1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
•
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:24.4%
द्वे पले च मसूराणां साध्यमष्टगुणेऽम्भसि| शृताच्छेषं घृतसमं सर्पिषश्च चतुष्पलम् ||११६||
sanskrit
80 gm of lentil (masura) and add to it 8 times water; boil on low fire till it reduces to 160 ml. Add to it equal quantity of ghee i.e. 160 ml and administer it to the patient orally.
english translation
dve pale ca masUrANAM sAdhyamaSTaguNe'mbhasi| zRtAccheSaM ghRtasamaM sarpiSazca catuSpalam ||116||
hk transliteration by Sanscriptपिबेत् सम्मूर्च्छितं तेन गुल्मः शाम्यति पैत्तिकः| ज्वरस्तृष्णा च शूलं च भ्रमो मूर्च्छाऽरुचिस्तथा ||११७||
sanskrit
It alleviates pitta gulma, fever, thirst, abdominal pain, giddiness, fainting and anorexia. Thus rohinyadi ghrita is described
english translation
pibet sammUrcchitaM tena gulmaH zAmyati paittikaH| jvarastRSNA ca zUlaM ca bhramo mUrcchA'rucistathA ||117||
hk transliteration by Sanscriptजले दशगुणे साध्यं त्रायमाणाचतुष्पलम्| पञ्चभागस्थितं पूतं कल्कैः संयोज्य कार्षिकैः ||११८||
sanskrit
[Trayamaṇadi ghritam] Make decoction by adding 10 times of water to 160 gm of trayamana and reducing it to one fifth.
english translation
jale dazaguNe sAdhyaM trAyamANAcatuSpalam| paJcabhAgasthitaM pUtaM kalkaiH saMyojya kArSikaiH ||118||
hk transliteration by Sanscriptरोहिणी कटुका मुस्ता त्रायमाणा दुरालभा| कल्कैस्तामलकीवीराजीवन्तीचन्दनोत्पलैः ||११९||
sanskrit
To this decoction add 10 gm paste of katuka, mustaka, trayamana and duralabha; 10 gm paste of tamalaki, veera, jivanti, chandana and lotus;
english translation
rohiNI kaTukA mustA trAyamANA durAlabhA| kalkaistAmalakIvIrAjIvantIcandanotpalaiH ||119||
hk transliteration by Sanscriptरसस्यामलकानां च क्षीरस्य च घृतस्य च| पलानि पृथगष्टाष्टौ दत्त्वा सम्यग्विपाचयेत् ||१२०||
sanskrit
add to it 320 ml juice of amalaki, milk and ghee. From all these, prepare ghrita as per method of sneha pāka.
english translation
rasasyAmalakAnAM ca kSIrasya ca ghRtasya ca| palAni pRthagaSTASTau dattvA samyagvipAcayet ||120||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:24.4%
द्वे पले च मसूराणां साध्यमष्टगुणेऽम्भसि| शृताच्छेषं घृतसमं सर्पिषश्च चतुष्पलम् ||११६||
sanskrit
80 gm of lentil (masura) and add to it 8 times water; boil on low fire till it reduces to 160 ml. Add to it equal quantity of ghee i.e. 160 ml and administer it to the patient orally.
english translation
dve pale ca masUrANAM sAdhyamaSTaguNe'mbhasi| zRtAccheSaM ghRtasamaM sarpiSazca catuSpalam ||116||
hk transliteration by Sanscriptपिबेत् सम्मूर्च्छितं तेन गुल्मः शाम्यति पैत्तिकः| ज्वरस्तृष्णा च शूलं च भ्रमो मूर्च्छाऽरुचिस्तथा ||११७||
sanskrit
It alleviates pitta gulma, fever, thirst, abdominal pain, giddiness, fainting and anorexia. Thus rohinyadi ghrita is described
english translation
pibet sammUrcchitaM tena gulmaH zAmyati paittikaH| jvarastRSNA ca zUlaM ca bhramo mUrcchA'rucistathA ||117||
hk transliteration by Sanscriptजले दशगुणे साध्यं त्रायमाणाचतुष्पलम्| पञ्चभागस्थितं पूतं कल्कैः संयोज्य कार्षिकैः ||११८||
sanskrit
[Trayamaṇadi ghritam] Make decoction by adding 10 times of water to 160 gm of trayamana and reducing it to one fifth.
english translation
jale dazaguNe sAdhyaM trAyamANAcatuSpalam| paJcabhAgasthitaM pUtaM kalkaiH saMyojya kArSikaiH ||118||
hk transliteration by Sanscriptरोहिणी कटुका मुस्ता त्रायमाणा दुरालभा| कल्कैस्तामलकीवीराजीवन्तीचन्दनोत्पलैः ||११९||
sanskrit
To this decoction add 10 gm paste of katuka, mustaka, trayamana and duralabha; 10 gm paste of tamalaki, veera, jivanti, chandana and lotus;
english translation
rohiNI kaTukA mustA trAyamANA durAlabhA| kalkaistAmalakIvIrAjIvantIcandanotpalaiH ||119||
hk transliteration by Sanscriptरसस्यामलकानां च क्षीरस्य च घृतस्य च| पलानि पृथगष्टाष्टौ दत्त्वा सम्यग्विपाचयेत् ||१२०||
sanskrit
add to it 320 ml juice of amalaki, milk and ghee. From all these, prepare ghrita as per method of sneha pāka.
english translation
rasasyAmalakAnAM ca kSIrasya ca ghRtasya ca| palAni pRthagaSTASTau dattvA samyagvipAcayet ||120||
hk transliteration by Sanscript