1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
•
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:46.1%
कृष्णा सपाठा गजपिप्पली च निदिग्धिका चित्रकनागरे च| सपिप्पलीमूलरजन्यजाजीमुस्तं च चूर्णं सुखतोयपीतम् ||४१||
sanskrit
[Powder preparations for edema] Use of any one of the following powder preparations cures chronic edema caused by all the three dosha: The mixture of the powders of pippali, pippalimula, pāthā, gajapippali, cumin, kantakāri, chitraka,
english translation
kRSNA sapAThA gajapippalI ca nidigdhikA citrakanAgare ca| sapippalImUlarajanyajAjImustaM ca cUrNaM sukhatoyapItam ||41||
hk transliteration
हन्यात्त्रिदोषं चिरजं च शोफं कल्कश्च भूनिम्बमहौषधस्य| अयोरजस्त्र्यूषणयावशूकचूर्णं च पीतं त्रिफलारसेन ||४२||
sanskrit
dried ginger, turmeric, cumin and mustaka taken with lukewarm water, or paste of bhumyāmalaki and dried ginger taken with lukewarm water or bhasma of iron, trikatu and yavakshara taken with decoction of triphala
english translation
hanyAttridoSaM cirajaM ca zophaM kalkazca bhUnimbamahauSadhasya| ayorajastryUSaNayAvazUkacUrNaM ca pItaM triphalArasena ||42||
hk transliteration
क्षारद्वयं स्याल्लवणानि चत्वार्ययोरजो व्योषफलत्रिके च| सपिप्पलीमूलविडङ्गसारं मुस्ताजमोदामरदारुबिल्वम् ||४३||
sanskrit
[Ksharagudika] Take 40 gm fine powder each of svarajjikā and yava-kshara, four varieties of salt, iron bhasma, trikatu, triphala, pippalimula, pealed seeds of vidanga, mustaka, ajamodā, devadāru, bilva
english translation
kSAradvayaM syAllavaNAni catvAryayorajo vyoSaphalatrike ca| sapippalImUlaviDaGgasAraM mustAjamodAmaradArubilvam ||43||
hk transliteration
कलिङ्गकाश्चित्रकमूलपाठे यष्ट्याह्वयं सातिविषं पलांशम्| सहिङ्गुकर्षं त्वणुशुष्कचूर्णं द्रोणं तथा मूलकशुण्ठकानाम् ||४४||
sanskrit
indrayava, root of chitraka, pāthā, ativishā and liquorice; 10 gm of asafetida and 1.024 Kg of dried radish and dried ginger.
english translation
kaliGgakAzcitrakamUlapAThe yaSTyAhvayaM sAtiviSaM palAMzam| sahiGgukarSaM tvaNuzuSkacUrNaM droNaM tathA mUlakazuNThakAnAm ||44||
hk transliteration
स्याद्भस्मनस्तत् सलिलेन साध्यमालोड्य यावद्घनमप्रदग्धम्| स्त्यानं ततः कोलसमां तु मात्रां कृत्वा सुशुष्कां विधिनोपयुञ्ज्यात् ||४५||
sanskrit
Add water to it and heat the mixture till it becomes thick taking care that it should not seared and from it make pills of 5 gm each and dry them.
english translation
syAdbhasmanastat salilena sAdhyamAloDya yAvadghanamapradagdham| styAnaM tataH kolasamAM tu mAtrAM kRtvA suzuSkAM vidhinopayuJjyAt ||45||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:46.1%
कृष्णा सपाठा गजपिप्पली च निदिग्धिका चित्रकनागरे च| सपिप्पलीमूलरजन्यजाजीमुस्तं च चूर्णं सुखतोयपीतम् ||४१||
sanskrit
[Powder preparations for edema] Use of any one of the following powder preparations cures chronic edema caused by all the three dosha: The mixture of the powders of pippali, pippalimula, pāthā, gajapippali, cumin, kantakāri, chitraka,
english translation
kRSNA sapAThA gajapippalI ca nidigdhikA citrakanAgare ca| sapippalImUlarajanyajAjImustaM ca cUrNaM sukhatoyapItam ||41||
hk transliteration
हन्यात्त्रिदोषं चिरजं च शोफं कल्कश्च भूनिम्बमहौषधस्य| अयोरजस्त्र्यूषणयावशूकचूर्णं च पीतं त्रिफलारसेन ||४२||
sanskrit
dried ginger, turmeric, cumin and mustaka taken with lukewarm water, or paste of bhumyāmalaki and dried ginger taken with lukewarm water or bhasma of iron, trikatu and yavakshara taken with decoction of triphala
english translation
hanyAttridoSaM cirajaM ca zophaM kalkazca bhUnimbamahauSadhasya| ayorajastryUSaNayAvazUkacUrNaM ca pItaM triphalArasena ||42||
hk transliteration
क्षारद्वयं स्याल्लवणानि चत्वार्ययोरजो व्योषफलत्रिके च| सपिप्पलीमूलविडङ्गसारं मुस्ताजमोदामरदारुबिल्वम् ||४३||
sanskrit
[Ksharagudika] Take 40 gm fine powder each of svarajjikā and yava-kshara, four varieties of salt, iron bhasma, trikatu, triphala, pippalimula, pealed seeds of vidanga, mustaka, ajamodā, devadāru, bilva
english translation
kSAradvayaM syAllavaNAni catvAryayorajo vyoSaphalatrike ca| sapippalImUlaviDaGgasAraM mustAjamodAmaradArubilvam ||43||
hk transliteration
कलिङ्गकाश्चित्रकमूलपाठे यष्ट्याह्वयं सातिविषं पलांशम्| सहिङ्गुकर्षं त्वणुशुष्कचूर्णं द्रोणं तथा मूलकशुण्ठकानाम् ||४४||
sanskrit
indrayava, root of chitraka, pāthā, ativishā and liquorice; 10 gm of asafetida and 1.024 Kg of dried radish and dried ginger.
english translation
kaliGgakAzcitrakamUlapAThe yaSTyAhvayaM sAtiviSaM palAMzam| sahiGgukarSaM tvaNuzuSkacUrNaM droNaM tathA mUlakazuNThakAnAm ||44||
hk transliteration
स्याद्भस्मनस्तत् सलिलेन साध्यमालोड्य यावद्घनमप्रदग्धम्| स्त्यानं ततः कोलसमां तु मात्रां कृत्वा सुशुष्कां विधिनोपयुञ्ज्यात् ||४५||
sanskrit
Add water to it and heat the mixture till it becomes thick taking care that it should not seared and from it make pills of 5 gm each and dry them.
english translation
syAdbhasmanastat salilena sAdhyamAloDya yAvadghanamapradagdham| styAnaM tataH kolasamAM tu mAtrAM kRtvA suzuSkAM vidhinopayuJjyAt ||45||
hk transliteration