Charak Samhita
Progress:NaN%
अर्शांसि च गुदे शूलं जयेच्चैव प्रवाहिकाम्। नागराद्यमिदं चूर्णं कृष्णात्रेयेण पूजितम्॥१३१॥
by patient suffering from paittika grahani with bloody stools, hemorrhoids, pain in anal area and dysentery.
english translation
arzAMsi ca gude zUlaM jayeccaiva pravAhikAm। nAgarAdyamidaM cUrNaM kRSNAtreyeNa pUjitam॥131॥
hk transliteration by Sanscriptभूनिम्बकटुकाव्योषमुस्तकेन्द्रयवान् समान्। द्वौ चित्रकाद्वत्सकत्वग्भागान् षोडश चूर्णयेत्॥१३२॥
॥ Bhunimbadya churna॥ Bhunimba, kutaki, trikatu, musta and indrayava are taken in equal quantity. Two parts of chitraka and 16 parts of bark and vatsaka are taken together and powdered.
english translation
bhUnimbakaTukAvyoSamustakendrayavAn samAn। dvau citrakAdvatsakatvagbhAgAn SoDaza cUrNayet॥132॥
hk transliteration by Sanscriptगुडशीताम्बुना पीतं ग्रहणीदोषगुल्मनुत्। कामलाज्वरपाण्डुत्वमेहारुच्यतिसारनुत्॥१३३॥
The combination is called as bhunimbadya churna is advised with jaggery and cold water as anupana in grahani dosha, gulma, kamala, jwara, pandu, prameha, aruchi and atisara
english translation
guDazItAmbunA pItaM grahaNIdoSagulmanut। kAmalAjvarapANDutvamehArucyatisAranut॥133॥
hk transliteration by Sanscriptवचामतिविषां पाठां सप्तपर्णं रसाञ्जनम्। स्योनाकोदीच्यकट्वङ्गवत्सकत्वग्दुरालभाः॥१३४॥
The combination of vacha, ativisha, patha, saptaparna, rasanjana, syonaka, udeechya, kathvanga (type of syonaka having small fruits), bark of vatsaka,
english translation
vacAmativiSAM pAThAM saptaparNaM rasAJjanam। syonAkodIcyakaTvaGgavatsakatvagdurAlabhAH॥134॥
hk transliteration by Sanscriptदार्वीं पर्पटकं पाठां यवानीं मधुशिग्रुकम्। पटोलपत्रं सिद्धार्थान् यूथिकां जातिपल्लवान्॥१३५॥
duralabha, darvi, parpataka, patha, yavani, madhushigru, leaf of patola, siddhartha, yuthika, fresh new leaf of jati,
english translation
dArvIM parpaTakaM pAThAM yavAnIM madhuzigrukam। paTolapatraM siddhArthAn yUthikAM jAtipallavAn॥135॥
hk transliteration by Sanscript1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
29.
वातशोणितचिकित्सितम्
Vatarakta Chikitsa (Management of diseases involving vata and rakta)
30.
योनिव्यापच्चिकित्सितम्
Yonivyapat Chikitsa (Management of disorders of genital tract)
Progress:NaN%
अर्शांसि च गुदे शूलं जयेच्चैव प्रवाहिकाम्। नागराद्यमिदं चूर्णं कृष्णात्रेयेण पूजितम्॥१३१॥
by patient suffering from paittika grahani with bloody stools, hemorrhoids, pain in anal area and dysentery.
english translation
arzAMsi ca gude zUlaM jayeccaiva pravAhikAm। nAgarAdyamidaM cUrNaM kRSNAtreyeNa pUjitam॥131॥
hk transliteration by Sanscriptभूनिम्बकटुकाव्योषमुस्तकेन्द्रयवान् समान्। द्वौ चित्रकाद्वत्सकत्वग्भागान् षोडश चूर्णयेत्॥१३२॥
॥ Bhunimbadya churna॥ Bhunimba, kutaki, trikatu, musta and indrayava are taken in equal quantity. Two parts of chitraka and 16 parts of bark and vatsaka are taken together and powdered.
english translation
bhUnimbakaTukAvyoSamustakendrayavAn samAn। dvau citrakAdvatsakatvagbhAgAn SoDaza cUrNayet॥132॥
hk transliteration by Sanscriptगुडशीताम्बुना पीतं ग्रहणीदोषगुल्मनुत्। कामलाज्वरपाण्डुत्वमेहारुच्यतिसारनुत्॥१३३॥
The combination is called as bhunimbadya churna is advised with jaggery and cold water as anupana in grahani dosha, gulma, kamala, jwara, pandu, prameha, aruchi and atisara
english translation
guDazItAmbunA pItaM grahaNIdoSagulmanut। kAmalAjvarapANDutvamehArucyatisAranut॥133॥
hk transliteration by Sanscriptवचामतिविषां पाठां सप्तपर्णं रसाञ्जनम्। स्योनाकोदीच्यकट्वङ्गवत्सकत्वग्दुरालभाः॥१३४॥
The combination of vacha, ativisha, patha, saptaparna, rasanjana, syonaka, udeechya, kathvanga (type of syonaka having small fruits), bark of vatsaka,
english translation
vacAmativiSAM pAThAM saptaparNaM rasAJjanam। syonAkodIcyakaTvaGgavatsakatvagdurAlabhAH॥134॥
hk transliteration by Sanscriptदार्वीं पर्पटकं पाठां यवानीं मधुशिग्रुकम्। पटोलपत्रं सिद्धार्थान् यूथिकां जातिपल्लवान्॥१३५॥
duralabha, darvi, parpataka, patha, yavani, madhushigru, leaf of patola, siddhartha, yuthika, fresh new leaf of jati,
english translation
dArvIM parpaTakaM pAThAM yavAnIM madhuzigrukam। paTolapatraM siddhArthAn yUthikAM jAtipallavAn॥135॥
hk transliteration by Sanscript