1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
•
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:31.1%
शैरीषी त्वक् पुष्पं कार्पास्या राजवृक्षपत्राणि| पिष्टा च काकमाची चतुर्विधः कुष्ठनुल्लेपः ||९६||
sanskrit
Paste of bark of shirīṣa or flowers of kārpās, leaves of rājavr̥kksha or paste of kākamācī are 4 different types of lepa useful in kuṣṭha.
english translation
zairISI tvak puSpaM kArpAsyA rAjavRkSapatrANi| piSTA ca kAkamAcI caturvidhaH kuSThanullepaH ||96||
hk transliteration
दार्व्या रसाञ्जनस्य च निम्बपटोलस्य खदिरसारस्य| आरग्वधवृक्षकयोस्त्रिफलायाः सप्तपर्णस्य ||९७||
sanskrit
Following six decoctions viz. 1. Dārvi, rasāñjana 2. Nimba, paṭōla 3. Heart wood of khadira
english translation
dArvyA rasAJjanasya ca nimbapaTolasya khadirasArasya| AragvadhavRkSakayostriphalAyAH saptaparNasya ||97||
hk transliteration
इति षट् कषाययोगाः कुष्ठघ्नाः सप्तमश्च तिनिशस्य| स्नाने पाने च हितास्तथाऽष्टमश्चाश्वमारस्य ||९८||
sanskrit
4. Āragvadha and vr̥kṣaka 5. Triphala 6. Saptaparna Seventh decoction is of tiniśa and decoction of āśvamāra.
english translation
iti SaT kaSAyayogAH kuSThaghnAH saptamazca tinizasya| snAne pAne ca hitAstathA'STamazcAzvamArasya ||98||
hk transliteration
आलेपनं प्रघर्षणमवचूर्णनमेत एव च कषायाः| तैलघृतपाकयोगे चेष्यन्ते कुष्ठशान्त्यर्थम् ||९९||
sanskrit
All of the above decoctions should be used for bathing, drinking, in the form of lepa, for scrubbing and for dusting. The same decoctions can be used for fortifying of medicated ghee and oil.
english translation
AlepanaM pragharSaNamavacUrNanameta eva ca kaSAyAH| tailaghRtapAkayoge ceSyante kuSThazAntyartham ||99||
hk transliteration
त्रिफला निम्बपटोलं मञ्जिष्ठा रोहिणी वचा रजनी| एष कषायोऽभ्यस्तो निहन्ति कफपित्तजं कुष्ठम् ||१००||
sanskrit
In kaphaja-pittaja kuṣṭha, triphala, nimba, paṭōla, mañjiṣṭhā, rōhiṇī, vacā, rajani should be regularly taken in the form of decoction. The same medicine, when used to fortify ghr̥ita helps in curing vataja kuṣṭha.
english translation
triphalA nimbapaTolaM maJjiSThA rohiNI vacA rajanI| eSa kaSAyo'bhyasto nihanti kaphapittajaM kuSTham ||100||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:31.1%
शैरीषी त्वक् पुष्पं कार्पास्या राजवृक्षपत्राणि| पिष्टा च काकमाची चतुर्विधः कुष्ठनुल्लेपः ||९६||
sanskrit
Paste of bark of shirīṣa or flowers of kārpās, leaves of rājavr̥kksha or paste of kākamācī are 4 different types of lepa useful in kuṣṭha.
english translation
zairISI tvak puSpaM kArpAsyA rAjavRkSapatrANi| piSTA ca kAkamAcI caturvidhaH kuSThanullepaH ||96||
hk transliteration
दार्व्या रसाञ्जनस्य च निम्बपटोलस्य खदिरसारस्य| आरग्वधवृक्षकयोस्त्रिफलायाः सप्तपर्णस्य ||९७||
sanskrit
Following six decoctions viz. 1. Dārvi, rasāñjana 2. Nimba, paṭōla 3. Heart wood of khadira
english translation
dArvyA rasAJjanasya ca nimbapaTolasya khadirasArasya| AragvadhavRkSakayostriphalAyAH saptaparNasya ||97||
hk transliteration
इति षट् कषाययोगाः कुष्ठघ्नाः सप्तमश्च तिनिशस्य| स्नाने पाने च हितास्तथाऽष्टमश्चाश्वमारस्य ||९८||
sanskrit
4. Āragvadha and vr̥kṣaka 5. Triphala 6. Saptaparna Seventh decoction is of tiniśa and decoction of āśvamāra.
english translation
iti SaT kaSAyayogAH kuSThaghnAH saptamazca tinizasya| snAne pAne ca hitAstathA'STamazcAzvamArasya ||98||
hk transliteration
आलेपनं प्रघर्षणमवचूर्णनमेत एव च कषायाः| तैलघृतपाकयोगे चेष्यन्ते कुष्ठशान्त्यर्थम् ||९९||
sanskrit
All of the above decoctions should be used for bathing, drinking, in the form of lepa, for scrubbing and for dusting. The same decoctions can be used for fortifying of medicated ghee and oil.
english translation
AlepanaM pragharSaNamavacUrNanameta eva ca kaSAyAH| tailaghRtapAkayoge ceSyante kuSThazAntyartham ||99||
hk transliteration
त्रिफला निम्बपटोलं मञ्जिष्ठा रोहिणी वचा रजनी| एष कषायोऽभ्यस्तो निहन्ति कफपित्तजं कुष्ठम् ||१००||
sanskrit
In kaphaja-pittaja kuṣṭha, triphala, nimba, paṭōla, mañjiṣṭhā, rōhiṇī, vacā, rajani should be regularly taken in the form of decoction. The same medicine, when used to fortify ghr̥ita helps in curing vataja kuṣṭha.
english translation
triphalA nimbapaTolaM maJjiSThA rohiNI vacA rajanI| eSa kaSAyo'bhyasto nihanti kaphapittajaM kuSTham ||100||
hk transliteration