1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
•
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
Progress:80.9%
तस्य रूपाणि- शीतकः शीतज्वरो गौरवं निद्रा तन्द्राऽरोचको मधुरास्यत्वमास्योपलेपो निष्ठीविका छर्दिरालस्यं स्तैमित्यमग्निनाशो दौर्बल्यं च, यस्मिंश्चावकाशे विसर्पोऽनुसर्पति सोऽवकाशः श्वयथुमान् पाण्डुर्नातिरक्तः स्नेहसुप्तिस्तम्भगौरवैरन्वितोऽल्पवेदनः कृच्छ्रपाकैश्चिरकारिभिर्बहुलत्वगुपलेपैः स्फोटः श्वेतपाण्डुभिरनुबध्यते, प्रभिन्नस्तु श्वेतं पिच्छिलं तन्तुमद्धनमनुबद्धं स्निग्धमास्रावं स्रवति, ऊर्ध्वं च गुरुभिः स्थिरैर्जालावततैः स्निग्धैर्बहुलत्वगुपलेपैर्व्रणैरनुबध्यतेऽनुषङ्गी च भवति, श्वेतनखनयनवदनत्वङ्मूत्रवर्चस्त्वं, निदानोक्तानि चास्य नोपशेरते विपरीतानि चोपशेरत इति श्लेष्मविसर्पः ||३४||
sanskrit
Its signs and symptoms are chills, fever with chills, heaviness, excess sleep, drowsiness, adherence of sticky material in the mouth, excess spitting, vomiting, lassitude, timidity, loss of appetite and prostration. The region where the disease spreads becomes edematous, pallor or slight red, unctuous, numbness, rigidness, heaviness and slight pain. It suppurates hardly and chronic in nature. It is studded with eruptions which are covered with a thick skin and having white pale color. When burst, they discharge white, slimy, fibrinous, dense, sticky and viscid discharge from it. Thereafter it is followed by the ulcers which are heavy, deep seated, surrounded by capillary network, unctuous and covered with many skin scabs. These ulcers are chronic in nature. The nails, eyes, face, skin, urine and faces of the patient appear pale. The etiological factors do no suit and the contrary ones suit the patient. This is kaphaja visarpa.
english translation
tasya rUpANi- zItakaH zItajvaro gauravaM nidrA tandrA'rocako madhurAsyatvamAsyopalepo niSThIvikA chardirAlasyaM staimityamagninAzo daurbalyaM ca, yasmiMzcAvakAze visarpo'nusarpati so'vakAzaH zvayathumAn pANDurnAtiraktaH snehasuptistambhagauravairanvito'lpavedanaH kRcchrapAkaizcirakAribhirbahulatvagupalepaiH sphoTaH zvetapANDubhiranubadhyate, prabhinnastu zvetaM picchilaM tantumaddhanamanubaddhaM snigdhamAsrAvaM sravati, UrdhvaM ca gurubhiH sthirairjAlAvatataiH snigdhairbahulatvagupalepairvraNairanubadhyate'nuSaGgI ca bhavati, zvetanakhanayanavadanatvaGmUtravarcastvaM, nidAnoktAni cAsya nopazerate viparItAni copazerata iti zleSmavisarpaH ||34||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:80.9%
तस्य रूपाणि- शीतकः शीतज्वरो गौरवं निद्रा तन्द्राऽरोचको मधुरास्यत्वमास्योपलेपो निष्ठीविका छर्दिरालस्यं स्तैमित्यमग्निनाशो दौर्बल्यं च, यस्मिंश्चावकाशे विसर्पोऽनुसर्पति सोऽवकाशः श्वयथुमान् पाण्डुर्नातिरक्तः स्नेहसुप्तिस्तम्भगौरवैरन्वितोऽल्पवेदनः कृच्छ्रपाकैश्चिरकारिभिर्बहुलत्वगुपलेपैः स्फोटः श्वेतपाण्डुभिरनुबध्यते, प्रभिन्नस्तु श्वेतं पिच्छिलं तन्तुमद्धनमनुबद्धं स्निग्धमास्रावं स्रवति, ऊर्ध्वं च गुरुभिः स्थिरैर्जालावततैः स्निग्धैर्बहुलत्वगुपलेपैर्व्रणैरनुबध्यतेऽनुषङ्गी च भवति, श्वेतनखनयनवदनत्वङ्मूत्रवर्चस्त्वं, निदानोक्तानि चास्य नोपशेरते विपरीतानि चोपशेरत इति श्लेष्मविसर्पः ||३४||
sanskrit
Its signs and symptoms are chills, fever with chills, heaviness, excess sleep, drowsiness, adherence of sticky material in the mouth, excess spitting, vomiting, lassitude, timidity, loss of appetite and prostration. The region where the disease spreads becomes edematous, pallor or slight red, unctuous, numbness, rigidness, heaviness and slight pain. It suppurates hardly and chronic in nature. It is studded with eruptions which are covered with a thick skin and having white pale color. When burst, they discharge white, slimy, fibrinous, dense, sticky and viscid discharge from it. Thereafter it is followed by the ulcers which are heavy, deep seated, surrounded by capillary network, unctuous and covered with many skin scabs. These ulcers are chronic in nature. The nails, eyes, face, skin, urine and faces of the patient appear pale. The etiological factors do no suit and the contrary ones suit the patient. This is kaphaja visarpa.
english translation
tasya rUpANi- zItakaH zItajvaro gauravaM nidrA tandrA'rocako madhurAsyatvamAsyopalepo niSThIvikA chardirAlasyaM staimityamagninAzo daurbalyaM ca, yasmiMzcAvakAze visarpo'nusarpati so'vakAzaH zvayathumAn pANDurnAtiraktaH snehasuptistambhagauravairanvito'lpavedanaH kRcchrapAkaizcirakAribhirbahulatvagupalepaiH sphoTaH zvetapANDubhiranubadhyate, prabhinnastu zvetaM picchilaM tantumaddhanamanubaddhaM snigdhamAsrAvaM sravati, UrdhvaM ca gurubhiH sthirairjAlAvatataiH snigdhairbahulatvagupalepairvraNairanubadhyate'nuSaGgI ca bhavati, zvetanakhanayanavadanatvaGmUtravarcastvaM, nidAnoktAni cAsya nopazerate viparItAni copazerata iti zleSmavisarpaH ||34||
hk transliteration by Sanscript