1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
•
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
Progress:62.9%
चतुष्पलं तुगाक्षीर्याश्चूर्णितं तत्र दापयेत् | लेहयेत् कासहृद्रोगश्वासगुल्मनिवारणम् ||५६||
sanskrit
one kudava of each of madhu, pippali powder, four palas of the powder of tugakshiri should be added. This leha will cure kasa, hridroga, shwasa, gulma.
english translation
catuSpalaM tugAkSIryAzcUrNitaM tatra dApayet | lehayet kAsahRdrogazvAsagulmanivAraNam ||56||
hk transliteration by Sanscriptदशमूलीं स्वयङ्गुप्तां शङ्खपुष्पीं शटीं बलाम् | हस्तिपिप्पल्यपामार्गपिप्पलीमूलचित्रकान् ||५७||
sanskrit
[Agastya haritaki] Two palas of each among dashamoola, swayamgupta, shankahpushpi, shati, bala, hasti pippali, apamarga, pippalimoola, chitraka,
english translation
dazamUlIM svayaGguptAM zaGkhapuSpIM zaTIM balAm | hastipippalyapAmArgapippalImUlacitrakAn ||57||
hk transliteration by Sanscriptभार्गीं पुष्करमूलं च द्विपलांशं यवाढकम् | हरीतकीशतं चैकं जले पञ्चाढके पचेत् ||५८||
sanskrit
bharangi, pushkaramoola should be added with one adhaka of water, these drugs should be cooked till the grains of yava becomes soft.
english translation
bhArgIM puSkaramUlaM ca dvipalAMzaM yavADhakam | harItakIzataM caikaM jale paJcADhake pacet ||58||
hk transliteration by Sanscriptयवैः स्विन्नैः कषायं तं पूतं तच्चाभयाशतम् | पचेद्गुडतुलां दत्त्वा कुडवं च पृथग्घृतात् ||५९||
sanskrit
And then decoction should be strained out. These hundred fruits of abhaya should be added with above mentioned decoction, one tula of guda, one kudava of ghrita, taila and powder of pippali.
english translation
yavaiH svinnaiH kaSAyaM taM pUtaM taccAbhayAzatam | pacedguDatulAM dattvA kuDavaM ca pRthagghRtAt ||59||
hk transliteration by Sanscriptतैलात् सपिप्पलीचूर्णात् सिद्धशीते च माक्षिकात् | लिह्याद्द्वे चाभये नित्यमतः खादेद्रसायनात् ||६०||
sanskrit
This is to be cooked and after attaining coldness one kudava of makshika is to be added.
english translation
tailAt sapippalIcUrNAt siddhazIte ca mAkSikAt | lihyAddve cAbhaye nityamataH khAdedrasAyanAt ||60||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:62.9%
चतुष्पलं तुगाक्षीर्याश्चूर्णितं तत्र दापयेत् | लेहयेत् कासहृद्रोगश्वासगुल्मनिवारणम् ||५६||
sanskrit
one kudava of each of madhu, pippali powder, four palas of the powder of tugakshiri should be added. This leha will cure kasa, hridroga, shwasa, gulma.
english translation
catuSpalaM tugAkSIryAzcUrNitaM tatra dApayet | lehayet kAsahRdrogazvAsagulmanivAraNam ||56||
hk transliteration by Sanscriptदशमूलीं स्वयङ्गुप्तां शङ्खपुष्पीं शटीं बलाम् | हस्तिपिप्पल्यपामार्गपिप्पलीमूलचित्रकान् ||५७||
sanskrit
[Agastya haritaki] Two palas of each among dashamoola, swayamgupta, shankahpushpi, shati, bala, hasti pippali, apamarga, pippalimoola, chitraka,
english translation
dazamUlIM svayaGguptAM zaGkhapuSpIM zaTIM balAm | hastipippalyapAmArgapippalImUlacitrakAn ||57||
hk transliteration by Sanscriptभार्गीं पुष्करमूलं च द्विपलांशं यवाढकम् | हरीतकीशतं चैकं जले पञ्चाढके पचेत् ||५८||
sanskrit
bharangi, pushkaramoola should be added with one adhaka of water, these drugs should be cooked till the grains of yava becomes soft.
english translation
bhArgIM puSkaramUlaM ca dvipalAMzaM yavADhakam | harItakIzataM caikaM jale paJcADhake pacet ||58||
hk transliteration by Sanscriptयवैः स्विन्नैः कषायं तं पूतं तच्चाभयाशतम् | पचेद्गुडतुलां दत्त्वा कुडवं च पृथग्घृतात् ||५९||
sanskrit
And then decoction should be strained out. These hundred fruits of abhaya should be added with above mentioned decoction, one tula of guda, one kudava of ghrita, taila and powder of pippali.
english translation
yavaiH svinnaiH kaSAyaM taM pUtaM taccAbhayAzatam | pacedguDatulAM dattvA kuDavaM ca pRthagghRtAt ||59||
hk transliteration by Sanscriptतैलात् सपिप्पलीचूर्णात् सिद्धशीते च माक्षिकात् | लिह्याद्द्वे चाभये नित्यमतः खादेद्रसायनात् ||६०||
sanskrit
This is to be cooked and after attaining coldness one kudava of makshika is to be added.
english translation
tailAt sapippalIcUrNAt siddhazIte ca mAkSikAt | lihyAddve cAbhaye nityamataH khAdedrasAyanAt ||60||
hk transliteration by Sanscript