1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
•
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:32.8%
एडगजः सविडङ्गो द्वे च निशे राजवृक्षमूलं च| कुष्ठोद्दालनमग्र्यं सपिप्पलीपाकलं योज्यम् ||१६१||
sanskrit
Ēḍagaja, viḍaṅga, haridra, dāruharidra, root of rājavr̥kṣa, pippali, pākala (kuṣṭha herb) are useful in kuṣṭha.
english translation
eDagajaH saviDaGgo dve ca nize rAjavRkSamUlaM ca| kuSThoddAlanamagryaM sapippalIpAkalaM yojyam ||161||
hk transliteration
श्वित्राणां सविशेषं [१] योक्तव्यं सर्वतो विशुद्धानाम्| श्वित्रे स्रंसनमग्र्यं मलपूरस इष्यते सगुडः ||१६२||
sanskrit
[Management of shwitra(vitiligo)] In case of śvitrā, shodhana is the specific treatment especially purgation with malapūrasa along with jaggery is the best treatment for leucoderma.
english translation
zvitrANAM savizeSaM [1] yoktavyaM sarvato vizuddhAnAm| zvitre sraMsanamagryaM malapUrasa iSyate saguDaH ||162||
hk transliteration
तं पीत्वा सुस्निग्धो यथाबलं सूर्यपादसन्तापम्| संसेवेत विरिक्तस्त्र्यहं पिपासुः पिबेत् पेयाम् ||१६३||
sanskrit
The patient must be firstly oleated and should take the above mentioned combination as per his bala and disease bala and later on expose to sunlight. Purgation will be started and whenever patient feels thirsty pēyā should be given for next three days.
english translation
taM pItvA susnigdho yathAbalaM sUryapAdasantApam| saMseveta viriktastryahaM pipAsuH pibet peyAm ||163||
hk transliteration
श्वित्रेऽङ्गे ये स्फोटा जायन्ते कण्टकेन तान्भिन्द्यात्| स्फोटेषु विस्रुतेषु प्रातः प्रातः पिबेत् पक्षम् ||१६४||
sanskrit
Eruptions that occur over the hypo-pigmented patches should be punctured with thorn so that the exudation within the eruptions is removed.
english translation
zvitre'Gge ye sphoTA jAyante kaNTakena tAnbhindyAt| sphoTeSu visruteSu prAtaH prAtaH pibet pakSam ||164||
hk transliteration
मलपूमसनं प्रियङ्गुं शतपुष्पां चाम्भसा समुत्क्वाथ्य| पालाशं वा क्षारं यथाबलं फाणितोपेतम् ||१६५||
sanskrit
Later on for 15 days malapū, asana, priyaṅgu, śatapuṣpā should be boiled in water and should be administered as per strength with pālāśa kṣāra and/or with phāṇita.
english translation
malapUmasanaM priyaGguM zatapuSpAM cAmbhasA samutkvAthya| pAlAzaM vA kSAraM yathAbalaM phANitopetam ||165||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:32.8%
एडगजः सविडङ्गो द्वे च निशे राजवृक्षमूलं च| कुष्ठोद्दालनमग्र्यं सपिप्पलीपाकलं योज्यम् ||१६१||
sanskrit
Ēḍagaja, viḍaṅga, haridra, dāruharidra, root of rājavr̥kṣa, pippali, pākala (kuṣṭha herb) are useful in kuṣṭha.
english translation
eDagajaH saviDaGgo dve ca nize rAjavRkSamUlaM ca| kuSThoddAlanamagryaM sapippalIpAkalaM yojyam ||161||
hk transliteration
श्वित्राणां सविशेषं [१] योक्तव्यं सर्वतो विशुद्धानाम्| श्वित्रे स्रंसनमग्र्यं मलपूरस इष्यते सगुडः ||१६२||
sanskrit
[Management of shwitra(vitiligo)] In case of śvitrā, shodhana is the specific treatment especially purgation with malapūrasa along with jaggery is the best treatment for leucoderma.
english translation
zvitrANAM savizeSaM [1] yoktavyaM sarvato vizuddhAnAm| zvitre sraMsanamagryaM malapUrasa iSyate saguDaH ||162||
hk transliteration
तं पीत्वा सुस्निग्धो यथाबलं सूर्यपादसन्तापम्| संसेवेत विरिक्तस्त्र्यहं पिपासुः पिबेत् पेयाम् ||१६३||
sanskrit
The patient must be firstly oleated and should take the above mentioned combination as per his bala and disease bala and later on expose to sunlight. Purgation will be started and whenever patient feels thirsty pēyā should be given for next three days.
english translation
taM pItvA susnigdho yathAbalaM sUryapAdasantApam| saMseveta viriktastryahaM pipAsuH pibet peyAm ||163||
hk transliteration
श्वित्रेऽङ्गे ये स्फोटा जायन्ते कण्टकेन तान्भिन्द्यात्| स्फोटेषु विस्रुतेषु प्रातः प्रातः पिबेत् पक्षम् ||१६४||
sanskrit
Eruptions that occur over the hypo-pigmented patches should be punctured with thorn so that the exudation within the eruptions is removed.
english translation
zvitre'Gge ye sphoTA jAyante kaNTakena tAnbhindyAt| sphoTeSu visruteSu prAtaH prAtaH pibet pakSam ||164||
hk transliteration
मलपूमसनं प्रियङ्गुं शतपुष्पां चाम्भसा समुत्क्वाथ्य| पालाशं वा क्षारं यथाबलं फाणितोपेतम् ||१६५||
sanskrit
Later on for 15 days malapū, asana, priyaṅgu, śatapuṣpā should be boiled in water and should be administered as per strength with pālāśa kṣāra and/or with phāṇita.
english translation
malapUmasanaM priyaGguM zatapuSpAM cAmbhasA samutkvAthya| pAlAzaM vA kSAraM yathAbalaM phANitopetam ||165||
hk transliteration