1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
•
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
Progress:63.9%
स्थिरासितापृश्निपर्णीश्रावणीबृहतीयुगैः | जीवकर्षभकाकोलीतामलक्यृद्धिजीवकैः ||१०१||
sanskrit
Milk boiled with sthira, sita, prashniparni, sharavani, brihati, kantakari, jivaka, rshabhaka, kakoli, tamalaki, rddhi and jivaka is useful in the treatment of kasa, jwara, daha, kshata and kshaya.
english translation
sthirAsitApRzniparNIzrAvaNIbRhatIyugaiH | jIvakarSabhakAkolItAmalakyRddhijIvakaiH ||101||
hk transliteration by Sanscriptशृतं पयः पिबेत् कासी ज्वरी दाही क्षतक्षयी | तज्जं वा साधयेत् सर्पिः सक्षीरेक्षुरसं भिषक् ||१०२||
sanskrit
The ghrita collected from the above mentioned should be added with milk, ikshu rasa and the paste of three karsas of each of the madhura dravya belonging to
english translation
zRtaM payaH pibet kAsI jvarI dAhI kSatakSayI | tajjaM vA sAdhayet sarpiH sakSIrekSurasaM bhiSak ||102||
hk transliteration by Sanscriptजीवकाद्यैर्मधुरकैः फलैश्चाभिषुकादिभिः | कल्कैस्त्रिकार्षिकैः सिद्धे पूतशीते प्रदापयेत् ||१०३||
sanskrit
jivaneeya group, fruits of abhishuka etc and cooked. The ghrita should then be filtered out and made to cool.
english translation
jIvakAdyairmadhurakaiH phalaizcAbhiSukAdibhiH | kalkaistrikArSikaiH siddhe pUtazIte pradApayet ||103||
hk transliteration by Sanscriptशर्करापिप्पलीचूर्णं त्वक्क्षीर्या मरिचस्य च | शृङ्गाटकस्य चावाप्य क्षौद्रगर्भान्पलोन्मितान् ||१०४||
sanskrit
To this the powder of sharkara, pippali, tvak-kshiri, maricha , shringatak and madhu should be added.
english translation
zarkarApippalIcUrNaM tvakkSIryA maricasya ca | zRGgATakasya cAvApya kSaudragarbhAnpalonmitAn ||104||
hk transliteration by Sanscriptगुडान् गोधूमचूर्णेन कृत्वा खादेद्धिताशनः | शुक्रासृग्दोषशोषेषु कासे क्षीणक्षतेषु च ||१०५||
sanskrit
This paste should be added with wheat-flour and gud (sarpi gud) should be prepared out of it. Intake of this cures shukra and asrig dosha, shosha, kasa , kshataksheena etc.
english translation
guDAn godhUmacUrNena kRtvA khAdeddhitAzanaH | zukrAsRgdoSazoSeSu kAse kSINakSateSu ca ||105||
hk transliteration by SanscriptCharak Samhita
Progress:63.9%
स्थिरासितापृश्निपर्णीश्रावणीबृहतीयुगैः | जीवकर्षभकाकोलीतामलक्यृद्धिजीवकैः ||१०१||
sanskrit
Milk boiled with sthira, sita, prashniparni, sharavani, brihati, kantakari, jivaka, rshabhaka, kakoli, tamalaki, rddhi and jivaka is useful in the treatment of kasa, jwara, daha, kshata and kshaya.
english translation
sthirAsitApRzniparNIzrAvaNIbRhatIyugaiH | jIvakarSabhakAkolItAmalakyRddhijIvakaiH ||101||
hk transliteration by Sanscriptशृतं पयः पिबेत् कासी ज्वरी दाही क्षतक्षयी | तज्जं वा साधयेत् सर्पिः सक्षीरेक्षुरसं भिषक् ||१०२||
sanskrit
The ghrita collected from the above mentioned should be added with milk, ikshu rasa and the paste of three karsas of each of the madhura dravya belonging to
english translation
zRtaM payaH pibet kAsI jvarI dAhI kSatakSayI | tajjaM vA sAdhayet sarpiH sakSIrekSurasaM bhiSak ||102||
hk transliteration by Sanscriptजीवकाद्यैर्मधुरकैः फलैश्चाभिषुकादिभिः | कल्कैस्त्रिकार्षिकैः सिद्धे पूतशीते प्रदापयेत् ||१०३||
sanskrit
jivaneeya group, fruits of abhishuka etc and cooked. The ghrita should then be filtered out and made to cool.
english translation
jIvakAdyairmadhurakaiH phalaizcAbhiSukAdibhiH | kalkaistrikArSikaiH siddhe pUtazIte pradApayet ||103||
hk transliteration by Sanscriptशर्करापिप्पलीचूर्णं त्वक्क्षीर्या मरिचस्य च | शृङ्गाटकस्य चावाप्य क्षौद्रगर्भान्पलोन्मितान् ||१०४||
sanskrit
To this the powder of sharkara, pippali, tvak-kshiri, maricha , shringatak and madhu should be added.
english translation
zarkarApippalIcUrNaM tvakkSIryA maricasya ca | zRGgATakasya cAvApya kSaudragarbhAnpalonmitAn ||104||
hk transliteration by Sanscriptगुडान् गोधूमचूर्णेन कृत्वा खादेद्धिताशनः | शुक्रासृग्दोषशोषेषु कासे क्षीणक्षतेषु च ||१०५||
sanskrit
This paste should be added with wheat-flour and gud (sarpi gud) should be prepared out of it. Intake of this cures shukra and asrig dosha, shosha, kasa , kshataksheena etc.
english translation
guDAn godhUmacUrNena kRtvA khAdeddhitAzanaH | zukrAsRgdoSazoSeSu kAse kSINakSateSu ca ||105||
hk transliteration by Sanscript