Ashtavakra Gita
Progress:69.5%
निर्ध्यातुं चेष्टितुं वापि यच्चित्तं न प्रवर्तते। निर्निमित्तमिदं किंतु निर्ध्यायेति विचेष्टते॥१८- ३१॥
He whose mind does not set out to meditate or act, meditates and acts without an object.
english translation
nirdhyAtuM ceSTituM vApi yaccittaM na pravartate। nirnimittamidaM kiMtu nirdhyAyeti viceSTate॥18- 31॥
hk transliteration by Sanscriptतत्त्वं यथार्थमाकर्ण्य मन्दः प्राप्नोति मूढतां। अथवा याति संकोचम- मूढः कोऽपि मूढवत्॥१८- ३२॥
A stupid man is bewildered when he hears the real truth, while even a clever man is humbled by it just like the fool.
english translation
tattvaM yathArthamAkarNya mandaH prApnoti mUDhatAM। athavA yAti saMkocama- mUDhaH ko'pi mUDhavat॥18- 32॥
hk transliteration by Sanscriptएकाग्रता निरोधो वा मूढैरभ्यस्यते भृशं। धीराः कृत्यं न पश्यन्ति सुप्तवत्स्वपदे स्थिताः॥१८- ३३॥
The ignorant make a great effort to practice one-pointedness and the stopping of thought, while the wise see nothing to be done and remain in themselves like those asleep.
english translation
ekAgratA nirodho vA mUDhairabhyasyate bhRzaM। dhIrAH kRtyaM na pazyanti suptavatsvapade sthitAH॥18- 33॥
hk transliteration by Sanscriptअप्रयत्नात् प्रयत्नाद् वा मूढो नाप्नोति निर्वृतिं। तत्त्वनिश्चयमात्रेण प्राज्ञो भवति निर्वृतः॥१८- ३४॥
The stupid does not attain cessation whether he acts or abandons action, while the wise man find peace within simply by knowing the truth.
english translation
aprayatnAt prayatnAd vA mUDho nApnoti nirvRtiM। tattvanizcayamAtreNa prAjJo bhavati nirvRtaH॥18- 34॥
hk transliteration by Sanscriptशुद्धं बुद्धं प्रियं पूर्णं निष्प्रपंचं निरामयं। आत्मानं तं न जानन्ति तत्राभ्यासपरा जनाः॥१८- ३५॥
People cannot come to know themselves by practices - pure awareness, clear, complete, beyond multiplicity and faultless though they are.
english translation
zuddhaM buddhaM priyaM pUrNaM niSprapaMcaM nirAmayaM। AtmAnaM taM na jAnanti tatrAbhyAsaparA janAH॥18- 35॥
hk transliteration by Sanscript1.
प्रकरण १
prakaraNa 1
2.
प्रकरण २
prakaraNa 2
3.
प्रकरण ३
prakaraNa 3
4.
प्रकरण ४
prakaraNa 4
5.
प्रकरण ५
prakaraNa 5
6.
प्रकरण ६
prakaraNa 6
7.
प्रकरण ७
prakaraNa 7
8.
प्रकरण ८
prakaraNa 8
9.
प्रकरण ९
prakaraNa 9
10.
प्रकरण १०
prakaraNa 10
11.
प्रकरण ११
prakaraNa 11
12.
प्रकरण १२
prakaraNa 12
13.
प्रकरण १३
prakaraNa 13
14.
प्रकरण १४
prakaraNa 14
15.
प्रकरण १५
prakaraNa 15
16.
प्रकरण १६
prakaraNa 16
17.
प्रकरण १७
prakaraNa 17
प्रकरण १८
prakaraNa 18
19.
प्रकरण १९
prakaraNa 19
20.
प्रकरण २०
prakaraNa 20
Progress:69.5%
निर्ध्यातुं चेष्टितुं वापि यच्चित्तं न प्रवर्तते। निर्निमित्तमिदं किंतु निर्ध्यायेति विचेष्टते॥१८- ३१॥
He whose mind does not set out to meditate or act, meditates and acts without an object.
english translation
nirdhyAtuM ceSTituM vApi yaccittaM na pravartate। nirnimittamidaM kiMtu nirdhyAyeti viceSTate॥18- 31॥
hk transliteration by Sanscriptतत्त्वं यथार्थमाकर्ण्य मन्दः प्राप्नोति मूढतां। अथवा याति संकोचम- मूढः कोऽपि मूढवत्॥१८- ३२॥
A stupid man is bewildered when he hears the real truth, while even a clever man is humbled by it just like the fool.
english translation
tattvaM yathArthamAkarNya mandaH prApnoti mUDhatAM। athavA yAti saMkocama- mUDhaH ko'pi mUDhavat॥18- 32॥
hk transliteration by Sanscriptएकाग्रता निरोधो वा मूढैरभ्यस्यते भृशं। धीराः कृत्यं न पश्यन्ति सुप्तवत्स्वपदे स्थिताः॥१८- ३३॥
The ignorant make a great effort to practice one-pointedness and the stopping of thought, while the wise see nothing to be done and remain in themselves like those asleep.
english translation
ekAgratA nirodho vA mUDhairabhyasyate bhRzaM। dhIrAH kRtyaM na pazyanti suptavatsvapade sthitAH॥18- 33॥
hk transliteration by Sanscriptअप्रयत्नात् प्रयत्नाद् वा मूढो नाप्नोति निर्वृतिं। तत्त्वनिश्चयमात्रेण प्राज्ञो भवति निर्वृतः॥१८- ३४॥
The stupid does not attain cessation whether he acts or abandons action, while the wise man find peace within simply by knowing the truth.
english translation
aprayatnAt prayatnAd vA mUDho nApnoti nirvRtiM। tattvanizcayamAtreNa prAjJo bhavati nirvRtaH॥18- 34॥
hk transliteration by Sanscriptशुद्धं बुद्धं प्रियं पूर्णं निष्प्रपंचं निरामयं। आत्मानं तं न जानन्ति तत्राभ्यासपरा जनाः॥१८- ३५॥
People cannot come to know themselves by practices - pure awareness, clear, complete, beyond multiplicity and faultless though they are.
english translation
zuddhaM buddhaM priyaM pUrNaM niSprapaMcaM nirAmayaM। AtmAnaM taM na jAnanti tatrAbhyAsaparA janAH॥18- 35॥
hk transliteration by Sanscript