•
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:3.1%
तीक्ष्णायसस्य पत्राणि वह्निवर्णानि साधयेत् | चतुरङ्गुलदीर्घाणि तिलोत्सेधतनूनि च ||१६||
sanskrit
Then they should be dipped in triphala decoction, cow urine, alkali prepared from lavana, ingudi and palasha.
english translation
tIkSNAyasasya patrANi vahnivarNAni sAdhayet | caturaGguladIrghANi tilotsedhatanUni ca ||16||
hk transliteration
ज्ञात्वा तान्यञ्जनाभानि सूक्ष्मचूर्णानि कारयेत्| तानि चूर्णानि मधुना रसेनामलकस्य च ||१७||
sanskrit
After they are transformed like collyrium they should be powdered finely.
english translation
jJAtvA tAnyaJjanAbhAni sUkSmacUrNAni kArayet| tAni cUrNAni madhunA rasenAmalakasya ca ||17||
hk transliteration
युक्तानि लेहवत् कुम्भे स्थितानि घृतभाविते| संवत्सरं निधेयानि यवपल्ले तथैवच ||१८||
sanskrit
This powder mixed with honey and amalaka juice should be made in to linctuses,
english translation
yuktAni lehavat kumbhe sthitAni ghRtabhAvite| saMvatsaraM nidheyAni yavapalle tathaivaca ||18||
hk transliteration
दद्यादालोडनं मासे सर्वत्रालोडयन् बुधः| संवत्सरात्यये तस्य प्रयोगो मधुसर्पिषा ||१९||
sanskrit
which should be kept in a ghee lined pot and stored for a year in granary of barley stirring it from all sides every month. After one year,
english translation
dadyAdAloDanaM mAse sarvatrAloDayan budhaH| saMvatsarAtyaye tasya prayogo madhusarpiSA ||19||
hk transliteration
प्रातः प्रातर्बलापेक्षी सात्म्यं जीर्णे च भोजनम्| एष एव च लौहानां प्रयोगः सम्प्रकीर्तितः ||२०||
sanskrit
it should be consumed mixed with honey and ghee every morning as per the strength along with prescribed diet after the drug is digested.
english translation
prAtaH prAtarbalApekSI sAtmyaM jIrNe ca bhojanam| eSa eva ca lauhAnAM prayogaH samprakIrtitaH ||20||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:3.1%
तीक्ष्णायसस्य पत्राणि वह्निवर्णानि साधयेत् | चतुरङ्गुलदीर्घाणि तिलोत्सेधतनूनि च ||१६||
sanskrit
Then they should be dipped in triphala decoction, cow urine, alkali prepared from lavana, ingudi and palasha.
english translation
tIkSNAyasasya patrANi vahnivarNAni sAdhayet | caturaGguladIrghANi tilotsedhatanUni ca ||16||
hk transliteration
ज्ञात्वा तान्यञ्जनाभानि सूक्ष्मचूर्णानि कारयेत्| तानि चूर्णानि मधुना रसेनामलकस्य च ||१७||
sanskrit
After they are transformed like collyrium they should be powdered finely.
english translation
jJAtvA tAnyaJjanAbhAni sUkSmacUrNAni kArayet| tAni cUrNAni madhunA rasenAmalakasya ca ||17||
hk transliteration
युक्तानि लेहवत् कुम्भे स्थितानि घृतभाविते| संवत्सरं निधेयानि यवपल्ले तथैवच ||१८||
sanskrit
This powder mixed with honey and amalaka juice should be made in to linctuses,
english translation
yuktAni lehavat kumbhe sthitAni ghRtabhAvite| saMvatsaraM nidheyAni yavapalle tathaivaca ||18||
hk transliteration
दद्यादालोडनं मासे सर्वत्रालोडयन् बुधः| संवत्सरात्यये तस्य प्रयोगो मधुसर्पिषा ||१९||
sanskrit
which should be kept in a ghee lined pot and stored for a year in granary of barley stirring it from all sides every month. After one year,
english translation
dadyAdAloDanaM mAse sarvatrAloDayan budhaH| saMvatsarAtyaye tasya prayogo madhusarpiSA ||19||
hk transliteration
प्रातः प्रातर्बलापेक्षी सात्म्यं जीर्णे च भोजनम्| एष एव च लौहानां प्रयोगः सम्प्रकीर्तितः ||२०||
sanskrit
it should be consumed mixed with honey and ghee every morning as per the strength along with prescribed diet after the drug is digested.
english translation
prAtaH prAtarbalApekSI sAtmyaM jIrNe ca bhojanam| eSa eva ca lauhAnAM prayogaH samprakIrtitaH ||20||
hk transliteration