1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
•
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:6.8%
त्वगेलाकेशराणां च चूर्णैरर्धपलोन्मितैः| मधुनः कुडवाभ्यां च द्वाभ्यां तत्कारयेद्भिषक् ||३१||
sanskrit
half pala each of the powder of twak, ela and saffron and two kudava of honey should be added.
english translation
tvagelAkezarANAM ca cUrNairardhapalonmitaiH| madhunaH kuDavAbhyAM ca dvAbhyAM tatkArayedbhiSak ||31||
hk transliteration
पलिका गुलिकास्त्यानास्ता यथाग्नि प्रयोजयेत्| एष वृष्यः परं योगो बृंहणो बलवर्धनः ||३२||
sanskrit
Now, semi-solid pills of size of one pala each in quantity should be prepared. This preparation is highly virilific, nourishing and promoter of strength.
english translation
palikA gulikAstyAnAstA yathAgni prayojayet| eSa vRSyaH paraM yogo bRMhaNo balavardhanaH ||32||
hk transliteration
अनेनाश्व इवोदीर्णो बली लिङ्गं समर्पयेत् | माषाणामात्मगुप्ताया बीजानामाढकं नवम्||३३||
sanskrit
On administration of these pills, the person gets stallion like vigor in sexual intercourse. (Formulation: Brimhani Ghutika) [Vajikarana Ghritam] Decoction of one adhaka each of freshly collected masha, seeds of atmagupta,
english translation
anenAzva ivodIrNo balI liGgaM samarpayet | mASANAmAtmaguptAyA bIjAnAmADhakaM navam||33||
hk transliteration
जीवकर्षभकौ वीरां मेदामृद्धिं शतावरीम्| मधुकं चाश्वगन्धां च साध्येत् कुडवोन्मिताम् ||३४||
sanskrit
jeevaka, rishbhaka, veera, meda, riddhi, shatavari, madhuka and ashwagandha should be prepared and
english translation
jIvakarSabhakau vIrAM medAmRddhiM zatAvarIm| madhukaM cAzvagandhAM ca sAdhyet kuDavonmitAm ||34||
hk transliteration
रसे तस्मिन् घृतप्रस्थं गव्यं दशगुणं पयः| विदारीणां रसप्रस्थं प्रस्थमिक्षुरसस्य च ||३५||
sanskrit
one prastha of cow’s ghee, ten prastha of milk, one prastha of each of juice of vidari and sugarcane should be added.
english translation
rase tasmin ghRtaprasthaM gavyaM dazaguNaM payaH| vidArINAM rasaprasthaM prasthamikSurasasya ca ||35||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:6.8%
त्वगेलाकेशराणां च चूर्णैरर्धपलोन्मितैः| मधुनः कुडवाभ्यां च द्वाभ्यां तत्कारयेद्भिषक् ||३१||
sanskrit
half pala each of the powder of twak, ela and saffron and two kudava of honey should be added.
english translation
tvagelAkezarANAM ca cUrNairardhapalonmitaiH| madhunaH kuDavAbhyAM ca dvAbhyAM tatkArayedbhiSak ||31||
hk transliteration
पलिका गुलिकास्त्यानास्ता यथाग्नि प्रयोजयेत्| एष वृष्यः परं योगो बृंहणो बलवर्धनः ||३२||
sanskrit
Now, semi-solid pills of size of one pala each in quantity should be prepared. This preparation is highly virilific, nourishing and promoter of strength.
english translation
palikA gulikAstyAnAstA yathAgni prayojayet| eSa vRSyaH paraM yogo bRMhaNo balavardhanaH ||32||
hk transliteration
अनेनाश्व इवोदीर्णो बली लिङ्गं समर्पयेत् | माषाणामात्मगुप्ताया बीजानामाढकं नवम्||३३||
sanskrit
On administration of these pills, the person gets stallion like vigor in sexual intercourse. (Formulation: Brimhani Ghutika) [Vajikarana Ghritam] Decoction of one adhaka each of freshly collected masha, seeds of atmagupta,
english translation
anenAzva ivodIrNo balI liGgaM samarpayet | mASANAmAtmaguptAyA bIjAnAmADhakaM navam||33||
hk transliteration
जीवकर्षभकौ वीरां मेदामृद्धिं शतावरीम्| मधुकं चाश्वगन्धां च साध्येत् कुडवोन्मिताम् ||३४||
sanskrit
jeevaka, rishbhaka, veera, meda, riddhi, shatavari, madhuka and ashwagandha should be prepared and
english translation
jIvakarSabhakau vIrAM medAmRddhiM zatAvarIm| madhukaM cAzvagandhAM ca sAdhyet kuDavonmitAm ||34||
hk transliteration
रसे तस्मिन् घृतप्रस्थं गव्यं दशगुणं पयः| विदारीणां रसप्रस्थं प्रस्थमिक्षुरसस्य च ||३५||
sanskrit
one prastha of cow’s ghee, ten prastha of milk, one prastha of each of juice of vidari and sugarcane should be added.
english translation
rase tasmin ghRtaprasthaM gavyaM dazaguNaM payaH| vidArINAM rasaprasthaM prasthamikSurasasya ca ||35||
hk transliteration