1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
•
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:24.7%
वृषं समूलमापोथ्य पचेदष्टगुणे जले| शेषेऽष्टभागे तस्यैव पुष्पकल्कं प्रदापयेत् ||१२६||
sanskrit
[Vasaghr̥itam] Take whole plant of vasa including its root and make decoction by adding to it eight times water and reducing to one-eighth. Add to the decoction, paste of its flower and ghee and prepare the ghrita.
english translation
vRSaM samUlamApothya pacedaSTaguNe jale| zeSe'STabhAge tasyaiva puSpakalkaM pradApayet ||126||
hk transliteration
तेन सिद्धं घृतं शीतं सक्षौद्रं पित्तगुल्मनुत्| रक्तपित्तज्वरश्वासकासहृद्रोगनाशनम् ||१२७||
sanskrit
It is to be taken with honey which cures pitta gulma, piles, fever, dyspnea, cough and heart disease. Thus vasaghritam is described
english translation
tena siddhaM ghRtaM zItaM sakSaudraM pittagulmanut| raktapittajvarazvAsakAsahRdroganAzanam ||127||
hk transliteration
द्विपलं त्रायमाणाया जलद्विप्रस्थसाधितम्| अष्टभागस्थितं पूतं कोष्णं क्षीरसमं पिबेत् ||१२८||
sanskrit
Take 80 gm of trayamana and make decoction by adding 1.280 litre of water and reducing to one-eighth and filter it.
english translation
dvipalaM trAyamANAyA jaladviprasthasAdhitam| aSTabhAgasthitaM pUtaM koSNaM kSIrasamaM pibet ||128||
hk transliteration
पिबेदुपरि तस्योष्णं क्षीरमेव यथाबलम्| तेन निर्हृतदोषस्य गुल्मः शाम्यति पैत्तिकः ||१२९||
sanskrit
Take it by adding equal quantity of warm milk and thereafter take as much milk as one can digest. This preparation eliminates the toxic substances and thus cures pitta gulma
english translation
pibedupari tasyoSNaM kSIrameva yathAbalam| tena nirhRtadoSasya gulmaH zAmyati paittikaH ||129||
hk transliteration
द्राक्षाभयारसं गुल्मे पैत्तिके सगुडं पिबेत्| लिह्यात्कम्पिल्लकं वाऽपि विरेकार्थं मधुद्रवम् ||१३०||
sanskrit
In patient of pitta gulma the virechana can be performed by administration of decoction of raisins and haritaki with jaggery or by licking powder of kampillaka with honey
english translation
drAkSAbhayArasaM gulme paittike saguDaM pibet| lihyAtkampillakaM vA'pi virekArthaM madhudravam ||130||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:24.7%
वृषं समूलमापोथ्य पचेदष्टगुणे जले| शेषेऽष्टभागे तस्यैव पुष्पकल्कं प्रदापयेत् ||१२६||
sanskrit
[Vasaghr̥itam] Take whole plant of vasa including its root and make decoction by adding to it eight times water and reducing to one-eighth. Add to the decoction, paste of its flower and ghee and prepare the ghrita.
english translation
vRSaM samUlamApothya pacedaSTaguNe jale| zeSe'STabhAge tasyaiva puSpakalkaM pradApayet ||126||
hk transliteration
तेन सिद्धं घृतं शीतं सक्षौद्रं पित्तगुल्मनुत्| रक्तपित्तज्वरश्वासकासहृद्रोगनाशनम् ||१२७||
sanskrit
It is to be taken with honey which cures pitta gulma, piles, fever, dyspnea, cough and heart disease. Thus vasaghritam is described
english translation
tena siddhaM ghRtaM zItaM sakSaudraM pittagulmanut| raktapittajvarazvAsakAsahRdroganAzanam ||127||
hk transliteration
द्विपलं त्रायमाणाया जलद्विप्रस्थसाधितम्| अष्टभागस्थितं पूतं कोष्णं क्षीरसमं पिबेत् ||१२८||
sanskrit
Take 80 gm of trayamana and make decoction by adding 1.280 litre of water and reducing to one-eighth and filter it.
english translation
dvipalaM trAyamANAyA jaladviprasthasAdhitam| aSTabhAgasthitaM pUtaM koSNaM kSIrasamaM pibet ||128||
hk transliteration
पिबेदुपरि तस्योष्णं क्षीरमेव यथाबलम्| तेन निर्हृतदोषस्य गुल्मः शाम्यति पैत्तिकः ||१२९||
sanskrit
Take it by adding equal quantity of warm milk and thereafter take as much milk as one can digest. This preparation eliminates the toxic substances and thus cures pitta gulma
english translation
pibedupari tasyoSNaM kSIrameva yathAbalam| tena nirhRtadoSasya gulmaH zAmyati paittikaH ||129||
hk transliteration
द्राक्षाभयारसं गुल्मे पैत्तिके सगुडं पिबेत्| लिह्यात्कम्पिल्लकं वाऽपि विरेकार्थं मधुद्रवम् ||१३०||
sanskrit
In patient of pitta gulma the virechana can be performed by administration of decoction of raisins and haritaki with jaggery or by licking powder of kampillaka with honey
english translation
drAkSAbhayArasaM gulme paittike saguDaM pibet| lihyAtkampillakaM vA'pi virekArthaM madhudravam ||130||
hk transliteration