) known as nyagrodhadi or baladi acts as cooling agent applied as paste and sprinkling.
english translation
zAlmalItvagbalAmUlaM tathA nyagrodhapallavAH | nyagrodhAdikamuddiSTaM balAdikamathApi vA ||63||
hk transliteration by Sanscriptआलेपनं निर्वपणं तद्विद्यात्तैश्च [१] सेचनम् | सर्पिषा शतधौतेन पयसा मधुकाम्बुना ||६४||
sanskrit
Wounds predominant in raktapitta should be cooled by applying very cold ghee washed hundred times, milk or decoction of madhuka (Madhuka indica).
english translation
AlepanaM nirvapaNaM tadvidyAttaizca [1] secanam | sarpiSA zatadhautena payasA madhukAmbunA ||64||
hk transliteration by Sanscriptनिर्वापयेत् सुशीतेन रक्तपित्तोत्तरान् व्रणान् | लम्बानि व्रणमांसानि प्रलिप्य मधुसर्पिषा ||६५||
sanskrit
Chronic wound should be pasted with honey and ghee there after bandaged leads to evenly union.
english translation
nirvApayet suzItena raktapittottarAn vraNAn | lambAni vraNamAMsAni pralipya madhusarpiSA ||65||
hk transliteration by Sanscript