Charak Samhita
Progress:97.3%
अनुवासं ततः कुर्यादथवाऽऽस्थापनं पुनः । व्रणवच्च क्रियाः सर्वास्तत्र कुर्याद्विचक्षणः ॥२०१॥
After virechana that is therapeutic purgation asthapana or anuvasana basti shall be administered and the treatment shall be planned similar to the treatment of wounds (vrana) in erectile dysfunction.
english translation
anuvAsaM tataH kuryAdathavA''sthApanaM punaH । vraNavacca kriyAH sarvAstatra kuryAdvicakSaNaH ॥201॥
hk transliteration by Sanscriptजरासम्भवजे क्लैब्ये क्षयजे चैव कारयेत् । स्नेहस्वेदोपपन्नस्य सस्नेहं शोधनं हितम् ॥२०२॥
Impotency secondary to the aging shall be treated as the kshayaja with snehana, swedana and unctuous purification therapies.
english translation
jarAsambhavaje klaibye kSayaje caiva kArayet । snehasvedopapannasya sasnehaM zodhanaM hitam ॥202॥
hk transliteration by Sanscriptक्षीरसर्पिर्वृष्ययोगा बस्तयश्चैव यापनाः । रसायनप्रयोगाश्च तयोर्भेषजमुच्यते ॥२०३॥
Cow milk, ghee, and aphrodisiac formulations aling with yapana basti, rasayana treatment are the remedies illustrated as the remedy for the impotency.
english translation
kSIrasarpirvRSyayogA bastayazcaiva yApanAH । rasAyanaprayogAzca tayorbheSajamucyate ॥203॥
hk transliteration by Sanscriptविस्तरेणैतदुद्दिष्टं क्लैब्यानां भेषजं मया । यः पूर्वमुक्तः प्रदरः शृणु हेत्वादिभिस्तु तम् ॥२०४॥
॥ Menstrual disorders Asrigadara (menorrhagia)॥ Now listen about the Pradara (menorrhagia) which has been mentioned earlier and its etiology etc.
english translation
vistareNaitaduddiSTaM klaibyAnAM bheSajaM mayA । yaH pUrvamuktaH pradaraH zRNu hetvAdibhistu tam ॥204॥
hk transliteration by Sanscriptयाऽत्यर्थं सेवते नारी लवणाम्लगुरूणि च । कटून्यथ विदाहीनि स्निग्धानि पिशितानि च ॥२०५॥
woman who consumes excessive salty, sour, food heavy to digest, pungent,those causing burning sensation,unctous and fatty diets,
english translation
yA'tyarthaM sevate nArI lavaNAmlagurUNi ca । kaTUnyatha vidAhIni snigdhAni pizitAni ca ॥205॥
hk transliteration by Sanscript1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
18.
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
29.
वातशोणितचिकित्सितम्
Vatarakta Chikitsa (Management of diseases involving vata and rakta)
योनिव्यापच्चिकित्सितम्
Yonivyapat Chikitsa (Management of disorders of genital tract)
Progress:97.3%
अनुवासं ततः कुर्यादथवाऽऽस्थापनं पुनः । व्रणवच्च क्रियाः सर्वास्तत्र कुर्याद्विचक्षणः ॥२०१॥
After virechana that is therapeutic purgation asthapana or anuvasana basti shall be administered and the treatment shall be planned similar to the treatment of wounds (vrana) in erectile dysfunction.
english translation
anuvAsaM tataH kuryAdathavA''sthApanaM punaH । vraNavacca kriyAH sarvAstatra kuryAdvicakSaNaH ॥201॥
hk transliteration by Sanscriptजरासम्भवजे क्लैब्ये क्षयजे चैव कारयेत् । स्नेहस्वेदोपपन्नस्य सस्नेहं शोधनं हितम् ॥२०२॥
Impotency secondary to the aging shall be treated as the kshayaja with snehana, swedana and unctuous purification therapies.
english translation
jarAsambhavaje klaibye kSayaje caiva kArayet । snehasvedopapannasya sasnehaM zodhanaM hitam ॥202॥
hk transliteration by Sanscriptक्षीरसर्पिर्वृष्ययोगा बस्तयश्चैव यापनाः । रसायनप्रयोगाश्च तयोर्भेषजमुच्यते ॥२०३॥
Cow milk, ghee, and aphrodisiac formulations aling with yapana basti, rasayana treatment are the remedies illustrated as the remedy for the impotency.
english translation
kSIrasarpirvRSyayogA bastayazcaiva yApanAH । rasAyanaprayogAzca tayorbheSajamucyate ॥203॥
hk transliteration by Sanscriptविस्तरेणैतदुद्दिष्टं क्लैब्यानां भेषजं मया । यः पूर्वमुक्तः प्रदरः शृणु हेत्वादिभिस्तु तम् ॥२०४॥
॥ Menstrual disorders Asrigadara (menorrhagia)॥ Now listen about the Pradara (menorrhagia) which has been mentioned earlier and its etiology etc.
english translation
vistareNaitaduddiSTaM klaibyAnAM bheSajaM mayA । yaH pUrvamuktaH pradaraH zRNu hetvAdibhistu tam ॥204॥
hk transliteration by Sanscriptयाऽत्यर्थं सेवते नारी लवणाम्लगुरूणि च । कटून्यथ विदाहीनि स्निग्धानि पिशितानि च ॥२०५॥
woman who consumes excessive salty, sour, food heavy to digest, pungent,those causing burning sensation,unctous and fatty diets,
english translation
yA'tyarthaM sevate nArI lavaNAmlagurUNi ca । kaTUnyatha vidAhIni snigdhAni pizitAni ca ॥205॥
hk transliteration by Sanscript