1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
•
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
Progress:59.6%
करोति पीनसं तेन रुद्धो घुर्घुरुकं तथा | अतीव तीव्रवेगं च श्वासं प्राणप्रपीडकम् ||५६||
sanskrit
Exceedingly severe attack afflicts the prana and enhances severity.
english translation
karoti pInasaM tena ruddho ghurghurukaM tathA | atIva tIvravegaM ca zvAsaM prANaprapIDakam ||56||
hk transliteration by Sanscriptप्रताम्यत्यतिवेगाच्च कासते सन्निरुध्यते | प्रमोहं कासमानश्च स गच्छति मुहुर्मुहुः ||५७||
sanskrit
During severe attack, the patient faints repeatedly, has severe cough and becomes unconscious.
english translation
pratAmyatyativegAcca kAsate sannirudhyate | pramohaM kAsamAnazca sa gacchati muhurmuhuH ||57||
hk transliteration by Sanscriptश्लेष्मण्यमुच्यमाने तु भृशं भवति दुःखितः | तस्यैव च विमोक्षान्ते मुहूर्तं लभते सुखम् ||५८||
sanskrit
The patient finds it difficult to expectorate the phlegm and feels relieved for period of 1 muhurta (3 hours) after expectoration of phlegm.
english translation
zleSmaNyamucyamAne tu bhRzaM bhavati duHkhitaH | tasyaiva ca vimokSAnte muhUrtaM labhate sukham ||58||
hk transliteration by Sanscriptअथास्योद्ध्वंसते कण्ठः कृच्छ्राच्छक्नोति भाषितुम् | न चापि निद्रां लभते शयानः श्वासपीडितः ||५९||
sanskrit
There is hoarseness of voice and patient speaks with difficulty, even he does not get proper sleep, and on lying down he suffers from dyspnea as his flanks are afflicted by vayu.
english translation
athAsyoddhvaMsate kaNThaH kRcchrAcchaknoti bhASitum | na cApi nidrAM labhate zayAnaH zvAsapIDitaH ||59||
hk transliteration by Sanscriptपार्श्वे तस्यावगृह्णाति शयानस्य समीरणः | आसीनो लभते सौख्यमुष्णं चैवाभिनन्दति ||६०||
sanskrit
He feels comfortable in the sitting position. He likes hot things. His eye balls are always prominent, there is sweat on the forehead, dryness of the mouth, gets repeated attacks of dyspnea, and it increases and subsides repeatedly.
english translation
pArzve tasyAvagRhNAti zayAnasya samIraNaH | AsIno labhate saukhyamuSNaM caivAbhinandati ||60||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:59.6%
करोति पीनसं तेन रुद्धो घुर्घुरुकं तथा | अतीव तीव्रवेगं च श्वासं प्राणप्रपीडकम् ||५६||
sanskrit
Exceedingly severe attack afflicts the prana and enhances severity.
english translation
karoti pInasaM tena ruddho ghurghurukaM tathA | atIva tIvravegaM ca zvAsaM prANaprapIDakam ||56||
hk transliteration by Sanscriptप्रताम्यत्यतिवेगाच्च कासते सन्निरुध्यते | प्रमोहं कासमानश्च स गच्छति मुहुर्मुहुः ||५७||
sanskrit
During severe attack, the patient faints repeatedly, has severe cough and becomes unconscious.
english translation
pratAmyatyativegAcca kAsate sannirudhyate | pramohaM kAsamAnazca sa gacchati muhurmuhuH ||57||
hk transliteration by Sanscriptश्लेष्मण्यमुच्यमाने तु भृशं भवति दुःखितः | तस्यैव च विमोक्षान्ते मुहूर्तं लभते सुखम् ||५८||
sanskrit
The patient finds it difficult to expectorate the phlegm and feels relieved for period of 1 muhurta (3 hours) after expectoration of phlegm.
english translation
zleSmaNyamucyamAne tu bhRzaM bhavati duHkhitaH | tasyaiva ca vimokSAnte muhUrtaM labhate sukham ||58||
hk transliteration by Sanscriptअथास्योद्ध्वंसते कण्ठः कृच्छ्राच्छक्नोति भाषितुम् | न चापि निद्रां लभते शयानः श्वासपीडितः ||५९||
sanskrit
There is hoarseness of voice and patient speaks with difficulty, even he does not get proper sleep, and on lying down he suffers from dyspnea as his flanks are afflicted by vayu.
english translation
athAsyoddhvaMsate kaNThaH kRcchrAcchaknoti bhASitum | na cApi nidrAM labhate zayAnaH zvAsapIDitaH ||59||
hk transliteration by Sanscriptपार्श्वे तस्यावगृह्णाति शयानस्य समीरणः | आसीनो लभते सौख्यमुष्णं चैवाभिनन्दति ||६०||
sanskrit
He feels comfortable in the sitting position. He likes hot things. His eye balls are always prominent, there is sweat on the forehead, dryness of the mouth, gets repeated attacks of dyspnea, and it increases and subsides repeatedly.
english translation
pArzve tasyAvagRhNAti zayAnasya samIraNaH | AsIno labhate saukhyamuSNaM caivAbhinandati ||60||
hk transliteration by Sanscript