1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
•
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:26.2%
तैलार्धकुडवं चैव त्रिवृतायाश्चतुष्पलम्| चूर्णितं पलमेकं तु पिप्पलीविश्वभेषजम् ||१५६||
sanskrit
80 ml of sesame oil, 160 gm of trivrita powder and 40 gm each of long pepper and dry ginger and by heating made into constituency of the jam.
english translation
tailArdhakuDavaM caiva trivRtAyAzcatuSpalam| cUrNitaM palamekaM tu pippalIvizvabheSajam ||156||
hk transliteration
तत् साध्यं लेहवच्छीते तस्मिंस्तैलसमं मधु| क्षिपेच्चूर्णपलं चैकं त्वगेलापत्रकेशरात् ||१५७||
sanskrit
On cooling add 80 gm of honey, 40 gm powder of cinnamon, cardamom, tamalapatra and keshara.
english translation
tat sAdhyaM lehavacchIte tasmiMstailasamaM madhu| kSipeccUrNapalaM caikaM tvagelApatrakezarAt ||157||
hk transliteration
ततो लेहपलं लीढ्वा जग्ध्वा चैकां हरीतकीम्| सुखं विरिच्यते स्निग्धो दोषप्रस्थमनामयम् ||१५८||
sanskrit
It will remove 640 gm of morbid material (dosha prastha) without producing any side effect.
english translation
tato lehapalaM lIDhvA jagdhvA caikAM harItakIm| sukhaM viricyate snigdho doSaprasthamanAmayam ||158||
hk transliteration
गुल्मं श्वयथुमर्शांसि पाण्डुरोगमरोचकम्| हृद्रोगं ग्रहणीदोषं कामलां विषमज्वरम् ||१५९||
sanskrit
This decoction for virechana will cure gulma, swellings, piles, anemia, anorexia, heart disease, chronic assimilation disorders, jaundice, irregular fever,
english translation
gulmaM zvayathumarzAMsi pANDurogamarocakam| hRdrogaM grahaNIdoSaM kAmalAM viSamajvaram ||159||
hk transliteration
कुष्ठं प्लीहानमानाहमेषा हन्युपसेविता| निरत्ययः क्रमश्चास्या द्रवो मांसरसौदनः ||१६०||
sanskrit
kushtha, spleen disorders and distension of abdomen. The therapy does not produce any complication. During this therapy liquid diet and rice with meat soup are given to eat. Thus dantiharitaki is described
english translation
kuSThaM plIhAnamAnAhameSA hanyupasevitA| niratyayaH kramazcAsyA dravo mAMsarasaudanaH ||160||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:26.2%
तैलार्धकुडवं चैव त्रिवृतायाश्चतुष्पलम्| चूर्णितं पलमेकं तु पिप्पलीविश्वभेषजम् ||१५६||
sanskrit
80 ml of sesame oil, 160 gm of trivrita powder and 40 gm each of long pepper and dry ginger and by heating made into constituency of the jam.
english translation
tailArdhakuDavaM caiva trivRtAyAzcatuSpalam| cUrNitaM palamekaM tu pippalIvizvabheSajam ||156||
hk transliteration
तत् साध्यं लेहवच्छीते तस्मिंस्तैलसमं मधु| क्षिपेच्चूर्णपलं चैकं त्वगेलापत्रकेशरात् ||१५७||
sanskrit
On cooling add 80 gm of honey, 40 gm powder of cinnamon, cardamom, tamalapatra and keshara.
english translation
tat sAdhyaM lehavacchIte tasmiMstailasamaM madhu| kSipeccUrNapalaM caikaM tvagelApatrakezarAt ||157||
hk transliteration
ततो लेहपलं लीढ्वा जग्ध्वा चैकां हरीतकीम्| सुखं विरिच्यते स्निग्धो दोषप्रस्थमनामयम् ||१५८||
sanskrit
It will remove 640 gm of morbid material (dosha prastha) without producing any side effect.
english translation
tato lehapalaM lIDhvA jagdhvA caikAM harItakIm| sukhaM viricyate snigdho doSaprasthamanAmayam ||158||
hk transliteration
गुल्मं श्वयथुमर्शांसि पाण्डुरोगमरोचकम्| हृद्रोगं ग्रहणीदोषं कामलां विषमज्वरम् ||१५९||
sanskrit
This decoction for virechana will cure gulma, swellings, piles, anemia, anorexia, heart disease, chronic assimilation disorders, jaundice, irregular fever,
english translation
gulmaM zvayathumarzAMsi pANDurogamarocakam| hRdrogaM grahaNIdoSaM kAmalAM viSamajvaram ||159||
hk transliteration
कुष्ठं प्लीहानमानाहमेषा हन्युपसेविता| निरत्ययः क्रमश्चास्या द्रवो मांसरसौदनः ||१६०||
sanskrit
kushtha, spleen disorders and distension of abdomen. The therapy does not produce any complication. During this therapy liquid diet and rice with meat soup are given to eat. Thus dantiharitaki is described
english translation
kuSThaM plIhAnamAnAhameSA hanyupasevitA| niratyayaH kramazcAsyA dravo mAMsarasaudanaH ||160||
hk transliteration