1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
•
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:31.7%
स्थाप्यं कटुकालाबुनि तत्सिद्धं तेन मण्डलान्याशु| भिन्द्याद्भिषगभ्यङ्गात्कृमींश्च कण्डूं च विनिहन्यात् ||११६||
sanskrit
It immediately cures maṇḍala kuṣṭha by bhedana of mandala also cures kr̥imi and itching. This preparation is known as kanakakṣīrī taila .
english translation
sthApyaM kaTukAlAbuni tatsiddhaM tena maNDalAnyAzu| bhindyAdbhiSagabhyaGgAtkRmIMzca kaNDUM ca vinihanyAt ||116||
hk transliteration
कुष्ठं तमालपत्रं मरिचं समनःशिलं सकासीसम्| तैलेन युक्तमुषितं सप्ताहं भाजने ताम्रे ||११७||
sanskrit
[Sidhmahara lepa] The paste of kuṣṭha, tamālapatra, maricha, manaḥśila, kāsīsa should be mixed with oil and kept for seven days in copper vessel.
english translation
kuSThaM tamAlapatraM maricaM samanaHzilaM sakAsIsam| tailena yuktamuSitaM saptAhaM bhAjane tAmre ||117||
hk transliteration
तेनालिप्तं सिध्मं सप्ताहाह्येति [१] तिष्ठतो घर्मे| मासान्नवं किलासं स्नानं मुक्त्वा विशुद्धतनोः ||११८||
sanskrit
Application of this oil and exposure to sun helps in curing siddhma within a week and kilāsa gets cured within a month provided the patient does not take bath but maintains cleaned body. The preparation is called as sidhma lepa.
english translation
tenAliptaM sidhmaM saptAhAhyeti [1] tiSThato gharme| mAsAnnavaM kilAsaM snAnaM muktvA vizuddhatanoH ||118||
hk transliteration
सर्षपकरञ्जकोषातकीनां तैलान्यथेङ्गुदीनां च| कुष्ठेषु हितान्याहुस्तैलं यच्चापि खदिरसारस्य ||११९||
sanskrit
Oil extracted from sarṣapa, karañja, kōṣātakī, and ingudi when fortified with heartwood of khadira is useful in kuṣṭha.
english translation
sarSapakaraJjakoSAtakInAM tailAnyatheGgudInAM ca| kuSTheSu hitAnyAhustailaM yaccApi khadirasArasya ||119||
hk transliteration
जीवन्ती मञ्जिष्ठा दार्वी कम्पिल्लकः पयस्तुत्थम्| एष घृततैलपाकः सिद्धः सिद्धे च सर्जरसः ||१२०||
sanskrit
[Vipadikahara ghee and taila] With jīvantī, mañjiṣṭhā, dārvi, kampillaka, payas (milk) and tuttha should be used to prepare ghee and/or fortify oil. Once sneha siddhi lakshana are seen sarjarasa and madhūcchiṣṭa should be added.
english translation
jIvantI maJjiSThA dArvI kampillakaH payastuttham| eSa ghRtatailapAkaH siddhaH siddhe ca sarjarasaH ||120||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:31.7%
स्थाप्यं कटुकालाबुनि तत्सिद्धं तेन मण्डलान्याशु| भिन्द्याद्भिषगभ्यङ्गात्कृमींश्च कण्डूं च विनिहन्यात् ||११६||
sanskrit
It immediately cures maṇḍala kuṣṭha by bhedana of mandala also cures kr̥imi and itching. This preparation is known as kanakakṣīrī taila .
english translation
sthApyaM kaTukAlAbuni tatsiddhaM tena maNDalAnyAzu| bhindyAdbhiSagabhyaGgAtkRmIMzca kaNDUM ca vinihanyAt ||116||
hk transliteration
कुष्ठं तमालपत्रं मरिचं समनःशिलं सकासीसम्| तैलेन युक्तमुषितं सप्ताहं भाजने ताम्रे ||११७||
sanskrit
[Sidhmahara lepa] The paste of kuṣṭha, tamālapatra, maricha, manaḥśila, kāsīsa should be mixed with oil and kept for seven days in copper vessel.
english translation
kuSThaM tamAlapatraM maricaM samanaHzilaM sakAsIsam| tailena yuktamuSitaM saptAhaM bhAjane tAmre ||117||
hk transliteration
तेनालिप्तं सिध्मं सप्ताहाह्येति [१] तिष्ठतो घर्मे| मासान्नवं किलासं स्नानं मुक्त्वा विशुद्धतनोः ||११८||
sanskrit
Application of this oil and exposure to sun helps in curing siddhma within a week and kilāsa gets cured within a month provided the patient does not take bath but maintains cleaned body. The preparation is called as sidhma lepa.
english translation
tenAliptaM sidhmaM saptAhAhyeti [1] tiSThato gharme| mAsAnnavaM kilAsaM snAnaM muktvA vizuddhatanoH ||118||
hk transliteration
सर्षपकरञ्जकोषातकीनां तैलान्यथेङ्गुदीनां च| कुष्ठेषु हितान्याहुस्तैलं यच्चापि खदिरसारस्य ||११९||
sanskrit
Oil extracted from sarṣapa, karañja, kōṣātakī, and ingudi when fortified with heartwood of khadira is useful in kuṣṭha.
english translation
sarSapakaraJjakoSAtakInAM tailAnyatheGgudInAM ca| kuSTheSu hitAnyAhustailaM yaccApi khadirasArasya ||119||
hk transliteration
जीवन्ती मञ्जिष्ठा दार्वी कम्पिल्लकः पयस्तुत्थम्| एष घृततैलपाकः सिद्धः सिद्धे च सर्जरसः ||१२०||
sanskrit
[Vipadikahara ghee and taila] With jīvantī, mañjiṣṭhā, dārvi, kampillaka, payas (milk) and tuttha should be used to prepare ghee and/or fortify oil. Once sneha siddhi lakshana are seen sarjarasa and madhūcchiṣṭa should be added.
english translation
jIvantI maJjiSThA dArvI kampillakaH payastuttham| eSa ghRtatailapAkaH siddhaH siddhe ca sarjarasaH ||120||
hk transliteration