1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
•
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:77.8%
जीवन्तीं मधुकं पाठां त्वक्क्षीरीं त्रिफलां शटीम् | मुस्तैले पद्मकं द्राक्षां द्वे बृहत्यौ वितुन्नकम् ||१७६||
sanskrit
Jivanti, madhuka, patha, tavaksheeri, triphala, shati, musta, ela, padmaka, draksha, brihati, kantakari, vitunnaka,
english translation
jIvantIM madhukaM pAThAM tvakkSIrIM triphalAM zaTIm | mustaile padmakaM drAkSAM dve bRhatyau vitunnakam ||176||
hk transliteration
सारिवां पौष्करं मूलं कर्कटाख्यां रसाञ्जनम् | पुनर्नवां लोहरजस्त्रायमाणां यवानिकाम् ||१७७||
sanskrit
sariva, pushkara, karkatashringi, rasanjana, punaranava, loha, rajatha, trayamana, yavanika,
english translation
sArivAM pauSkaraM mUlaM karkaTAkhyAM rasAJjanam | punarnavAM loharajastrAyamANAM yavAnikAm ||177||
hk transliteration
भार्गीं तामलकीमृद्धिं विडङ्गं धन्वयासकम् | क्षारचित्रकचव्याम्लवेतसव्योषदारु च ||१७८||
sanskrit
bharangi, tamalaki, riddhi, vidanga, dhanvayaasa, kshara, chitraka, chavya, amlavetasa, vyosha, and devadaru
english translation
bhArgIM tAmalakImRddhiM viDaGgaM dhanvayAsakam | kSAracitrakacavyAmlavetasavyoSadAru ca ||178||
hk transliteration
चूर्णीकृत्य समांशानि लेहयेत् क्षौद्रसर्पिषा | चूर्णात्पाणितलं पञ्च कासानेतद् व्यपोहति ||१७९||
sanskrit
should be taken in equal quantity and a fine powder should be prepared. Intake of this powder in one panitala matra along with madhu and ghrita cures all five types of kasa.
english translation
cUrNIkRtya samAMzAni lehayet kSaudrasarpiSA | cUrNAtpANitalaM paJca kAsAnetad vyapohati ||179||
hk transliteration
लिह्यान्मरिचचूर्णं वा सघृतक्षौद्रशर्करम् | बदरीपत्रकल्कं वा घृतभृष्टं ससैन्धवम् ||१८०||
sanskrit
The powder of maricha should be given with ghrita, madhu and sharkara. Badara leaves should be fried with ghee and this given with saindhava lavana.
english translation
lihyAnmaricacUrNaM vA saghRtakSaudrazarkaram | badarIpatrakalkaM vA ghRtabhRSTaM sasaindhavam ||180||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:77.8%
जीवन्तीं मधुकं पाठां त्वक्क्षीरीं त्रिफलां शटीम् | मुस्तैले पद्मकं द्राक्षां द्वे बृहत्यौ वितुन्नकम् ||१७६||
sanskrit
Jivanti, madhuka, patha, tavaksheeri, triphala, shati, musta, ela, padmaka, draksha, brihati, kantakari, vitunnaka,
english translation
jIvantIM madhukaM pAThAM tvakkSIrIM triphalAM zaTIm | mustaile padmakaM drAkSAM dve bRhatyau vitunnakam ||176||
hk transliteration
सारिवां पौष्करं मूलं कर्कटाख्यां रसाञ्जनम् | पुनर्नवां लोहरजस्त्रायमाणां यवानिकाम् ||१७७||
sanskrit
sariva, pushkara, karkatashringi, rasanjana, punaranava, loha, rajatha, trayamana, yavanika,
english translation
sArivAM pauSkaraM mUlaM karkaTAkhyAM rasAJjanam | punarnavAM loharajastrAyamANAM yavAnikAm ||177||
hk transliteration
भार्गीं तामलकीमृद्धिं विडङ्गं धन्वयासकम् | क्षारचित्रकचव्याम्लवेतसव्योषदारु च ||१७८||
sanskrit
bharangi, tamalaki, riddhi, vidanga, dhanvayaasa, kshara, chitraka, chavya, amlavetasa, vyosha, and devadaru
english translation
bhArgIM tAmalakImRddhiM viDaGgaM dhanvayAsakam | kSAracitrakacavyAmlavetasavyoSadAru ca ||178||
hk transliteration
चूर्णीकृत्य समांशानि लेहयेत् क्षौद्रसर्पिषा | चूर्णात्पाणितलं पञ्च कासानेतद् व्यपोहति ||१७९||
sanskrit
should be taken in equal quantity and a fine powder should be prepared. Intake of this powder in one panitala matra along with madhu and ghrita cures all five types of kasa.
english translation
cUrNIkRtya samAMzAni lehayet kSaudrasarpiSA | cUrNAtpANitalaM paJca kAsAnetad vyapohati ||179||
hk transliteration
लिह्यान्मरिचचूर्णं वा सघृतक्षौद्रशर्करम् | बदरीपत्रकल्कं वा घृतभृष्टं ससैन्धवम् ||१८०||
sanskrit
The powder of maricha should be given with ghrita, madhu and sharkara. Badara leaves should be fried with ghee and this given with saindhava lavana.
english translation
lihyAnmaricacUrNaM vA saghRtakSaudrazarkaram | badarIpatrakalkaM vA ghRtabhRSTaM sasaindhavam ||180||
hk transliteration