1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
•
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:81.5%
नागरं पद्मकिञ्जल्कमुत्पलं सबिभीतकम् | मधुकं नागपुष्पं च दद्याद्वीसर्पशान्तये ||५६||
sanskrit
shunthi (Zingiber officinale), padmakinjalka (Prunus cerasoides), utpala (Nymphaea nouchali), bibhitaka (Terminalia bellirica), madhuka (Glycyrrhiza glabra Linn) and nagapushpa (Mesua ferrea Linn), this formulation physician may administer for the alleviation of visarpa.
english translation
nAgaraM padmakiJjalkamutpalaM sabibhItakam | madhukaM nAgapuSpaM ca dadyAdvIsarpazAntaye ||56||
hk transliteration by Sanscriptप्रपौण्डरीकं मधुकं पद्मकिञ्जल्कमुत्पलम् | नागपुष्पं च लोध्रं च तेनैव विधिना पिबेत् ||५७||
sanskrit
Prapaundrika (Nelumbo nucifera), madhuka (Glycyrrhiza glabra Linn), padmakinjalka (Prunus cerasoides), utpala (Nymphaea nouchali), nagapuspa (Mesua ferrea Linn), and lodhra (Symplocos racemosa), should be taken by the above method.
english translation
prapauNDarIkaM madhukaM padmakiJjalkamutpalam | nAgapuSpaM ca lodhraM ca tenaiva vidhinA pibet ||57||
hk transliteration by Sanscriptद्राक्षां पर्पटकं शुण्ठीं गुडूचीं धन्वयासकम् | निशापर्युषितं दद्यात्तृष्णावीसर्पशान्तये ||५८||
sanskrit
Draksha (Vitis vinifera Linn), parpataka (Carthmus tinctorius), shunthi (Zingiber officinale), guduchi (Tinospora cordifolia) and dhanvayasa (fagonia cretica) kept for the whole night in the water (shitakashaya), should be administered to alleviate morbid thirst and visarpa.
english translation
drAkSAM parpaTakaM zuNThIM guDUcIM dhanvayAsakam | nizAparyuSitaM dadyAttRSNAvIsarpazAntaye ||58||
hk transliteration by Sanscriptपटोलं पिचुमर्दं च दार्वीं कटुकरोहिणीम् | यष्ट्याह्वां त्रायमाणां च दद्याद्वीसर्पशान्तये ||५९||
sanskrit
Patola (Trichosanthes dioica Roxb.), pichumarda (Azadirachta indica), darvi (Berberis aristata), katuki (Picrorhiza kurroa), rohini (Terminalia chebula), yasti (Glycyrrhiza glabra Linn.), and trayamana (Gentiana kurroo) should be administered to alleviate visarpa.
english translation
paTolaM picumardaM ca dArvIM kaTukarohiNIm | yaSTyAhvAM trAyamANAM ca dadyAdvIsarpazAntaye ||59||
hk transliteration by Sanscriptपटोलादिकषायं वा पिबेत्त्रिफलया सह | मसूरविदलैर्युक्तं घृतमिश्रं प्रदापयेत् ||६०||
sanskrit
Physician should administer patoladi kashaya with triphala (Haritaki -Terminalia chebula, Bibhitaki-Terminalia bellirica, and amalaki- Emblica officinalis) and masur (lentil pulse) mixed with ghee.
english translation
paTolAdikaSAyaM vA pibettriphalayA saha | masUravidalairyuktaM ghRtamizraM pradApayet ||60||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:81.5%
नागरं पद्मकिञ्जल्कमुत्पलं सबिभीतकम् | मधुकं नागपुष्पं च दद्याद्वीसर्पशान्तये ||५६||
sanskrit
shunthi (Zingiber officinale), padmakinjalka (Prunus cerasoides), utpala (Nymphaea nouchali), bibhitaka (Terminalia bellirica), madhuka (Glycyrrhiza glabra Linn) and nagapushpa (Mesua ferrea Linn), this formulation physician may administer for the alleviation of visarpa.
english translation
nAgaraM padmakiJjalkamutpalaM sabibhItakam | madhukaM nAgapuSpaM ca dadyAdvIsarpazAntaye ||56||
hk transliteration by Sanscriptप्रपौण्डरीकं मधुकं पद्मकिञ्जल्कमुत्पलम् | नागपुष्पं च लोध्रं च तेनैव विधिना पिबेत् ||५७||
sanskrit
Prapaundrika (Nelumbo nucifera), madhuka (Glycyrrhiza glabra Linn), padmakinjalka (Prunus cerasoides), utpala (Nymphaea nouchali), nagapuspa (Mesua ferrea Linn), and lodhra (Symplocos racemosa), should be taken by the above method.
english translation
prapauNDarIkaM madhukaM padmakiJjalkamutpalam | nAgapuSpaM ca lodhraM ca tenaiva vidhinA pibet ||57||
hk transliteration by Sanscriptद्राक्षां पर्पटकं शुण्ठीं गुडूचीं धन्वयासकम् | निशापर्युषितं दद्यात्तृष्णावीसर्पशान्तये ||५८||
sanskrit
Draksha (Vitis vinifera Linn), parpataka (Carthmus tinctorius), shunthi (Zingiber officinale), guduchi (Tinospora cordifolia) and dhanvayasa (fagonia cretica) kept for the whole night in the water (shitakashaya), should be administered to alleviate morbid thirst and visarpa.
english translation
drAkSAM parpaTakaM zuNThIM guDUcIM dhanvayAsakam | nizAparyuSitaM dadyAttRSNAvIsarpazAntaye ||58||
hk transliteration by Sanscriptपटोलं पिचुमर्दं च दार्वीं कटुकरोहिणीम् | यष्ट्याह्वां त्रायमाणां च दद्याद्वीसर्पशान्तये ||५९||
sanskrit
Patola (Trichosanthes dioica Roxb.), pichumarda (Azadirachta indica), darvi (Berberis aristata), katuki (Picrorhiza kurroa), rohini (Terminalia chebula), yasti (Glycyrrhiza glabra Linn.), and trayamana (Gentiana kurroo) should be administered to alleviate visarpa.
english translation
paTolaM picumardaM ca dArvIM kaTukarohiNIm | yaSTyAhvAM trAyamANAM ca dadyAdvIsarpazAntaye ||59||
hk transliteration by Sanscriptपटोलादिकषायं वा पिबेत्त्रिफलया सह | मसूरविदलैर्युक्तं घृतमिश्रं प्रदापयेत् ||६०||
sanskrit
Physician should administer patoladi kashaya with triphala (Haritaki -Terminalia chebula, Bibhitaki-Terminalia bellirica, and amalaki- Emblica officinalis) and masur (lentil pulse) mixed with ghee.
english translation
paTolAdikaSAyaM vA pibettriphalayA saha | masUravidalairyuktaM ghRtamizraM pradApayet ||60||
hk transliteration by Sanscript