Charak Samhita
Progress:58.5%
शम्पाकेन त्रिवृतया मृद्वीकारसयुक्तया । तिल्वकस्य कषायेण विदारीस्वरसेन च ॥१५१॥
Ghee cooked with the decoction of shamapaka(fruit pulp of aragwadha), trivrit, mridvika rasa, tilvaka kashaya and vidari swarasa should be given in appropriate dosage for the shodhana of ksheena person.
english translation
zampAkena trivRtayA mRdvIkArasayuktayA । tilvakasya kaSAyeNa vidArIsvarasena ca ॥151॥
hk transliteration by Sanscriptसर्पिः सिद्धं पिबेद्युक्त्या क्षीणदेहो विशोधनम् । (हितं तद्देहबलयोरस्य संरक्षणं मतम् ) ॥१५२॥
It protects the body as well as gives strength for the uras.
english translation
sarpiH siddhaM pibedyuktyA kSINadeho vizodhanam । (hitaM taddehabalayorasya saMrakSaNaM matam ) ॥152॥
hk transliteration by Sanscriptपित्ते कफे च सङ्क्षीणे परिक्षीणेषु धातुषु । घृतं कर्कटकीक्षीरद्विबलासाधितं पिबेत् ॥१५३॥
When pitta and kapha are reduced in quantity, along emaciation of dhatu, then the person should take the ghrita prepared out of karkatashringi, milk, bala and atibala.
english translation
pitte kaphe ca saGkSINe parikSINeSu dhAtuSu । ghRtaM karkaTakIkSIradvibalAsAdhitaM pibet ॥153॥
hk transliteration by Sanscriptविदारीभिः कदम्बैर्वा तालसस्यैस्तथा शृतम् । घृतं पयश्च मूत्रस्य वैवर्ण्ये कृच्छ्रनिर्गमे ॥१५४॥
If there is association of mutra vaivarnyata or krichchchrata, then he should be given the milk boiled with vidari, kadamba or with tender fruits of tala.
english translation
vidArIbhiH kadambairvA tAlasasyaistathA zRtam । ghRtaM payazca mUtrasya vaivarNye kRcchranirgame ॥154॥
hk transliteration by Sanscriptशूने सवेदने मेढ्रे पायौ सश्रोणिवङ्क्षणे । घृतमण्डेन मधुनाऽनुवास्यो मिश्रकेण वा ॥१५५॥
If there is swelling and pain in the medhra, payu, shroni and vankshana, then the person should be given the anuvasana prepared out of ghritamanda, madhu or with mishraka sneha.
english translation
zUne savedane meDhre pAyau sazroNivaGkSaNe । ghRtamaNDena madhunA'nuvAsyo mizrakeNa vA ॥155॥
hk transliteration by Sanscript1.
रसायन अध्याय:
Rasayana Adhyaya (Rejuvenation therapy)
2.
वाजीकरणाऽध्याय:
Vajikarana Adhyaya (Aphrodisiac therapy, virility and treatment of sexual dysfunctions)
3.
ज्वरचिकित्सितम्
Jwara Chikitsa (Management of Jwara (different types of fever))
4.
रक्तपित्तचिकित्सितम्
Raktapitta Chikitsa (Management of Raktapitta (Bleeding Disorders))
5.
गुल्मचिकित्सितम्
Gulma Chikitsa (Management of Gulma)
6.
प्रमेहचिकित्सितम्
Prameha Chikitsa (Management of Prameha (Urinary Diseases including diabetes))
7.
कुष्ठचिकित्सितम्
Kushtha Chikitsa (Management of Kushtha (Skin Diseases))
8.
राजयक्ष्मचिकित्सितम्
Rajayakshma Chikitsa (Management of Rajayakshma (Wasting Diseases))
9.
उन्मादचिकित्सितम्
Unmada Chikitsa (Management of Unmada (Psychosis Disorders))
10.
अपस्मारचिकित्सितम्
Apasmara Chikitsa (Management of Apasmara (Seizure disorders))
11.
क्षतक्षीणचिकित्सितम्
Kshatakshina Chikitsa (Management of Kshata-kshina (Emaciation due to Trauma))
12.
श्वयथुचिकित्सितम्
Shvayathu Chikitsa (Management of Shvayathu (Various types of Swellings))
13.
उदरचिकित्सितम्
Udara Chikitsa (Management of Udara (Generalized enlargement of Abdomen))
14.
अर्शश्चिकित्सितम्
Arsha Chikitsa (Management of Arsha (Hemorrhoids))
15.
ग्रहणीदोषचिकित्सितम्
Grahani Dosha Chikitsa (Management of Grahani (Diseases of digestion and metabolism))
16.
पाण्डुरोगचिकित्सितम्
Pandu Chikitsa (Management of Pandu (Anemia and diseases due to blood deficiency))
17.
हिक्काश्वासचिकित्सितम्
Hikka Shwasa Chikitsa (Management of Hikka (Hiccups) and Shwasa (Dyspnea))
कासचिकित्सितम्
Kasa Chikitsa (Management of Kasa (Cough of various origins))
19.
अतिसारचिकित्सितम्
Atisara Chikitsa (Management of Atisara (diarrhea and associated disorders))
20.
छर्दिचिकित्सितम्
Chhardi Chikitsa (Management of Chhardi (vomiting))
21.
विसर्पचिकित्सितम्
Visarpa Chikitsa (Management of Visarpa (acute spreading erysepalas))
22.
तृष्णाचिकित्सितम्
Trishna Chikitsa (Management of Trishna (Morbid thirst))
23.
विषचिकित्सितम्
Visha Chikitsa (Management of Visha (various types of poisoning))
24.
मदात्ययचिकित्सितम्
Madatyaya Chikitsa (Management of Madatyaya (Intoxication))
25.
द्विव्रणीयचिकित्सितम्
Dwivraniya Chikitsa (Management of two types of Vrana (ulcers))
26.
त्रिमर्मीयचिकित्सितम्
Trimarmiya Chikitsa (Management of Trimarma (diseases of three vital organs))
27.
ऊरुस्तम्भचिकित्सितम्
Urustambha Chikitsa (Management of Urustambha (Diseases of thigh and hip))
28.
वातव्याधिचिकित्सितम्
Vatavyadhi Chikitsa (Management of diseases caused by vata dosha)
29.
वातशोणितचिकित्सितम्
Vatarakta Chikitsa (Management of diseases involving vata and rakta)
30.
योनिव्यापच्चिकित्सितम्
Yonivyapat Chikitsa (Management of disorders of genital tract)
Progress:58.5%
शम्पाकेन त्रिवृतया मृद्वीकारसयुक्तया । तिल्वकस्य कषायेण विदारीस्वरसेन च ॥१५१॥
Ghee cooked with the decoction of shamapaka(fruit pulp of aragwadha), trivrit, mridvika rasa, tilvaka kashaya and vidari swarasa should be given in appropriate dosage for the shodhana of ksheena person.
english translation
zampAkena trivRtayA mRdvIkArasayuktayA । tilvakasya kaSAyeNa vidArIsvarasena ca ॥151॥
hk transliteration by Sanscriptसर्पिः सिद्धं पिबेद्युक्त्या क्षीणदेहो विशोधनम् । (हितं तद्देहबलयोरस्य संरक्षणं मतम् ) ॥१५२॥
It protects the body as well as gives strength for the uras.
english translation
sarpiH siddhaM pibedyuktyA kSINadeho vizodhanam । (hitaM taddehabalayorasya saMrakSaNaM matam ) ॥152॥
hk transliteration by Sanscriptपित्ते कफे च सङ्क्षीणे परिक्षीणेषु धातुषु । घृतं कर्कटकीक्षीरद्विबलासाधितं पिबेत् ॥१५३॥
When pitta and kapha are reduced in quantity, along emaciation of dhatu, then the person should take the ghrita prepared out of karkatashringi, milk, bala and atibala.
english translation
pitte kaphe ca saGkSINe parikSINeSu dhAtuSu । ghRtaM karkaTakIkSIradvibalAsAdhitaM pibet ॥153॥
hk transliteration by Sanscriptविदारीभिः कदम्बैर्वा तालसस्यैस्तथा शृतम् । घृतं पयश्च मूत्रस्य वैवर्ण्ये कृच्छ्रनिर्गमे ॥१५४॥
If there is association of mutra vaivarnyata or krichchchrata, then he should be given the milk boiled with vidari, kadamba or with tender fruits of tala.
english translation
vidArIbhiH kadambairvA tAlasasyaistathA zRtam । ghRtaM payazca mUtrasya vaivarNye kRcchranirgame ॥154॥
hk transliteration by Sanscriptशूने सवेदने मेढ्रे पायौ सश्रोणिवङ्क्षणे । घृतमण्डेन मधुनाऽनुवास्यो मिश्रकेण वा ॥१५५॥
If there is swelling and pain in the medhra, payu, shroni and vankshana, then the person should be given the anuvasana prepared out of ghritamanda, madhu or with mishraka sneha.
english translation
zUne savedane meDhre pAyau sazroNivaGkSaNe । ghRtamaNDena madhunA'nuvAsyo mizrakeNa vA ॥155॥
hk transliteration by Sanscript