1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
•
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:82.1%
पृथक् पृथक् प्रदेहाः स्युः सर्वे वा सर्पिषा सह | पद्मिनीकर्दमः शीतो मौक्तिकं पिष्टमेव वा ||८१||
sanskrit
The cooling mud at the root of lotus, pearls or rice flour or conch shells, coral, oyster shell and ochre should be mixed with ghee separately and beneficial externally as a pradeha in visarpa.
english translation
pRthak pRthak pradehAH syuH sarve vA sarpiSA saha | padminIkardamaH zIto mauktikaM piSTameva vA ||81||
hk transliteration
शङ्खः प्रवालः शुक्तिर्वा गैरिकं वा घृताप्लुतम् | (पृथगेते प्रदेहाश्च हिता ज्ञेया विसर्पिणाम् [३] ) | प्रपौण्डरीकं मधुकं बला शालूकमुत्पलम् ||८२||
sanskrit
Prapaundarika (Nelumbo nucifera), madhuka (Glycyrrhiza glabra Linn), bala (Sida cordifolia), shaluka (Asparagus racemosus), utpala (Nymphaea nouchali), nyagrodha (Ficus bengalensis Linn) and dugdhika (Euphorbia hirta Linn.) mixed with ghee should be used externally as a pralepan.
english translation
zaGkhaH pravAlaH zuktirvA gairikaM vA ghRtAplutam | (pRthagete pradehAzca hitA jJeyA visarpiNAm [3] ) | prapauNDarIkaM madhukaM balA zAlUkamutpalam ||82||
hk transliteration
न्यग्रोधपत्रदुग्धीके सघृतं स्यात् प्रलेपनम् | बिसानि च मृणालं च सघृताश्च कशेरुकाः ||८३||
sanskrit
The bisa (lotus fibres), mrnala (lotus stalks) and kasheruka (Cyperus esculentus) mixed with ghee. The shatavari (Asparagus racemosus) and vidarikand (Pueraria tuberose) mixed with washed ghee.
english translation
nyagrodhapatradugdhIke saghRtaM syAt pralepanam | bisAni ca mRNAlaM ca saghRtAzca kazerukAH ||83||
hk transliteration
शतावरीविदार्योश्च कन्दौ धौतघृताप्लुतौ | शैवालं नलमूलानि गोजिह्वा वृषकर्णिका ||८४||
sanskrit
The shaival (moss), root of nala (phragmites australis), gojihva (Amorphophallus paeoniifolius), vrsa karnika (Calystegia soldanella) and indranishaka (Vitex agnus-castus) mixed with ghee.
english translation
zatAvarIvidAryozca kandau dhautaghRtAplutau | zaivAlaM nalamUlAni gojihvA vRSakarNikA ||84||
hk transliteration
इन्द्राणिशाकं सघृतं शिरीषत्वग्बलाघृतम् [४] | न्यग्रोधोदुम्बरप्लक्षवेतसाश्वत्थपल्लवैः ||८५||
sanskrit
The bark of sirisa (Albizzia lebbeck) and bala (Sida cordifolia Linn) mixed with ghee. Nyagrodha (Ficus bengalensis Linn), udumbar (Ficus glomerata), plaksha (Ficus sycomorus), vetas (Salix caprea Linn), asvattha (Ficus religiosa) leaves and bark mixed with ample ghee used as a cold alepan is beneficial.
english translation
indrANizAkaM saghRtaM zirISatvagbalAghRtam [4] | nyagrodhodumbaraplakSavetasAzvatthapallavaiH ||85||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:82.1%
पृथक् पृथक् प्रदेहाः स्युः सर्वे वा सर्पिषा सह | पद्मिनीकर्दमः शीतो मौक्तिकं पिष्टमेव वा ||८१||
sanskrit
The cooling mud at the root of lotus, pearls or rice flour or conch shells, coral, oyster shell and ochre should be mixed with ghee separately and beneficial externally as a pradeha in visarpa.
english translation
pRthak pRthak pradehAH syuH sarve vA sarpiSA saha | padminIkardamaH zIto mauktikaM piSTameva vA ||81||
hk transliteration
शङ्खः प्रवालः शुक्तिर्वा गैरिकं वा घृताप्लुतम् | (पृथगेते प्रदेहाश्च हिता ज्ञेया विसर्पिणाम् [३] ) | प्रपौण्डरीकं मधुकं बला शालूकमुत्पलम् ||८२||
sanskrit
Prapaundarika (Nelumbo nucifera), madhuka (Glycyrrhiza glabra Linn), bala (Sida cordifolia), shaluka (Asparagus racemosus), utpala (Nymphaea nouchali), nyagrodha (Ficus bengalensis Linn) and dugdhika (Euphorbia hirta Linn.) mixed with ghee should be used externally as a pralepan.
english translation
zaGkhaH pravAlaH zuktirvA gairikaM vA ghRtAplutam | (pRthagete pradehAzca hitA jJeyA visarpiNAm [3] ) | prapauNDarIkaM madhukaM balA zAlUkamutpalam ||82||
hk transliteration
न्यग्रोधपत्रदुग्धीके सघृतं स्यात् प्रलेपनम् | बिसानि च मृणालं च सघृताश्च कशेरुकाः ||८३||
sanskrit
The bisa (lotus fibres), mrnala (lotus stalks) and kasheruka (Cyperus esculentus) mixed with ghee. The shatavari (Asparagus racemosus) and vidarikand (Pueraria tuberose) mixed with washed ghee.
english translation
nyagrodhapatradugdhIke saghRtaM syAt pralepanam | bisAni ca mRNAlaM ca saghRtAzca kazerukAH ||83||
hk transliteration
शतावरीविदार्योश्च कन्दौ धौतघृताप्लुतौ | शैवालं नलमूलानि गोजिह्वा वृषकर्णिका ||८४||
sanskrit
The shaival (moss), root of nala (phragmites australis), gojihva (Amorphophallus paeoniifolius), vrsa karnika (Calystegia soldanella) and indranishaka (Vitex agnus-castus) mixed with ghee.
english translation
zatAvarIvidAryozca kandau dhautaghRtAplutau | zaivAlaM nalamUlAni gojihvA vRSakarNikA ||84||
hk transliteration
इन्द्राणिशाकं सघृतं शिरीषत्वग्बलाघृतम् [४] | न्यग्रोधोदुम्बरप्लक्षवेतसाश्वत्थपल्लवैः ||८५||
sanskrit
The bark of sirisa (Albizzia lebbeck) and bala (Sida cordifolia Linn) mixed with ghee. Nyagrodha (Ficus bengalensis Linn), udumbar (Ficus glomerata), plaksha (Ficus sycomorus), vetas (Salix caprea Linn), asvattha (Ficus religiosa) leaves and bark mixed with ample ghee used as a cold alepan is beneficial.
english translation
indrANizAkaM saghRtaM zirISatvagbalAghRtam [4] | nyagrodhodumbaraplakSavetasAzvatthapallavaiH ||85||
hk transliteration