1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
•
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
Progress:46.3%
प्रस्थार्धमात्रं मधुनः सुशीते किञ्चिच्च चूर्णादपि यावशूकात्| एकाभयां प्राश्य ततश्च लेहाच्छुक्तिं निहन्ति श्वयथुं प्रवृद्धम् ||५१||
sanskrit
Leave it overnight and next morning on cooling adds 320 gm of honey and little quantity of yavakshara. Take it in the dose of 10 gm along with one haritaki.
english translation
prasthArdhamAtraM madhunaH suzIte kiJcicca cUrNAdapi yAvazUkAt| ekAbhayAM prAzya tatazca lehAcchuktiM nihanti zvayathuM pravRddham ||51||
hk transliteration
श्वासज्वरारोचकमेहगुल्मप्लीहत्रिदोषोदरपाण्डुरोगान्| कार्श्यामवातावसृगम्लपित्तवैवर्ण्यमूत्रानिलशुक्रदोषान् ||५२||
sanskrit
It will cure severe edema and also dyspnea, fever, anorexia, polyuria, gulma, splenic-disorders, sannipātika-udararoga, anemia, emaciation, rheumatoid arthritis, bleeding disorders, hyperchlorhydria, discoloration of skin and vata disorders of urine and semen. Thus kaṁsaharītakī is described
english translation
zvAsajvarArocakamehagulmaplIhatridoSodarapANDurogAn| kArzyAmavAtAvasRgamlapittavaivarNyamUtrAnilazukradoSAn ||52||
hk transliteration
पटोलमूलामरदारुदन्तीत्रायन्तिपिप्पल्यभयाविशालाः| यष्ट्याह्वयं तिक्तकरोहिणी च सचन्दना स्यान्निचुलानि दार्वी ||५३||
sanskrit
[Patoladi kashaya] Make decoction of 10 gm each of roots of patola, devadāru, danti, trāyamānā, pippali, haritaki, indrāyana, liquorices, sandal wood, katukā, dāruhridrā and samudraphala.
english translation
paTolamUlAmaradArudantItrAyantipippalyabhayAvizAlAH| yaSTyAhvayaM tiktakarohiNI ca sacandanA syAnniculAni dArvI ||53||
hk transliteration
कर्षोन्मितैस्तैः क्वथितः कषायो घृतेन पेयः कुडवेन युक्तः| वीसर्पदाहज्वरसन्निपाततृष्णाविषाणि श्वयथुं च हन्ति ||५४||
sanskrit
This decoction should be taken with 160 gm of ghee. It cures visarpa (erysipelas), burning sensation, fever, sannipāta thirst, poisoning and edema
english translation
karSonmitaistaiH kvathitaH kaSAyo ghRtena peyaH kuDavena yuktaH| vIsarpadAhajvarasannipAtatRSNAviSANi zvayathuM ca hanti ||54||
hk transliteration
सचित्रकं [१४] धान्ययवान्यजाजीसौवर्चलं त्र्यूषणवेतसाम्लम्| बिल्वात् फलं दाडिमयावशूकौ सपिप्पलीमूलमथापि चव्यम् ||५५||
sanskrit
[Chitraka ghrita] Make paste of 10 gm each of chitraka, coriander, ajawan, cumin, sauvarchala-salt, trikatu, amlavetasa, bilva, pomegranate, yavakṣāra, pippalimula and chavya; add to it 640 gm of ghee and 2.56 liter of water. Prepare ghrita as per sneha pāka method.
english translation
sacitrakaM [14] dhAnyayavAnyajAjIsauvarcalaM tryUSaNavetasAmlam| bilvAt phalaM dADimayAvazUkau sapippalImUlamathApi cavyam ||55||
hk transliteration
Charak Samhita
Progress:46.3%
प्रस्थार्धमात्रं मधुनः सुशीते किञ्चिच्च चूर्णादपि यावशूकात्| एकाभयां प्राश्य ततश्च लेहाच्छुक्तिं निहन्ति श्वयथुं प्रवृद्धम् ||५१||
sanskrit
Leave it overnight and next morning on cooling adds 320 gm of honey and little quantity of yavakshara. Take it in the dose of 10 gm along with one haritaki.
english translation
prasthArdhamAtraM madhunaH suzIte kiJcicca cUrNAdapi yAvazUkAt| ekAbhayAM prAzya tatazca lehAcchuktiM nihanti zvayathuM pravRddham ||51||
hk transliteration
श्वासज्वरारोचकमेहगुल्मप्लीहत्रिदोषोदरपाण्डुरोगान्| कार्श्यामवातावसृगम्लपित्तवैवर्ण्यमूत्रानिलशुक्रदोषान् ||५२||
sanskrit
It will cure severe edema and also dyspnea, fever, anorexia, polyuria, gulma, splenic-disorders, sannipātika-udararoga, anemia, emaciation, rheumatoid arthritis, bleeding disorders, hyperchlorhydria, discoloration of skin and vata disorders of urine and semen. Thus kaṁsaharītakī is described
english translation
zvAsajvarArocakamehagulmaplIhatridoSodarapANDurogAn| kArzyAmavAtAvasRgamlapittavaivarNyamUtrAnilazukradoSAn ||52||
hk transliteration
पटोलमूलामरदारुदन्तीत्रायन्तिपिप्पल्यभयाविशालाः| यष्ट्याह्वयं तिक्तकरोहिणी च सचन्दना स्यान्निचुलानि दार्वी ||५३||
sanskrit
[Patoladi kashaya] Make decoction of 10 gm each of roots of patola, devadāru, danti, trāyamānā, pippali, haritaki, indrāyana, liquorices, sandal wood, katukā, dāruhridrā and samudraphala.
english translation
paTolamUlAmaradArudantItrAyantipippalyabhayAvizAlAH| yaSTyAhvayaM tiktakarohiNI ca sacandanA syAnniculAni dArvI ||53||
hk transliteration
कर्षोन्मितैस्तैः क्वथितः कषायो घृतेन पेयः कुडवेन युक्तः| वीसर्पदाहज्वरसन्निपाततृष्णाविषाणि श्वयथुं च हन्ति ||५४||
sanskrit
This decoction should be taken with 160 gm of ghee. It cures visarpa (erysipelas), burning sensation, fever, sannipāta thirst, poisoning and edema
english translation
karSonmitaistaiH kvathitaH kaSAyo ghRtena peyaH kuDavena yuktaH| vIsarpadAhajvarasannipAtatRSNAviSANi zvayathuM ca hanti ||54||
hk transliteration
सचित्रकं [१४] धान्ययवान्यजाजीसौवर्चलं त्र्यूषणवेतसाम्लम्| बिल्वात् फलं दाडिमयावशूकौ सपिप्पलीमूलमथापि चव्यम् ||५५||
sanskrit
[Chitraka ghrita] Make paste of 10 gm each of chitraka, coriander, ajawan, cumin, sauvarchala-salt, trikatu, amlavetasa, bilva, pomegranate, yavakṣāra, pippalimula and chavya; add to it 640 gm of ghee and 2.56 liter of water. Prepare ghrita as per sneha pāka method.
english translation
sacitrakaM [14] dhAnyayavAnyajAjIsauvarcalaM tryUSaNavetasAmlam| bilvAt phalaM dADimayAvazUkau sapippalImUlamathApi cavyam ||55||
hk transliteration