1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
•
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:94.0%
देवदारु हरिद्रे द्वे सरलं चन्दनागुरु | रास्ना गोरोचनाऽजाजी गुग्गुल्विक्षुरसो नतम् ||२३१||
sanskrit
[Treatment of poisoning in animals] Devadaru (Cedrus deoda), haridra, (Curcuma longa), daruharidra (Berberis aristata), sarala (Pinus longifolia), chandana (Santalum album), aguru (Aqualaria agallocha), rasna (Alpinio officinarum), gorochana (Bile of cow), ajaji (Cuminum cyminum), guggulu (Commiphora mukul), ikshurasa (Saccharum officinarum),
english translation
devadAru haridre dve saralaM candanAguru | rAsnA gorocanA'jAjI guggulvikSuraso natam ||231||
hk transliteration
चूर्णं ससैन्धवानन्तं गोपित्तमधुसंयुतम् | चतुष्पदानां दष्टानामगदः सार्वकार्मिकः ||२३२||
sanskrit
nata churna, saindhava (rock salt), ananta along with cows bile and honey makes a universal remedy for poisonous bites in the quadrupeds.
english translation
cUrNaM sasaindhavAnantaM gopittamadhusaMyutam | catuSpadAnAM daSTAnAmagadaH sArvakArmikaH ||232||
hk transliteration
सौभाग्यार्थं स्त्रियः स्वेदरजोनानाङ्गजान्मलान् | शत्रुप्रयुक्तांश्च गरान् प्रयच्छन्त्यन्नमिश्रितान् ||२३३||
sanskrit
[Gara visha (slow acting artificial poison)] With the view to gain the favor of their husbands, women administer to them their sweat, menstrual discharge, saliva and excreta from other parts of the body and also the gara or artificial poison prepared by enemies, mixing these with the food.
english translation
saubhAgyArthaM striyaH svedarajonAnAGgajAnmalAn | zatruprayuktAMzca garAn prayacchantyannamizritAn ||233||
hk transliteration
तैः स्यात् पाण्डुः कृशोऽल्पाग्निर्गरश्चास्योपजायते | मर्मप्रधमनाध्मानं श्वयथुं हस्तपादयोः ||२३४||
sanskrit
As a result of such administration of poison, the person will show symptoms of anemia, emaciation, weakness of the digestive power, palpitation of the heart, distension of the abdomen and edema of hands and feet,
english translation
taiH syAt pANDuH kRzo'lpAgnirgarazcAsyopajAyate | marmapradhamanAdhmAnaM zvayathuM hastapAdayoH ||234||
hk transliteration
जठरं ग्रहणीदोषो यक्ष्मा गुल्मः क्षयो ज्वरः | एवंविधस्य चान्यस्य व्याधेर्लिङ्गानि दर्शयेत् ||२३५||
sanskrit
abdominal diseases, assimilation disorders, gulma, depletion of dhatus, fever and similar other disorders.
english translation
jaTharaM grahaNIdoSo yakSmA gulmaH kSayo jvaraH | evaMvidhasya cAnyasya vyAdherliGgAni darzayet ||235||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:94.0%
देवदारु हरिद्रे द्वे सरलं चन्दनागुरु | रास्ना गोरोचनाऽजाजी गुग्गुल्विक्षुरसो नतम् ||२३१||
sanskrit
[Treatment of poisoning in animals] Devadaru (Cedrus deoda), haridra, (Curcuma longa), daruharidra (Berberis aristata), sarala (Pinus longifolia), chandana (Santalum album), aguru (Aqualaria agallocha), rasna (Alpinio officinarum), gorochana (Bile of cow), ajaji (Cuminum cyminum), guggulu (Commiphora mukul), ikshurasa (Saccharum officinarum),
english translation
devadAru haridre dve saralaM candanAguru | rAsnA gorocanA'jAjI guggulvikSuraso natam ||231||
hk transliteration
चूर्णं ससैन्धवानन्तं गोपित्तमधुसंयुतम् | चतुष्पदानां दष्टानामगदः सार्वकार्मिकः ||२३२||
sanskrit
nata churna, saindhava (rock salt), ananta along with cows bile and honey makes a universal remedy for poisonous bites in the quadrupeds.
english translation
cUrNaM sasaindhavAnantaM gopittamadhusaMyutam | catuSpadAnAM daSTAnAmagadaH sArvakArmikaH ||232||
hk transliteration
सौभाग्यार्थं स्त्रियः स्वेदरजोनानाङ्गजान्मलान् | शत्रुप्रयुक्तांश्च गरान् प्रयच्छन्त्यन्नमिश्रितान् ||२३३||
sanskrit
[Gara visha (slow acting artificial poison)] With the view to gain the favor of their husbands, women administer to them their sweat, menstrual discharge, saliva and excreta from other parts of the body and also the gara or artificial poison prepared by enemies, mixing these with the food.
english translation
saubhAgyArthaM striyaH svedarajonAnAGgajAnmalAn | zatruprayuktAMzca garAn prayacchantyannamizritAn ||233||
hk transliteration
तैः स्यात् पाण्डुः कृशोऽल्पाग्निर्गरश्चास्योपजायते | मर्मप्रधमनाध्मानं श्वयथुं हस्तपादयोः ||२३४||
sanskrit
As a result of such administration of poison, the person will show symptoms of anemia, emaciation, weakness of the digestive power, palpitation of the heart, distension of the abdomen and edema of hands and feet,
english translation
taiH syAt pANDuH kRzo'lpAgnirgarazcAsyopajAyate | marmapradhamanAdhmAnaM zvayathuM hastapAdayoH ||234||
hk transliteration
जठरं ग्रहणीदोषो यक्ष्मा गुल्मः क्षयो ज्वरः | एवंविधस्य चान्यस्य व्याधेर्लिङ्गानि दर्शयेत् ||२३५||
sanskrit
abdominal diseases, assimilation disorders, gulma, depletion of dhatus, fever and similar other disorders.
english translation
jaTharaM grahaNIdoSo yakSmA gulmaH kSayo jvaraH | evaMvidhasya cAnyasya vyAdherliGgAni darzayet ||235||
hk transliteration