1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
•
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
Progress:64.0%
शर्करानागरोदीच्यं कण्टकारीं शटीं समम् | पिष्ट्वा रसं पिबेत्पूतं वस्त्रेण घृतमूर्च्छितम् ||१०६||
sanskrit
Fine paste of sharkara, nagara, udeechya, kantakari, shati should be prepared and is to be filtered through a cloth. This liquid is to be used for the ghrita murchana. This murchita ghrita cures pittaja kasa.
english translation
zarkarAnAgarodIcyaM kaNTakArIM zaTIM samam | piSTvA rasaM pibetpUtaM vastreNa ghRtamUrcchitam ||106||
hk transliteration by Sanscriptमहिष्यजाविगोक्षीरधात्रीफलरसैः समैः | सर्पिः सिद्धं पिबेद्युक्त्या पित्तकासनिबर्हणम् ||१०७||
sanskrit
Ghrita should be cooked with mahisha, aja and cows milk, along with dhatri phala rasa, all taken in equal quantity. Intake of this ghrita in appropriate quantity cures pittaja kasa.
english translation
mahiSyajAvigokSIradhAtrIphalarasaiH samaiH | sarpiH siddhaM pibedyuktyA pittakAsanibarhaNam ||107||
hk transliteration by Sanscriptबलिनं वमनैरादौ शोधितं कफकासिनम् | यवान्नैः कटूरूक्षोष्णैः कफघ्नैश्चाप्युपाचरेत् ||१०८||
sanskrit
[Management of kapha dosha dominant kasa] If the person suffering from kaphaja kasa is strong, then he should follow shodhana procedure by means of vamana.
english translation
balinaM vamanairAdau zodhitaM kaphakAsinam | yavAnnaiH kaTUrUkSoSNaiH kaphaghnaizcApyupAcaret ||108||
hk transliteration by Sanscriptपिप्पलीक्षारिकैर्युषैः कौलत्थैर्मूलकस्य च | लघून्यन्नानि भुञ्जीत रसैर्वा कटुकान्वितैः ||१०९||
sanskrit
There after he should be given with yava and such other kaphaghna food which are katu, ruksha and ushna in nature.
english translation
pippalIkSArikairyuSaiH kaulatthairmUlakasya ca | laghUnyannAni bhuJjIta rasairvA kaTukAnvitaiH ||109||
hk transliteration by Sanscriptधान्वबैलरसैः स्नेहैस्तिलसर्षपबिल्वजैः | मध्वम्लोष्णाम्बुतक्रं वा मद्यं वा निगदं पिबेत् ||११०||
sanskrit
The person should take laghu ahara with the yusha prepared out of kulattha, pippali, kshara, mulaka or with the mamsa rasa of animals of arid zone/ bilehsya etc. mixed with katu rasadravya, srashapataila and bilva.
english translation
dhAnvabailarasaiH snehaistilasarSapabilvajaiH | madhvamloSNAmbutakraM vA madyaM vA nigadaM pibet ||110||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:64.0%
शर्करानागरोदीच्यं कण्टकारीं शटीं समम् | पिष्ट्वा रसं पिबेत्पूतं वस्त्रेण घृतमूर्च्छितम् ||१०६||
sanskrit
Fine paste of sharkara, nagara, udeechya, kantakari, shati should be prepared and is to be filtered through a cloth. This liquid is to be used for the ghrita murchana. This murchita ghrita cures pittaja kasa.
english translation
zarkarAnAgarodIcyaM kaNTakArIM zaTIM samam | piSTvA rasaM pibetpUtaM vastreNa ghRtamUrcchitam ||106||
hk transliteration by Sanscriptमहिष्यजाविगोक्षीरधात्रीफलरसैः समैः | सर्पिः सिद्धं पिबेद्युक्त्या पित्तकासनिबर्हणम् ||१०७||
sanskrit
Ghrita should be cooked with mahisha, aja and cows milk, along with dhatri phala rasa, all taken in equal quantity. Intake of this ghrita in appropriate quantity cures pittaja kasa.
english translation
mahiSyajAvigokSIradhAtrIphalarasaiH samaiH | sarpiH siddhaM pibedyuktyA pittakAsanibarhaNam ||107||
hk transliteration by Sanscriptबलिनं वमनैरादौ शोधितं कफकासिनम् | यवान्नैः कटूरूक्षोष्णैः कफघ्नैश्चाप्युपाचरेत् ||१०८||
sanskrit
[Management of kapha dosha dominant kasa] If the person suffering from kaphaja kasa is strong, then he should follow shodhana procedure by means of vamana.
english translation
balinaM vamanairAdau zodhitaM kaphakAsinam | yavAnnaiH kaTUrUkSoSNaiH kaphaghnaizcApyupAcaret ||108||
hk transliteration by Sanscriptपिप्पलीक्षारिकैर्युषैः कौलत्थैर्मूलकस्य च | लघून्यन्नानि भुञ्जीत रसैर्वा कटुकान्वितैः ||१०९||
sanskrit
There after he should be given with yava and such other kaphaghna food which are katu, ruksha and ushna in nature.
english translation
pippalIkSArikairyuSaiH kaulatthairmUlakasya ca | laghUnyannAni bhuJjIta rasairvA kaTukAnvitaiH ||109||
hk transliteration by Sanscriptधान्वबैलरसैः स्नेहैस्तिलसर्षपबिल्वजैः | मध्वम्लोष्णाम्बुतक्रं वा मद्यं वा निगदं पिबेत् ||११०||
sanskrit
The person should take laghu ahara with the yusha prepared out of kulattha, pippali, kshara, mulaka or with the mamsa rasa of animals of arid zone/ bilehsya etc. mixed with katu rasadravya, srashapataila and bilva.
english translation
dhAnvabailarasaiH snehaistilasarSapabilvajaiH | madhvamloSNAmbutakraM vA madyaM vA nigadaM pibet ||110||
hk transliteration by Sanscript