1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
•
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:85.9%
दन्ती चित्रकमूलत्वक् सुधार्कपयसी गुडः | भल्लातकास्थि कासीसं लेपो भिन्द्याच्छिलामपि ||१२६||
sanskrit
Danti (Baliospermum montanum), bark of chitraka root (Plumbago zeylanica Linn), latex of snuhi (Euphoria nerrifolia) and arka (Calatropis gigantean), jaggery, seed of bhallataka (Semecarpus anacardium linn) and kasisa (green vitriol) application as a lepa breaks even a stone,
english translation
dantI citrakamUlatvak sudhArkapayasI guDaH | bhallAtakAsthi kAsIsaM lepo bhindyAcchilAmapi ||126||
hk transliteration
बहिर्मार्गास्थितं ग्रन्थिं किं पुनः कफसम्भवम् | दीर्घकालस्थितं ग्रन्थिं भिन्द्याद्वा भेषजैरिमैः ||१२७||
sanskrit
then what to speak of the nodules caused by kapha and situated in external regions of body. Long standing granthi should be broken by the use of the internal medications
english translation
bahirmArgAsthitaM granthiM kiM punaH kaphasambhavam | dIrghakAlasthitaM granthiM bhindyAdvA bheSajairimaiH ||127||
hk transliteration
मूलकानां कुलत्थानां यूषैः सक्षारदाडिमैः | गोधूमान्नैर्यवान्नैर्वा ससीधुमधुशर्करैः ||१२८||
sanskrit
such as Yusha of mulaka (Raphanus sativus) and kullatha (Macrotyloma uniflorum.) added with kshara (prepared alkali) and dadima (Punica granatum), food prepared from godhum and yava with sidhu, honey and sugar,
english translation
mUlakAnAM kulatthAnAM yUSaiH sakSAradADimaiH | godhUmAnnairyavAnnairvA sasIdhumadhuzarkaraiH ||128||
hk transliteration
सक्षौद्रेर्वारुणीमण्डैर्मातुलुङ्गरसान्वितैः | त्रिफलायाः प्रयोगैश्च पिप्पलीक्षौद्रसंयुतैः ||१२९||
sanskrit
varuni scum with honey and matulung juice (Citrus medica), use of triphala with pippali (Piper longum linn) and honey,
english translation
sakSaudrervAruNImaNDairmAtuluGgarasAnvitaiH | triphalAyAH prayogaizca pippalIkSaudrasaMyutaiH ||129||
hk transliteration
मुस्तभल्लातशक्तूनां प्रयोगैर्माक्षिकस्य च | देवदारुगुडूच्योश्च प्रयोगैर्गिरिजस्य च ||१३०||
sanskrit
musta (Cyperus rotundus linn) or bhallataka saktu (Semecarpus anacardium linn) and honey, devadaru (Cedrus deodara), guduchi (Tinospora cordifolia) and girija (Asphaltum punjabianum).
english translation
mustabhallAtazaktUnAM prayogairmAkSikasya ca | devadAruguDUcyozca prayogairgirijasya ca ||130||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:85.9%
दन्ती चित्रकमूलत्वक् सुधार्कपयसी गुडः | भल्लातकास्थि कासीसं लेपो भिन्द्याच्छिलामपि ||१२६||
sanskrit
Danti (Baliospermum montanum), bark of chitraka root (Plumbago zeylanica Linn), latex of snuhi (Euphoria nerrifolia) and arka (Calatropis gigantean), jaggery, seed of bhallataka (Semecarpus anacardium linn) and kasisa (green vitriol) application as a lepa breaks even a stone,
english translation
dantI citrakamUlatvak sudhArkapayasI guDaH | bhallAtakAsthi kAsIsaM lepo bhindyAcchilAmapi ||126||
hk transliteration
बहिर्मार्गास्थितं ग्रन्थिं किं पुनः कफसम्भवम् | दीर्घकालस्थितं ग्रन्थिं भिन्द्याद्वा भेषजैरिमैः ||१२७||
sanskrit
then what to speak of the nodules caused by kapha and situated in external regions of body. Long standing granthi should be broken by the use of the internal medications
english translation
bahirmArgAsthitaM granthiM kiM punaH kaphasambhavam | dIrghakAlasthitaM granthiM bhindyAdvA bheSajairimaiH ||127||
hk transliteration
मूलकानां कुलत्थानां यूषैः सक्षारदाडिमैः | गोधूमान्नैर्यवान्नैर्वा ससीधुमधुशर्करैः ||१२८||
sanskrit
such as Yusha of mulaka (Raphanus sativus) and kullatha (Macrotyloma uniflorum.) added with kshara (prepared alkali) and dadima (Punica granatum), food prepared from godhum and yava with sidhu, honey and sugar,
english translation
mUlakAnAM kulatthAnAM yUSaiH sakSAradADimaiH | godhUmAnnairyavAnnairvA sasIdhumadhuzarkaraiH ||128||
hk transliteration
सक्षौद्रेर्वारुणीमण्डैर्मातुलुङ्गरसान्वितैः | त्रिफलायाः प्रयोगैश्च पिप्पलीक्षौद्रसंयुतैः ||१२९||
sanskrit
varuni scum with honey and matulung juice (Citrus medica), use of triphala with pippali (Piper longum linn) and honey,
english translation
sakSaudrervAruNImaNDairmAtuluGgarasAnvitaiH | triphalAyAH prayogaizca pippalIkSaudrasaMyutaiH ||129||
hk transliteration
मुस्तभल्लातशक्तूनां प्रयोगैर्माक्षिकस्य च | देवदारुगुडूच्योश्च प्रयोगैर्गिरिजस्य च ||१३०||
sanskrit
musta (Cyperus rotundus linn) or bhallataka saktu (Semecarpus anacardium linn) and honey, devadaru (Cedrus deodara), guduchi (Tinospora cordifolia) and girija (Asphaltum punjabianum).
english translation
mustabhallAtazaktUnAM prayogairmAkSikasya ca | devadAruguDUcyozca prayogairgirijasya ca ||130||
hk transliteration