•
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:5.6%
ग्रहाः स्तोत्राणि मन्त्राणि तथा नानाहवींषि च| धूम्राश्च पशवस्ताभ्यां प्रकल्प्यन्ते द्विजातिभिः ||४६||
sanskrit
and vessels, praises, recitations, various food preparations, incenses and animals are offered to them by the twins born.
english translation
grahAH stotrANi mantrANi tathA nAnAhavIMSi ca| dhUmrAzca pazavastAbhyAM prakalpyante dvijAtibhiH ||46||
hk transliteration
प्रातश्च सवने सोमं शक्रोऽश्विभ्यां सहाश्नुते| सौत्रामण्यां च भगवानश्विभ्यां सह मोदते ||४७||
sanskrit
In the morning, Indra enjoys the soma drink in the company of Ashwins and he also makes pleasure along with them in the sautramani sacrifice.
english translation
prAtazca savane somaM zakro'zvibhyAM sahAznute| sautrAmaNyAM ca bhagavAnazvibhyAM saha modate ||47||
hk transliteration
इन्द्राग्नी चाश्विनौ चैव स्तूयन्ते प्रायशो द्विजैः| स्तूयन्ते वेदवाक्येषु न तथाऽन्या हि देवताः ||४८||
sanskrit
Indra, Agni and Ashwins were worshipped mostly by the twin born and are praised in the vedic hymns, not so the other gods.
english translation
indrAgnI cAzvinau caiva stUyante prAyazo dvijaiH| stUyante vedavAkyeSu na tathA'nyA hi devatAH ||48||
hk transliteration
अजरैरमरैस्तावद्विबुधैः साधिपैर्ध्रुवैः| पूज्येते प्रयतैरेवमश्विनौभिषजाविति ||४९||
sanskrit
Thus the twin physicians Ashwins are worshipped by the gods and their masters.
english translation
ajarairamaraistAvadvibudhaiH sAdhipairdhruvaiH| pUjyete prayatairevamazvinaubhiSajAviti ||49||
hk transliteration
मृत्युव्याधिजरावश्यैर्दुःखप्रायैः सुखार्थिभिः| किं पुनर्भिषजो मर्त्यैः पूज्याः स्युर्नातिशक्तितः ||५०||
sanskrit
Then how should the physicians not be honored with all means by mortals who are affected by the death, diseases and senility and after the search of happiness?
english translation
mRtyuvyAdhijarAvazyairduHkhaprAyaiH sukhArthibhiH| kiM punarbhiSajo martyaiH pUjyAH syurnAtizaktitaH ||50||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:5.6%
ग्रहाः स्तोत्राणि मन्त्राणि तथा नानाहवींषि च| धूम्राश्च पशवस्ताभ्यां प्रकल्प्यन्ते द्विजातिभिः ||४६||
sanskrit
and vessels, praises, recitations, various food preparations, incenses and animals are offered to them by the twins born.
english translation
grahAH stotrANi mantrANi tathA nAnAhavIMSi ca| dhUmrAzca pazavastAbhyAM prakalpyante dvijAtibhiH ||46||
hk transliteration
प्रातश्च सवने सोमं शक्रोऽश्विभ्यां सहाश्नुते| सौत्रामण्यां च भगवानश्विभ्यां सह मोदते ||४७||
sanskrit
In the morning, Indra enjoys the soma drink in the company of Ashwins and he also makes pleasure along with them in the sautramani sacrifice.
english translation
prAtazca savane somaM zakro'zvibhyAM sahAznute| sautrAmaNyAM ca bhagavAnazvibhyAM saha modate ||47||
hk transliteration
इन्द्राग्नी चाश्विनौ चैव स्तूयन्ते प्रायशो द्विजैः| स्तूयन्ते वेदवाक्येषु न तथाऽन्या हि देवताः ||४८||
sanskrit
Indra, Agni and Ashwins were worshipped mostly by the twin born and are praised in the vedic hymns, not so the other gods.
english translation
indrAgnI cAzvinau caiva stUyante prAyazo dvijaiH| stUyante vedavAkyeSu na tathA'nyA hi devatAH ||48||
hk transliteration
अजरैरमरैस्तावद्विबुधैः साधिपैर्ध्रुवैः| पूज्येते प्रयतैरेवमश्विनौभिषजाविति ||४९||
sanskrit
Thus the twin physicians Ashwins are worshipped by the gods and their masters.
english translation
ajarairamaraistAvadvibudhaiH sAdhipairdhruvaiH| pUjyete prayatairevamazvinaubhiSajAviti ||49||
hk transliteration
मृत्युव्याधिजरावश्यैर्दुःखप्रायैः सुखार्थिभिः| किं पुनर्भिषजो मर्त्यैः पूज्याः स्युर्नातिशक्तितः ||५०||
sanskrit
Then how should the physicians not be honored with all means by mortals who are affected by the death, diseases and senility and after the search of happiness?
english translation
mRtyuvyAdhijarAvazyairduHkhaprAyaiH sukhArthibhiH| kiM punarbhiSajo martyaiH pUjyAH syurnAtizaktitaH ||50||
hk transliteration