1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
•
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:82.2%
त्वक्कल्कैर्बहुसर्पिर्भिः शीतैरालेपनं हितम् | प्रदेहाः सर्व एवैते वातपित्तोल्बणे [५] शुभाः ||८६||
sanskrit
All these external applications are beneficial in vata pitta predominant visarpa. Other external applications useful in kapha predominant visarpa will be described here after. Triphala (haritaki, bibhitaki and amalaki), padmaka (Prunas cerasoides), usir (Vetiveria zizanioidis Linn),
english translation
tvakkalkairbahusarpirbhiH zItairAlepanaM hitam | pradehAH sarva evaite vAtapittolbaNe [5] zubhAH ||86||
hk transliteration
सकफे [६] तु प्रवक्ष्यामि प्रदेहानपरान् हितान् | त्रिफलां पद्मकोशीरं समङ्गां करवीरकम् ||८७||
sanskrit
samanga (Mimosa pudica), karviraka (Nerium indicum), root of nala (Phragmites australis) and ananta (hemidesmus indicus) should be used externally as a pradeha.
english translation
sakaphe [6] tu pravakSyAmi pradehAnaparAn hitAn | triphalAM padmakozIraM samaGgAM karavIrakam ||87||
hk transliteration
नलमूलान्यनन्तां च प्रदेहमुपकल्पयेत् | खदिरं सप्तपर्णं च मुस्तमारग्वधं धवम् ||८८||
sanskrit
Khadira (Acacia catechu), saptaparna (Alstonia scholaris), musta (Cyperus rotundus linn), aragvadha (Cassia fistula Linn), dhava (Anogeissus latifolia, Wall).
english translation
nalamUlAnyanantAM ca pradehamupakalpayet | khadiraM saptaparNaM ca mustamAragvadhaM dhavam ||88||
hk transliteration
कुरण्टकं देवदारु दद्यादालेपनं भिषक् | आरग्वधस्य पत्राणि त्वचं श्लेष्मातकस्य च ||८९||
sanskrit
Kurantaka (Lawsonia inermis) and devdaru (Cedrus deodar) should be applied externally as a pradeha. Aragvadha leaves (Cassia fistula Linn.) and sleshmantak bark (Cordia dichotoma),
english translation
kuraNTakaM devadAru dadyAdAlepanaM bhiSak | Aragvadhasya patrANi tvacaM zleSmAtakasya ca ||89||
hk transliteration
इन्द्राणिशाकं काकाह्वां शिरीषकुसुमानि च | शैवालं नलमूलानि वीरां गन्धप्रियङ्गुकाम् ||९०||
sanskrit
indrani shak (Vitex negundo Linn), kakahva (Canvalia gladiata) and sirisa flowers (Albizia lebbeck Linn.), saivala (Spirogyra maxima) root of nala (Phragmites australis), veera (Pueraria tuberose) and gandpriyangu (Callicarpa macrophylla),
english translation
indrANizAkaM kAkAhvAM zirISakusumAni ca | zaivAlaM nalamUlAni vIrAM gandhapriyaGgukAm ||90||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:82.2%
त्वक्कल्कैर्बहुसर्पिर्भिः शीतैरालेपनं हितम् | प्रदेहाः सर्व एवैते वातपित्तोल्बणे [५] शुभाः ||८६||
sanskrit
All these external applications are beneficial in vata pitta predominant visarpa. Other external applications useful in kapha predominant visarpa will be described here after. Triphala (haritaki, bibhitaki and amalaki), padmaka (Prunas cerasoides), usir (Vetiveria zizanioidis Linn),
english translation
tvakkalkairbahusarpirbhiH zItairAlepanaM hitam | pradehAH sarva evaite vAtapittolbaNe [5] zubhAH ||86||
hk transliteration
सकफे [६] तु प्रवक्ष्यामि प्रदेहानपरान् हितान् | त्रिफलां पद्मकोशीरं समङ्गां करवीरकम् ||८७||
sanskrit
samanga (Mimosa pudica), karviraka (Nerium indicum), root of nala (Phragmites australis) and ananta (hemidesmus indicus) should be used externally as a pradeha.
english translation
sakaphe [6] tu pravakSyAmi pradehAnaparAn hitAn | triphalAM padmakozIraM samaGgAM karavIrakam ||87||
hk transliteration
नलमूलान्यनन्तां च प्रदेहमुपकल्पयेत् | खदिरं सप्तपर्णं च मुस्तमारग्वधं धवम् ||८८||
sanskrit
Khadira (Acacia catechu), saptaparna (Alstonia scholaris), musta (Cyperus rotundus linn), aragvadha (Cassia fistula Linn), dhava (Anogeissus latifolia, Wall).
english translation
nalamUlAnyanantAM ca pradehamupakalpayet | khadiraM saptaparNaM ca mustamAragvadhaM dhavam ||88||
hk transliteration
कुरण्टकं देवदारु दद्यादालेपनं भिषक् | आरग्वधस्य पत्राणि त्वचं श्लेष्मातकस्य च ||८९||
sanskrit
Kurantaka (Lawsonia inermis) and devdaru (Cedrus deodar) should be applied externally as a pradeha. Aragvadha leaves (Cassia fistula Linn.) and sleshmantak bark (Cordia dichotoma),
english translation
kuraNTakaM devadAru dadyAdAlepanaM bhiSak | Aragvadhasya patrANi tvacaM zleSmAtakasya ca ||89||
hk transliteration
इन्द्राणिशाकं काकाह्वां शिरीषकुसुमानि च | शैवालं नलमूलानि वीरां गन्धप्रियङ्गुकाम् ||९०||
sanskrit
indrani shak (Vitex negundo Linn), kakahva (Canvalia gladiata) and sirisa flowers (Albizia lebbeck Linn.), saivala (Spirogyra maxima) root of nala (Phragmites australis), veera (Pueraria tuberose) and gandpriyangu (Callicarpa macrophylla),
english translation
indrANizAkaM kAkAhvAM zirISakusumAni ca | zaivAlaM nalamUlAni vIrAM gandhapriyaGgukAm ||90||
hk transliteration