1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
•
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
29.
वातशोणितचिकित्सितम्
Vatarakta Chikitsa (Management of diseases involving vata and rakta)
30.
योनिव्यापच्चिकित्सितम्
Yonivyapat Chikitsa (Management of disorders of genital tract)
Progress:12.6%
पटोलारिष्टपत्राणि सोशीरश्चतुरङ्गुलः| ह्रीबेरं रोहिणी तिक्ता श्वदंष्ट्रा मदनानि च ||२४१||
Patola, arishtha leaves, ushira, chaturangula, hribera, rohini, tikta, shvadanshtrā, madana, sthira and bala –
english translation
paTolAriSTapatrANi sozIrazcaturaGgulaH| hrIberaM rohiNI tiktA zvadaMSTrA madanAni ca ||241||
hk transliteration by Sanscriptस्थिरा बला च तत् सर्वं पयस्यर्धोदके शृतम्| क्षीरावशेषं निर्यूहं संयुक्तं मधुसर्पिषा ||२४२||
these drugs should be boiled in milk by adding water which should be taken in equal the quantity of milk. This should be boiled till the amount equal to that of milk is left.
english translation
sthirA balA ca tat sarvaM payasyardhodake zRtam| kSIrAvazeSaM niryUhaM saMyuktaM madhusarpiSA ||242||
hk transliteration by Sanscriptकल्कैर्मदनमुस्तानां पिप्पल्या मधुकस्य च| वत्सकस्य च संयुक्तं बस्तिं दद्याज्ज्वरापहम् ||२४३||
To this mixture honey and ghrita should be added along with the kalka of madana, musta, pippali, madhuka and vatsaka. This portion should be administered in the form of enema for the cure jwara.
english translation
kalkairmadanamustAnAM pippalyA madhukasya ca| vatsakasya ca saMyuktaM bastiM dadyAjjvarApaham ||243||
hk transliteration by Sanscriptशुद्धे मार्गे हृते दोषे विप्रसन्नेषु धातुषु| गताङ्गशूलो लघ्वङ्गः सद्यो भवति विज्वरः ||२४४||
When the margas (channels) are clean, the doshas are eliminated and the dhatus are refreshed. Then the pain in the body disappears and the body becomes light and instantaneously free from fever.
english translation
zuddhe mArge hRte doSe viprasanneSu dhAtuSu| gatAGgazUlo laghvaGgaH sadyo bhavati vijvaraH ||244||
hk transliteration by Sanscriptआरग्वधमुशीरं च मदनस्य फलं तथा| चतस्रः पर्णिनीश्चैव [१] निर्यूहमुपकल्पयेत् ||२४५||
A decoction prepared from aragvadha, ushira, fruits of madana, shalaparni, prishniparni, mashaparni and mudgaparni,
english translation
AragvadhamuzIraM ca madanasya phalaM tathA| catasraH parNinIzcaiva [1] niryUhamupakalpayet ||245||
hk transliteration by Sanscript