Ashtavakra Gita
Progress:50.7%
विरक्तो विषयद्वेष्टा रागी विषयलोलुपः। ग्रहमोक्षविहीनस्तु न विरक्तो न रागवान्॥१६- ६॥
Neither he is averse to senses or is attached to them but he is definitely indifferent to their acceptance and rejection.
english translation
virakto viSayadveSTA rAgI viSayalolupaH। grahamokSavihInastu na virakto na rAgavAn॥16- 6॥
hk transliteration by Sanscriptहेयोपादेयता तावत्- संसारविटपांकुरः। स्पृहा जीवति यावद् वै निर्विचारदशास्पदम्॥१६- ७॥
As long as there is thought of acceptance and rejection of senses, seed of this world-tree exists. So, take shelter in thoughtlessness.
english translation
heyopAdeyatA tAvat- saMsAraviTapAMkuraH। spRhA jIvati yAvad vai nirvicAradazAspadam॥16- 7॥
hk transliteration by Sanscriptप्रवृत्तौ जायते रागो निर्वृत्तौ द्वेष एव हि। निर्द्वन्द्वो बालवद् धीमान् एवमेव व्यवस्थितः॥१६- ८॥
Habit gives rise to attachment and rejection brings aversion. So, an intelligent person should stay indifferent like a child.
english translation
pravRttau jAyate rAgo nirvRttau dveSa eva hi। nirdvandvo bAlavad dhImAn evameva vyavasthitaH॥16- 8॥
hk transliteration by Sanscriptहातुमिच्छति संसारं रागी दुःखजिहासया। वीतरागो हि निर्दुःखस्- तस्मिन्नपि न खिद्यति॥१६- ९॥
A person who is attached to senses wants to leave this world to avoid the problems. But the one who is indifferent to these problems does not feel pain.
english translation
hAtumicchati saMsAraM rAgI duHkhajihAsayA। vItarAgo hi nirduHkhas- tasminnapi na khidyati॥16- 9॥
hk transliteration by Sanscriptयस्याभिमानो मोक्षेऽपि देहेऽपि ममता तथा। न च ज्ञानी न वा योगी केवलं दुःखभागसौ॥१६- १०॥
One who wants liberation and is also attached to his body, is neither knowledgeable nor yogi. He just suffers.
english translation
yasyAbhimAno mokSe'pi dehe'pi mamatA tathA। na ca jJAnI na vA yogI kevalaM duHkhabhAgasau॥16- 10॥
hk transliteration by Sanscript1.
प्रकरण १
prakaraNa 1
2.
प्रकरण २
prakaraNa 2
3.
प्रकरण ३
prakaraNa 3
4.
प्रकरण ४
prakaraNa 4
5.
प्रकरण ५
prakaraNa 5
6.
प्रकरण ६
prakaraNa 6
7.
प्रकरण ७
prakaraNa 7
8.
प्रकरण ८
prakaraNa 8
9.
प्रकरण ९
prakaraNa 9
10.
प्रकरण १०
prakaraNa 10
11.
प्रकरण ११
prakaraNa 11
12.
प्रकरण १२
prakaraNa 12
13.
प्रकरण १३
prakaraNa 13
14.
प्रकरण १४
prakaraNa 14
15.
प्रकरण १५
prakaraNa 15
प्रकरण १६
prakaraNa 16
17.
प्रकरण १७
prakaraNa 17
18.
प्रकरण १८
prakaraNa 18
19.
प्रकरण १९
prakaraNa 19
20.
प्रकरण २०
prakaraNa 20
Progress:50.7%
विरक्तो विषयद्वेष्टा रागी विषयलोलुपः। ग्रहमोक्षविहीनस्तु न विरक्तो न रागवान्॥१६- ६॥
Neither he is averse to senses or is attached to them but he is definitely indifferent to their acceptance and rejection.
english translation
virakto viSayadveSTA rAgI viSayalolupaH। grahamokSavihInastu na virakto na rAgavAn॥16- 6॥
hk transliteration by Sanscriptहेयोपादेयता तावत्- संसारविटपांकुरः। स्पृहा जीवति यावद् वै निर्विचारदशास्पदम्॥१६- ७॥
As long as there is thought of acceptance and rejection of senses, seed of this world-tree exists. So, take shelter in thoughtlessness.
english translation
heyopAdeyatA tAvat- saMsAraviTapAMkuraH। spRhA jIvati yAvad vai nirvicAradazAspadam॥16- 7॥
hk transliteration by Sanscriptप्रवृत्तौ जायते रागो निर्वृत्तौ द्वेष एव हि। निर्द्वन्द्वो बालवद् धीमान् एवमेव व्यवस्थितः॥१६- ८॥
Habit gives rise to attachment and rejection brings aversion. So, an intelligent person should stay indifferent like a child.
english translation
pravRttau jAyate rAgo nirvRttau dveSa eva hi। nirdvandvo bAlavad dhImAn evameva vyavasthitaH॥16- 8॥
hk transliteration by Sanscriptहातुमिच्छति संसारं रागी दुःखजिहासया। वीतरागो हि निर्दुःखस्- तस्मिन्नपि न खिद्यति॥१६- ९॥
A person who is attached to senses wants to leave this world to avoid the problems. But the one who is indifferent to these problems does not feel pain.
english translation
hAtumicchati saMsAraM rAgI duHkhajihAsayA। vItarAgo hi nirduHkhas- tasminnapi na khidyati॥16- 9॥
hk transliteration by Sanscriptयस्याभिमानो मोक्षेऽपि देहेऽपि ममता तथा। न च ज्ञानी न वा योगी केवलं दुःखभागसौ॥१६- १०॥
One who wants liberation and is also attached to his body, is neither knowledgeable nor yogi. He just suffers.
english translation
yasyAbhimAno mokSe'pi dehe'pi mamatA tathA। na ca jJAnI na vA yogI kevalaM duHkhabhAgasau॥16- 10॥
hk transliteration by Sanscript